Vad tycker unga på fritidsgårdar om vår sexualupplysning?
Utöver våra sexualupplysningspass i skolor, bedriver RFSU Stockholm även sexualupplysning för fritidsgårdar och liknande arenor. Fritidsgårdsprojektet har funnits i över tio år och erbjuder sexualupplysande pass på platser där ungdomar befinner sig efter skoltid – till exempel fritidsgårdar, idrottsklubbar och scoutkårer.
Läs och ladda ner utvärderingen här
På uppdrag av RFSU Stockholm har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm genomfört en utvärdering av RFSU Stockholms fritidsgårdsprojekt. Syftet med utvärderingen är att fånga ungdomarnas upplevelser av passet och att ge förslag på förbättringsområden. Ungdomarnas upplevelse baseras framför allt på intervjuer med ungdomarna själva men kompletteras även av intervjuer med RFSU-medarbetare för att få deras perspektiv på ungdomarnas upplevelser. Utvärderingen baseras på tre fokusgrupper med ungdomar, samt fem semistrukturerade intervjuer med RFSU-medarbetare inom fritidsgårdsprojektet. En av fokusgrupperna var med ungdomar som deltagit i ett pass riktad till ungdomar med NPF.
Fritidsgården som arena för sexualupplysning
Att ungdomarna befinner sig på passets arena på sin fritid upplevs skapa ett fritt och avslappnat klimat där det finns andra förutsättningar att prata om dessa ämnen än i skolan. Intervjuerna tyder på att fritidsgården som arena är associerad med frivillighet och kravlöshet bland ungdomarna. Detta kan göra det lättare för dem att prata om sex, ömsesidighet och relationer eftersom de befinner sig på en arena de känner sig trygga och får sitt perspektiv prioriterat.
“Det blir så här, man vet att man kommer att möta den här läraren igen nästa dag typ. Och det här bara liksom någon gång liksom, så det kändes mer som att man kunde bara, ja vara liksom.”
Intervjuerna visade att passets avsaknad av fast struktur till stor del upplevs som positivt och som en möjlighet att anpassa det efter ungdomarnas behov och önskemål. Majoriteten av ungdomarna som intervjuats uppskattar passet och upplever att de får möjlighet att prata om dessa ämnen på sina egna villkor. Ungdomarna upplever att de kan dela med sig av sina tankar och åsikter under passet. Det framkommer från både ungdomarna och RFSU-medarbetarna att ungdomar upplevs ta emot informationen som förmedlas under passet och i någon mån reflektera kring den, trots att reflektionerna är svåra att sätta ord på.
De intervjuade ungdomarna beskriver att passet tar upp sex på ett djupare sätt och att samtycke och ömsesidighet får ett större fokus än vad skolan gör.
“Men i skolan man pratar lite lika mycket, alltså lika djupt om sexet då. [...] De pratar ju bara mer om typ könssjukdomar och så.”
“Man fick lära sig djupare om vissa små grejer. [...] Typ i skolan pratar de inget, de pratar ingenting om typ kroppsspråk. Det lär man sig inte, det här med nej och ja.”
De metoder som används i fritidsgårdsprojektets pass beskrivs som bra ingångar för att prata om ämnen relaterade till sex och relationer, anpassa passet efter ungdomarnas behov och att känna av gruppens kunskapsnivå. RFSU-medarbetarna och ungdomarna upplever spelet Snabbis som en central komponent i passet och det används vid nästan varje pass. Snabbis beskrivs som roligt och engagerande men även som en ingång att prata om olika ämnen utan att det upplevs ”som en lektion”.
“Och det [Snabbis] var väldigt kul. Så då fick alla liksom skrika orden och det blev ju, alltså extra kul eftersom det är sådana här ord som folk vanligtvis känner sig obekväma att prata om och säga. Och det var väldigt liksom skönt att kunna säga det och liksom inte göra en så stor grej av det.”
En uppdaterad version av Snabbis kommer snart att gå att beställa via RFSU:s webbshop.