Nedstämdhet kopplat till klimakteriet ökar men fortsatt få kvinnor söker vård

– Att allt fler kvinnor i klimakteriet upplever nedstämdhet och lever med påtagliga symtom är viktigt att fånga upp. En ökad medvetenhet leder uppenbarligen inte till att fler får det stöd av samhället och den kunskap och vård som de behöver. Det måste vi ändra på, säger Maria Bergström, enhetschef på RFSU.

1,3 miljoner kvinnor är mellan 45 och 65 år i Sverige och antingen på väg in i klimakteriet, eller befinner sig mitt i. RFSU har genomfört en nordisk undersökning om kvinnornas attityd och inställning till klimakteriet, symtom och besvär, kommunikation och kunskap.

Rapporten innehåller också data från RFSU:s webbaserade självskattningstest för klimakteriet där kvinnor svarar på frågor om sina symtom. Testet har genomförts av nära 63 000 personer i Sverige mellan oktober 2023 och september 2024.

– Vi ser ett stort behov av ett kunskapslyft kopplat till klimakteriet – både när det kommer till symtom och besvär. RFSU har utvecklat ett digitalt självskattningstest och erbjuder nu också ett fysiskt självtest för att fler ska kunna ta reda på om symtomen de upplever är kopplade till klimakteriet. Många kvinnor vill gärna vara förberedda när de kontaktar vården och genom våra tester vet man lite mer om sin klimakteriestatus, vilket kanske också ökar incitamentet att söka hjälp för sina besvär, säger Anette Otterström, Head of Communication & Brand på RFSU AB.

Undersökningens resultat i korthet (gäller Sverige om inget annat anges)

• Fyra av tio (44 procent) kvinnor känner en direkt negativ känsla kopplat till klimakteriet. Det är en ökning jämfört med 2022 då motsvarande siffra var 35 procent*.
• Nedstämdhet är den känsla flest kvinnor kopplar till klimakteriet (26 procent), andelen som uppger att känner nedstämdhet har också ökat sedan 2022 då motsvarande siffra var 20 procent*.
• Hälften av kvinnorna (53 procent) uppger att klimakteriesymtomen har ganska stor eller mycket stor påverkan på deras vardag, en ökning från 2022 då motsvarande siffra var 41 procent*.
• 2 av 3 kvinnor (67 procent) har pratat med kvinnliga vänner om klimakteriet, vilket gör dem till den överlägset vanligaste samtalsparten. Fler än tidigare har också pratat med sin mamma eller sina kollegor.
• Fortsatt få kvinnor vänder sig till vården för att prata om klimakteriet, drygt en av fyra (27 procent) har pratat med gynekolog och knappt en av fem (17 procent) med vårdcentral eller husläkare. Det kan jämföras med att fyra av tio (41 procent) norska kvinnor har pratat om klimakteriet med sin vårdcentral eller husläkare.
• Endast 38 procent av kvinnor som är i klimakteriet idag uppger att de hade goda kunskaper om klimakteriet innan det började.
• Få får sin kunskap via vården, vanligaste källan är vänner och familj (51 procent), följt av sök på internet (37 procent). Var tionde kvinna (11 procent) har inte fått någon information om klimakteriet alls. Av de kvinnor som fått information om klimakteriet uppger 70 procent att de har fått information om fysiska besvär/symtom och 66 procent om andra kvinnors upplevelse/erfarenheter. 47 procent har fått information om psykiska/mentala besvär och endast 41 procent fått information om behandlingar.
• 37 procent av kvinnorna har inte sökt någon vård eller hjälp för sina besvär.
• *I 2022 års mätning ingick kvinnor i åldern 45–65 år som använder eller kunde tänka sig använda egenvårdsprodukter för klimakteriebesvär. Denna grupp är dock stor, och utgör drygt 80 procent av alla kvinnor i den åldersgruppen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes för andra året i rad av Ipsos på uppdrag av RFSU och bygger på 1 800 intervjuer med ett riksrepresentativt urval av kvinnor i åldern 45–65 år i Sverige, Norge och Finland. I rapporten redovisas resultatet från undersökningen i Sverige, om inte annat anges. Datainsamlingen genomfördes i augusti 2024.

Läs hela rapporten Klimakteriekollen (pdf)

För mer information, kontakta RFSU:s presstjänst

Telefon: 076 160 33 07
Mejl: press@rfsu.se