Öppet brev till regeringen: Äventyra inte civilsamhällets möjligheter att verka
Regeringen säger att de genom biståndet vill stärka stödet till civilsamhället och till människorätts- och demokratiförsvarare. Med högre krav på egen insamling riskerar regeringen motsatt effekt, skriver 46 organisationer, bland andra RFSU. Brevet skickades till biståndsminister Johan Forssell, den 16 januari 2024.
Regeringens reformagenda avser att bidra till ett starkt civilsamhälle och stödja organisationer, demokratirörelser, aktörer och nätverk som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, samt bevakar och slår vakt om demokrati och rättsstatens principer. Regeringen säger sig också vilja öka stödet till människorätts- och demokratiförsvarare. Signaler vi får om kommande beslut kring “Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” (“CSO-strategin”) påvisar nu motsatsen.
CSO-strategin är den enda strategin som huvudsakligen fokuserar på civilsamhället i sin egen rätt, och som utgår från att långsiktigt bygga ett hållbart och oberoende civilsamhälle som ett fundament för demokratisering och människors förutsättningar att ta sig ur fattigdom och förtryck. Strategin möjliggör ett anpassat och pluralistiskt stärkande av civilsamhället i utsatta kontexter, genom att jobba med, och inte för, civilsamhället utifrån olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Anslaget utgör en ekonomisk grundsten för de samarbetspartners som utför ett långsiktigt svenskt utvecklingssamarbete, genom lokal förankring och närvaro. Ändringar i CSO-strategin kommer direkt beröra verksamheten och villkoren för ett stort antal civilsamhällsorganisationer, globalt och i Sverige.
I regleringsbrevet 2024 till Sida konstateras att beslut om CSO-strategin ska tas i januari 2024. Enligt de Gemensamma Åtaganden (GÅ) ska regeringen samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken, och inför förestående förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor. Dessutom står det uttryckligen i GÅ att regeringen ska samråda med berörda civilsamhällesorganisationer i ett tidigt skede när strategier ska utarbetas. Konsultationer kring CSO-strategin skedde med den tidigare regeringen under 2021, men sedan den nya regeringen tillträdde med en ny biståndspolitik har inget samråd skett. Detta är ett allvarligt avsteg från den överenskomna arbetsordning som regeringen och civilsamhällets organisationer enats om.
I det samråd som skedde 2021 bidrog civilsamhället med många inspel till förbättring av CSO-strategin. Dessa inspel förblir relevanta och vi hoppas att regeringen tagit del av dessa i framtagandet av en ny strategi. En fråga som inte diskuterades närmare då, och som enligt uppgift diskuteras nu är förändringar i egeninsatsen. I gällande CSO-strategi krävs en egeninsats på 5, respektive 10 procent, som ska utgöras av kontanta medel insamlade i Sverige. Enligt information som vi har fått ta del av, i brist på dialog direkt med regeringen, diskuteras en egeninsats på 20 procent. Utan att ha haft tillgång till regeringens motivering och konsekvensanalys av ett sådant förslag kan vi snabbt konstatera att det skulle få allvarliga konsekvenser för civilsamhällesorganisationers och Sidas arbete, och därmed för genomförandet av strategin.
Insamlingsinsatser är resurskrävande och framgången beror på många faktorer som inte nödvändigtvis kopplar till organisationens resultat i relation till biståndsmålet. Insamlingsinsatser tar lång tid att bygga upp och resultatet är oförutsägbart inte minst i ekonomiskt utmanande tider som dessa. Med varje procent som egeninsatsen ökas, riskerar antalet organisationer som klarar att möta den att krympa. En kraftig höjning av egeninsatsen skulle innebära att många små samarbetspartners slås ut helt, medan större samarbetspartners drastiskt skulle behöva begränsa sin insats inom CSO-strategin. Ju snabbare denna förändring fasas in, desto större blir konsekvenser för demokratiarbetet och den omfattande och viktiga delen av svenskt utvecklingssamarbete som utförs med civilsamhället som aktör.
Med detta brev vill vi härmed understryka vikten av att utreda konsekvenserna av en förändrad egeninsats innan några eventuella förändringar beslutas.
Underskrifter
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Brian Kelly, generalsekreterare, Artikel2
Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden
Catherine Isaksson, generalsekreterare, CIS – Centerpartiets Internationella Stiftelse
Farhad Mazi Esfahani, generalsekreterare, Clowner utan Gränser
Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Sonja Markovic, ordförande, Framtidsjorden
Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
Johanna Davén, generalsekreterare, IOGT-NTO Movement
Rickard Rudolfsson, ordförande, Jordens Vänner
Alexander Clemenson, generalsekreterare, KFUM Sverige
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Catalina Rodriguez Näsman, ordförande, Latinamerikagrupperna
Judy McCallum, Executive Director, Life & Peace Institute
Noura Berrouba, ordförande, LSU
Mehmet Kaplan, generalsekreterare, Muslim Aid Sweden
Jesper Hansén, generalsekreterare, MyRight
Shahab Ahmadian, ordförande, MÄN
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Anette Uddqvist, kanslichef Operation 1325
Henrik Carlborg, ordförande Palestinagrupperna i Sverige
Niclas Lindgren, direktor PMU
Paul Carlsson, ordförande, Praktisk solidaritet
Sofia Breitholtz, vd Reach for Change
Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande, RFSL
Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU
Jenny Jansson Pearce, Deputy Director, Right Livelihood Foundation
Åsa Regnér, generalsekreterare, Rädda Barnen
Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR
Isabella Holmquist, styrelseordförande, Svalorna Indien Bangladesh
Linn Thullberg, styrelseordförande, Svalorna Latinamerika
Kristina Jelmin verksamhetschef, Svenska Burmakommittén
Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet
Jan Strömdahl, ordförande, Svenska Västsaharakommittén
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union
Johanna Eliasson, ordförande, Vänsterns Internationella Forum
Peter Brune, generalsekreterare, War Child
Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect
Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF Sverige
Paulina Kluge, tf kanslichef, Östgruppen
Patrik Schröder, samordnare civilsamhällesfrågor, Fremia