RFSU:s yttrande om Ungerns förslag att produkter för barn som framställer normbrytande sexualitet och könsidentitet ska förses med varningstext

I korthet

Kommerskollegiet har bett om synpunkter på Ungerns förslag om att införa krav om att särskilt märka postorderprodukter som riktar sig mot barn och vars “väsentliga inslag är främjande eller framställning av könsidentiteter som inte motsvarar det kön som tilldelats vid födseln, könsbyte eller homosexualitet eller potentiellt direkt, naturlig eller självavsedd återgivning av sexualitet.” [1] Sådana produkter skulle endast få saluföras om produktinformationsbladet anger ”känsligt innehåll!” på ett väl synligt sätt.

RFSU anser att det finns all anledning för Sveriges regering att yttra sig över förslaget. I synnerhet bör Sverige betona att förslaget strider mot grundläggande rättigheter som är skyddade av EU-rätten. Det gäller särskilt rätten till informations- och yttrandefrihet och rätten till icke-diskriminering på grunderna sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck och ålder, i och med att förslaget, om det skulle bli verklighet, skulle försvåra för unga människor att få tillgång till information som är helt central för deras utveckling, välbefinnande och hälsa. Förslaget skulle hindra den fria rörligheten inom unionen och det finns inget skyddsvärt samhällsintresse som kan motivera det. Av dessa skäl kan förslaget inte godkännas.

Relevant bakgrund

I juni 2021 antog det ungerska parlamentet en lag som förbjuder eller förhindrar tillgång till material för barn och ungdomar under 18 med innehåll som framställer könsidentitet som inte överensstämmer med den som angavs vid födseln, könskorrigering och homosexualitet. I juli inledde EU-kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern, utifrån farhågan att den nya lagen bryter mot rättigheter skyddade av EU-rätten. Efter att Ungerns svar på kommissionens uttalande inte var tillfredsställande överlämnade kommissionen målet till EU-domstolen (C-769/22). [2] Där har såväl 15 medlemsländer som EU-parlamentet valt att ställa sig bakom EU-kommissionens anklagelser.

Bland de argument som EU-kommissionen och de intervenerande länderna framför mot den ungerska lagen finns att den bryter mot ett antal artiklar i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Bland dessa återfinns artikel 1, rätten till mänsklig värdighet, artikel 7, rätten till privat- och familjeliv, artikel 11, rätten till informations- och yttrandefrihet, samt artikel 21, rätten till icke-diskriminering.

Det är första gången en så stor del av medlemsstaterna ställt sig bakom ett överträdelseförfarande vid domstolen. Sverige är ett av de 15 länder som intervenerat på kommissionens sida. [3]

I sak

Principen om fri rörlighet – i detta fall av varor – är en av EU:s grundpelare och måste respekteras av samtliga medlemsländer. Åtgärder som kan hindra det fria flödet av varor är i princip inte tillåtna enligt EU-rätten. Sådana åtgärder kan inkludera myndigheters föreskrifter på produktinformationsblad. Det finns enligt EUF-fördraget möjlighet för EU:s medlemsländer att göra undantag från principen om fri rörlighet om det finns ett skyddsvärt samhällsintresse (exempelvis skydd av hälsa eller miljö). Undantag är emellertid endast tillåtna om åtgärden som inskränker den fria rörligheten leder till att samhällsintresset faktiskt skyddas.

I detta fall kan Ungerns förslag om märkning av vissa postorderprodukter riktade mot barn knappast anses skydda samhällsintresset. Tvärtom.

En varningstext på vissa produkter som framställer könsidentitet, könsbekräftande vård, homosexualitet och andra frågor som rör sexualitet och identitet, riktade till barn, skulle i praktiken innebära hinder för barn att ta till sig livsviktig information. Förslaget måste ses som ett direkt komplement till den lagändring som Ungerns parlament genomförde 2021, när tillgång till material (eller “propaganda”) för barn och ungdomar under 18 med innehåll som framställer könsidentitet som inte överensstämmer med den som angavs vid födseln, könskorrigering och homosexualitet förbjöds eller kraftigt begränsades. Det nya förslaget ska betraktas som en del av samma paket. Det kompletterar det inhemska förbudet genom att försvåra möjligheten för barn och ungdomar att få tillgång till material – t ex barnböcker, informationsfoldrar, upplysningstexter – genom att beställa det från andra länder. Det är alltså ett försök att ytterligare täppa till möjligheten för Ungerns barn och ungdomar att tillgodogöra sig information om sina sexuella rättigheter; helt centrala för unga människors utveckling och välmående.

Med tanke på att den svenska regeringen ställt sig bakom EU-kommissionens överträdelseförfarande genom sin intervention i målet mot Ungern vid EU-domstolen är det av största vikt att Sverige också protesterar mot detta förslag om att ytterligare inskränka unga människors rättigheter.

Rätten om informations- och yttrandefrihet är grundstenar i demokratin och i det unionsrättsliga projektet. Mer specifikt skyddas informationsfriheten i EU:s stadga om grundläggande rättigheter i artikel 11, vilken i detta fall ska läsas parallellt med förbudet mot diskriminering, artikel 21. Eftersom förslaget handlar om att göra det svårare för unga människor att få tillgång till material som framställer normbrytande sexuella identiteter och praktiker är det fråga om direkt diskriminering både på grund av ålder, sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Rätten till informationsfrihet skyddas också i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (artikel 10) vilken är bindande för EU:s samtliga medlemsstater. Konventionens artikel 14 stadgar rätten till ickediskriminering i fråga om åtnjutande av samtliga rättigheter i konventionen. I FN:s barnkonvention skyddas rätten till yttrande- och informationsfrihet i artiklarna 13 och 17; FN:s barnrättskommitté har slagit fast att dessa rättigheter innefattar rätten till sexualundervisning och sexualupplysning. [4] År 2017, i ett mål som granskade Rysslands förbud mot information om hbtqi-frågor riktat mot barn och unga (vilken tjänat som förlaga till Ungerns dito), konstaterade den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter att lagen stred mot artikel 10 och artikel 14 i Europakonventionen. [5]

Sammanfattningsvis finns det en överväldigande europeisk och internationell konsensus om att de försök att hindra unga människor från att ta del av nödvändig information om sina rättigheter strider mot en mängd väletablerade rättigheter som är bindande för såväl Ungern som för EU:s övriga medlemsstater. Det är i ljuset av denna tydliga konsensus som Sveriges inställning till Ungerns förslag om varningstext på vissa postorderprodukter bör formuleras. Eftersom märkningen skulle stå i strid med grundläggande EU-rättsliga värderingar och rättigheter kan den inte motiveras av samhällsintresseskäl. Den skulle således innebära ett omotiverat hinder mot den fria rörligheten inom unionen och kan inte tillåtas enligt EU-rättsliga regler.

Stockholm, 2024-08-06

Undertecknas:
Maria Bergström, tillförordnad generalsekreterare RFSU

Yttrandet har beretts av Johanna Westeson, jurist och sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU.

Referenser

1. https://technical-regulation-information-system.ec.europa.eu/sv/notification/25930
2. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:62022CN0769
3. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skrivelse/verksamheten-i-europeiska-unionen-under-2023_hb03115/html/
4. https://www2.ohchr.org/english/bodies/crc/docs/AdvanceVersions/CRC-C-GC-12.pdf
5. https://hudoc.echr.coe.int/eng#{%22itemid%22:[%22001-174422%22]}