RFSU:s skrivelse angående Socialstyrelsens arbete med föreskrifter beträffande fastställande av kön i vissa fall m.m.

Socialstyrelsens frågor

– Har ni någon uppfattning om hur många vuxna och barn som kommer vilja ansöka om ändring av juridiskt kön när lagstiftningen träder i kraft nästa sommar?

Det är omöjligt för oss att göra en exakt uppskattning av detta. Vår uppfattning är att det kommer vara fler som ansöker än de som idag står i kö till Rättsliga rådet för att ändra juridiskt kön enligt dagens lagstiftning. Detta beror dels på att det tillkommer nya grupper som kommer att ha möjlighet att ansöka om nytt juridiskt kön, både ickebinära personer och personer under 18 år. Det är även många som stått i kö till könsbekräftande vård under flera års tid och personer som stått i kö till Rättsliga rådet i flera månader som troligtvis kommer att vilja ansöka. Vi tror att det är möjligt att det sker en markant ökning av ansökningar under sommaren och hösten 2025, som sedan minskar i antal över tid.

– Har ni någon uppfattning om hur många/hur stor andel som bara kommer vilja ansöka om ändring av juridiskt kön och som inte har behov av kontakt med hälso- och sjukvården i övrigt?

En del personer kan antas vilja påbörja sin transition med att ändra juridiskt kön, testa att leva ett tag i enlighet med det och sedan eventuellt söka sig till könsbekräftande vården. En del personer som idag står i kö till könsbekräftande vård kan antas göra det med målet att få nytt juridiskt kön, och inte primärt könsbekräftande behandling. Det är svårt för oss att uppskatta hur många personer det kan antas röra sig om. Gissningsvis kommer de fåtal personer som fått negativt beslut av Rättsliga rådet också söka enligt nya lagen utan att nödvändigtvis ha behov av vård.

– Har ni någon bild av hur de som redan har ansökt enligt nuvarande ordning kommer göra inför och efter den 1 juli 2025? Kommer de invänta att ärendet prövas enligt nuvarande ordning? Kommer de återkalla ansökan och ansöka enligt nya ordningen?

I dagsläget tar det över 4 år att ändra juridiskt kön. Till att börja med behöver du söka dig till den könsbekräftande vården, som har som lägst ett års väntetid för ett första besök, och genomgå en utredning där du lever enligt “real life experience” i minst 2 års tid. Sedan får du vänta oftast många månader på att träffa överläkaren som skriver ansökan till Rättsliga rådet, och sedan väntar du ca 8 månader för att Rättsliga rådet ska ta ett beslut. Det är troligt att det blir färre och färre som ansöker till Rättsliga rådet enligt dagens lagstiftning under våren, och istället väntar tills den nya lagen träder i kraft. De som väntat flera månader på att komma till Rättsliga rådet, och bedömer sina chanser som att få ett positivt besked om nytt juridiskt kön av dem relativt snart, bedömer vi inte kommer att dra tillbaka sin ansökan.

Eftersom alla inom utredningsteamen är medvetna om att denna förändring är på gång, lär de informera personer som är vårdtagare i könsutredningsteamen. I dagsläget har Anova uppgett att de lägger 25% av personaltiden på åtgärder som inte är till vårdtagarens nytta, utan enbart tjänar som underlag till Rättsliga rådet. Den arbetstiden kommer de sannolikt att vilja kunna omprioritera snarast möjligt, med tanke på att väntetiden på utredning är flera år lång i dagsläget. Situationen ser liknande ut vid alla utredningsteam. Alltså kan ansökningarna till Rättsliga rådet bero även på hur utredningsteamen planerar sitt arbete, och inte enbart på individernas egna beslut baserat på kunskap om lagen.

– Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram föreskrifter om vilka yrkeskategorier som ska vara behöriga att skriva ut intyg. Vilka yrkeskategorier ser ni skulle ha rätt kompetens att skriva dessa intyg?

I utskottets betänkande står det:

"Kriterierna för att få fastställt ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen bör utformas utifrån det faktum att de inte ska ligga till grund för en medicinsk insats med de krav på grundlig medicinsk utredning och bedömning så som fallet är vid könskirurgi. Prövningen av könsidentiteten ska vara förenklad jämfört med i dag och bedömningen av förutsättningarna ska syfta till att endast de personer som har ett behov av att få fastställt ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen ska få det." [1]

Angående ansökan till Socialstyrelsen om ändring av juridiskt kön bör, mot bakgrund av denna tydliga skrivning i förarbetena, processen vara så enkel som möjligt, via ett digitalt formulär som den som vill ha nytt juridiskt kön själv skickar in. Den bilaga som ska lämnas bör inte vara medicinsk journal, utan enbart ett standardiserat intyg som är signerat av en vårdgivare. Eftersom det inte är en utredning som ska krävas, enligt lagstiftarens intentioner, utan enbart en prövning av personens upplevelse av könsidentiteten, anser vi inte att det måste vara en psykiatriker eller läkare enbart som har kompetens att intyga detta, utan det bör vara en bred grupp professioner. Om enbart legitimerade läkare eller psykologer ges behörighet att skriva dessa intyg så kommer det med stor sannolikhet att skapa nya flaskhalsar, vilket står i strid med ambitionen med den nya lagen.

RFSU anser att de som bör vara behöriga att skriva dessa intyg till ett minimum bör bestå av följande yrken som Socialstyrelsen idag utfärdar legitimation till:

• Barnmorskor
• Hälso- och sjukvårdskuratorer
• Läkare
• Psykologer
• Psykoterapeuter
• Sjuksköterskor
• Undersköterskor

RFSU önskar även att Socialstyrelsen ser över möjligheten att fler professioner ges behörighet, exempelvis:

• Boendestödjare
• Gynekologer
• Urologer
• Sexologer
• Socionomer, socialpedagoger och beteendevetare (så att även t.ex skolkuratorer omfattas)

Det underlag som signeras av vårdgivare och som skickas in som bilaga till ansökan bör på ett standardiserat och så enkelt sätt som möjligt bekräfta att kraven i lagen är uppfyllda.

– Som en del av det förutnämnda uppdraget har Socialstyrelsen också fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser. Har ni någon bild av hur kunskapsläget ser ut hos målgruppen om den kommande reformen, särskilt vad avser de nya lagarna?

Det behövs informationsinsatser. Vår bedömning är att det finns risk att personer ansöker om nytt juridiskt kön på felaktiga sätt om man inte ser till att ansökningsförfarandet är mycket tydligt och enkelt, samt tillgängligt på flera språk och tillgänglighetsanpassat för personer med funktionsnedsättningar.

Det bör i ansökningsprocessen finnas tydliga skrivningar om hur det går till att överklaga. Av betänkandet framgår: “Socialstyrelsens beslut bör, precis som enligt könstillhörighetslagen, kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.” [2]

Angående Rättsliga rådet: RFSU anser att Rättsliga rådet inte längre ska ha mandat att fatta dessa beslut. Rättsliga rådets uppbyggnad och funktion är anpassade för att göra medicinska bedömningar, och eftersom bedömningsprocessen nu kommer att vara avsevärt förenklad och inte grundas i en medicinsk utredning är rådet inte en lämplig instans. Besluten kommer i huvudsak att vara administrativa till sin karaktär; det handlar om huruvida kriterierna i lagen är uppfyllda och inget annat. Det är således mer lämpligt att en annan enhet som hanterar t.ex ansökningar om legitimation för vårdyrken behandlar dessa ansökningar. Socialstyrelsens roll enligt den nya lagen är att enbart genomföra en bedömning om ansökningens legitimitet, vilket inte innebär en bedömning av den sökande personens könsidentitet.

Referenser

[1] Socialutskottets betänkande 2023/24:SoU22, https://data.riksdagen.se/fil/2A0B1F99-113F-45DF- 825E-6119FE4A4971, sid. 84.

[2] Socialutskottets betänkande, 2023/24:SoU22, sid. 104.