RFSU:s remissyttrande över SOU 2021:27 Ett förbud mot rasistiska organisationer, Ju2021/01818
Om RFSU
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation. Genom kunskap, engagemang och påverkan bidrar RFSU till en värld där alla människor är fria att bestämma över och njuta av sin kropp och sin sexualitet. Vi arbetar lokalt, nationellt och internationellt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, det vill säga varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar till en trygg och tillfredsställande sexualitet och att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp.
RFSU är en organisation som värnar alla människors lika värde och som helhjärtat stöttar det arbete som sker inom hela samhället för att motverka rasism och diskriminering. RFSU är en civilsamhällesorganisation som håller demokratiska fri och rättigheter högt och vars systerorganisationer runt om i världen ibland begränsas i sina demokratiska fri och rättigheter just genom inskränkningar av demonstrationsfriheten. Det här remissvaret försöker att balansera dessa två intressen.
Utredningens förslag
I betänkandet föreslår kommittén att det i 16 kap. brottsbalken införs två nya brott, som ges beteckningarna organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Vidare föreslås en särskild straffskala för grova fall av organiserad rasism. Straffbestämmelsen om organiserad rasism ska enligt förslaget omfatta den som deltar i en rasistisk organisations verksamhet på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen, liksom den som bildar vad som ska vara en sådan organisation. Straffbestämmelsen om stöd åt organiserad rasism ska omfatta den som, i annat fall, för organisationen tar befattning med vapen eller ammunition eller till organisationen lämnar ekonomiskt bidrag, upplåter lokal eller mark eller lämnar annat liknande stöd, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja organisationen. Med en rasistisk organisation avses enligt förslaget en sammanslutning av personer som genom brottslighet förföljer en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller ras. Enbart de åsikter som kommer till uttryck i sammanslutningen är alltså inte tillräckliga. Sammanslutningens verksamhet i sig måste innebära förföljelse och det måste röra sig om en förföljelse genom kriminalitet, t.ex. organiserad skadegörelse, misshandel eller hets mot folkgrupp
RFSU:s synpunkter på förslaget
RFSU delar kommiténs ambitioner att försvåra verksamheten för de rasistiska grupperingar som ägnar sig åt brottsliga handlingar, men tror inte att de föreslagna lagändringarna är ett lämpligt verktyg för ändamålet. Dels är RFSU tveksamma till om de föreslagna lagändringarna skulle uppnå sitt syfte och leda till minskad organiserad rasism, och dels känner RFSU en oro inför de långsiktiga effekterna på organisationsfriheten som ändringarna av lagstiftningen skulle kunna bidra till.
För att en organisation ska kunna klassificeras som rasistisk enligt utredningens förslag måste organisationen ägna sig åt “förföljelse genom kriminalitet, t.ex. organiserad skadegörelse, misshandel eller hets mot folkgrupp”. Personerna inom organisationen måste alltså systematiskt begå handlingar som redan är kriminaliserade och det måste gå att bevisa att handlingarna skett inom ramen för organisationen i fråga. Först då kan organisationen klassificeras som rasistisk och den föreslagna lagstiftningen tillämpas. Givet den lösa organisationsstrukturen inom mycket av den rasideologiska miljön så finns det en påtaglig risk för att mycket få eller ingen nu existerande organisation skulle kunna klassificeras som rasistisk enligt den föreslagna lagstiftningen. Ett sådant scenario skulle vara problematiskt både för att lagen skulle framstå som ett slag i luften. Det kan också leda till att rasideologiska grupper som inte kunnat dömas enligt lagen på grund av bristande bevisning vad gäller deras brottsliga aktiviteter, skulle kunna hänvisa till att de inte dömts enligt lagen som “bevis” på att de inte är en rasistisk organisation.
Det finns också en risk att lagstiftningen leder till en omstrukturering snarare än en minskning av rasistiska aktiviteter. Den rasideologiska miljön är naturligtvis medveten om denna föreslagna lagändring och kan välja att anpassa sina aktiviteter för att undvika åtal. Genom att bedriva verksamhet i lösare nätverk blir det svårare för staten att bevisa att det finns en organisation, och vilka som ingår i den organisationen. Möjligheterna att undvika lagen genom anpassning av den rasistiska organiseringen väcker frågan om hur effektiv lagen kommer att vara.
Betänkandet framhåller att “det finns klara indikationer på att den organiserade rasismen har ökat i omfattning” och menar att detta kan motivera att en lagändring genomförs nu, trots att liknande lagändringar avvisats historiskt. Ett argument som framförs är alltså att lagändringen bör genomföras nu, eftersom att organiserad rasism är ett större problem idag än tidigare. Ingen källa anges dock för att påvisa att läget är värre idag än tidigare. Tidskriften EXPO genomför sedan 2008 en årlig genomgång av antalet aktiviteter i den rasideologiska miljön. 2008 var antalet aktiviteter 1946 stycken. År 2020 landade antalet aktiviteter på 2041 stycken. Skillnaden mellan de två åren är alltså marginell. Ett möjligt motargument är att Covid19 kan ha bidragit till att hålla aktiviteterna på en lägre nivå under 2020. Aktiviteterna låg också på en högre nivå åren innan. EXPO förklarar dock den minskade aktiviteten under 2020 med interna splittringar inom den rasideologiska miljön. Det är alltså inte uppenbart att den föreslagna lagstiftningen kan motiveras med att den rasideologiska miljön idag är mer aktiv än vad den har varit historiskt, givet de siffror som finns tillgängliga. Däremot så har rasismen i Sverige ökat på många håll utanför den rasideologiska miljön, vilket inte minst syns i det allt råare offentliga samtalet. Dessa former av främlingsfientlighet och rasism skulle dock inte påverkas av den nya lagstiftningen. Den nya lagstiftningen gör alltså ingenting för att lösa de problem som vi oftast syftar på när vi pratar om att rasismen har ökat i Sverige.
RFSU ser också med oro på vilken effekt lagen skulle få på organisationsfriheten. Den föreslagna lagändringen riktar inte in sig på specifika åsikter, utan tittar istället på om en organisation systematiskt begår rasistisk brottslighet. Eftersom brottsliga handlingar med rasistiska motiv är nödvändiga för att en organisation ska kunna klassas som rasistisk tror RFSU inte att den föreslagna lagändringen i sig skulle kunna användas för att inskränka legitim civilsamhällesverksamhet. Lagförslaget måste dock betraktas i sin politiska kontext. Flera politiska partier vill exempelvis gå ännu längre och förbjuda våldsbejakande organisationer, ett begrepp som är luddigt definierat och som i värsta fall skulle kunna användas för att begränsa möjligheterna för civilsamhällesorganisationer att bedriva exempelvis fredlig civil olydnad. RFSU ser en tendens, både i Sverige och runtom i världen, på att organisationsfriheten ifrågasätts allt mer, och vi ser ett värde i att bevara en så stark organisationsfrihet som möjligt.
I RFSU:s internationella arbete arbetar vi ofta med partnerorganisationer vars organisationsfrihet begränsas direkt eller indirekt av de stater de är aktiva i. För RFSU finns det ett värde i att kunna peka på Sveriges starka och åsiktsneutrala organisationsfrihet i våra dialoger med partnerorganisationer och andra aktörer internationellt. Det ger oss ett starkt argument som vi kan stötta upp utsatta civilsamhällesorganisationer i andra länder med.
Sammanfattning och slutord
RFSU delar utredningens ambitioner att begränsa den rasistiska brottslighet som ett antal organisationer inom den rasideologiska miljön ägnar sig åt. Vi är dock inte övertygade om att den föreslagna lagstiftningen kommer att uppnå det syftet. Risken finns att lagen blir tandlös i takt med att de rasistiska organisationerna organiserar sig i lösare grupperingar för att kringgå lagen. En inskränkning av organisationsfriheten måste vara välmotiverad, och utredningen har inte kunnat förklara vad som förändrats jämfört med de tidigare utredningar som avstyrkt förslaget.
RFSU ser en tendens i både Sverige och omvärlden där organisationsfriheten ifrågasätts allt mer, i ljuset av den utvecklingen ser vi det som extra centralt att stå upp för en stark organisationsfrihet. RFSU avstyrker därmed de föreslagna lagändringarna. Däremot instämmer vi i bilden av organiserad rasistisk brottslighet som ett allvarligt problem och hoppas kunna fortsätta en dialog med regeringen och inom civilsamhället kring vilka nya och redan existerande verktyg vi kan använda för att begränsa brottsligheten från den organiserade rasismen.
Stockholm datum som ovan
Hans Linde
Förbundsordförande RFSU