Remissvar avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad, Skolverkets diarienummer 2018:01394.

Inledning

RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över ändringar av skrivningar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en positiv, bejakande och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.

Eftersom de föreslagna ändringarna i princip är identiskt formulerade för de olika skolformerna, ger vi ett generellt svar som gäller samtliga läroplaner. I de fall kommentarerna avser specifika läroplaner, anges det.

Övergripande synpunkter

RFSU anser att sammantaget förtydligar de föreslagna ändringarna skolans uppdrag för kunskapsområdet sexualitet och relationer på ett bra sätt, genom att:

• De stärker rektors ansvar.
• De understryker att undervisningen behöver vara återkommande och bör ha ett främjande perspektiv.
• Samspelet mellan samhälle, strukturer och individer och grupper blir synligare.
• Kunskapsområdet inkluderas som egen punkt över de kunskaper som skolan har ansvar för att eleverna får.

RFSU stödjer alltså Skolverkets förslag till ändringar, med ett par smärre påpekanden, som vi resonerar kring nedan. På några punkter utvecklar vi även våra tankar om varför vi anser att Skolverkets förslag är bra.

Vi vill också understryka att det är bra att skrivningarna är desamma för grund- och gymnasieskolan och för grundsär- och gymnasiesärskolan. Det ska inte finnas någon åtskillnad mellan skolformerna i att möta elevernas behov och rättigheter på kunskapsområdet, utöver den pedagogiska anpassningen.

Begreppet sexualitet och relationer

RFSU stödjer förslaget om att frångå det lätt obsoleta ordet “samlevnad” till förmån för “relationer” och därmed kalla kunskapsområdet “sexualitet och relationer”. Vi instämmer i Skolverkets resonemang under 1.2 i konsekvensutredningen.

Att jämställdhet inte ryms i den föreslagna benämningen och därmed skulle riskera att få mindre plats i framtidens undervisning om sexualitet och relationer bedömer vi som osannolik. Jämställdhetsperspektivet är framträdande i skolans styrdokument, såväl i skollagen och läroplanens första del som i kurs- och ämnesplanerna, inte minst i samband med frågor om sexualitet. Det är också svårt att undervisa om sexualitet och relationer utan att tala om jämställdhet. Jämställdhet har dessutom länge varit en central del av skolans verksamhet och av sex- och samlevnadsundervisningen (för att använda det än så länge gängse begreppet) sedan 1977, då det angavs som en “grundläggande värdering” i denna undervisning.

Rektors ansvar

RFSU tycker att det är bra att man förstärker rektors ansvar på flera sätt, eftersom flera undersökningar – senast Skolinspektionens granskning – har visat att styrningen av och därmed likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisningen är bristfällig.

Vi uppskattar att förslaget betonar att rektor har ett ansvar för att undervisningen sker återkommande (något som ju i och för sig framgår av kurs- och ämnesplanerna). Det minskar risken för att merparten av sexualitets- och relationsundervisningen förläggs under en skolvecka eller temadag och att skolan med det anser att uppdraget är uppfyllt.

Kunskapsområdet förstärks också av att det lösgörs från andra mindre omfattande (men inte mindre viktiga) teman som tobak och trafik och får en egen punkt. På så sätt tydliggörs rektors ansvar ytterligare.

Det är också viktigt att det blir tydligt att rektor har ansvar för att eleverna känner till vart de kan vända sig om de är otrygga. Det stärker samspelet mellan undervisningen, elevhälsan och skolmiljön i stort, mellan undervisningen och arbetet med likabehandlingsplaner och att motverka diskriminering, inklusive sexuella trakasserier, men också skolans ansvar för vad som påverkar eleven (och hens lärande och utveckling) utanför skoltid. Det kommer sannolikt också att stärka elevhälsans roll både i hur en trygg skolmiljö kan främjas och i arbetet med elever som lever i utsatta situationer utanför skolan.

Kunskaper

Vi är väldigt glada över att man föreslår att kunskapsområdet ska ingå i målen under rubriken Kunskaper i läroplanens första del. Genom detta visar samhället att det tillmäter kunskaper om sexualitet och relationer ett grundläggande värde i ett demokratiskt samhälle, där individer och grupper respekterar varandra.

Kunskapsområdet har dessutom tydligt utrymme i det centrala innehållet i många ämnen. I samhällsdebatten kommer det gång på gång upp att det är nödvändigt att samtala och lära sig mer. För att det verkligen ska ske och att huvudmän och rektor tar ansvar för det, är det avgörande att det finns med bland de kunskaper skolan har ansvar för att varje elev har när hen går ut skolan. Detta stärker alltså det vi skrivit under Rektors ansvar.

Kunskaper om sexualitet och relationer uppfattas ofta som särskilt känsliga för särskoleelever (beroende på funktionsvariation) och därför är det extra glädjande och viktigt att det har införlivats som kunskapsmål också för grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Kunskapskraven i de enskilda ämnena

En brist, som RFSU ser det, är emellertid att frågor om sexualitet och relationer – inklusive jämställdhet, diskriminering m m – inte finns med i de ämnesspecifika kunskapskraven, trots att det finns med i det centrala innehållet, vilket kan vara en bidragande orsak till den ojämna kvaliteten mellan skolor beträffande undervisningen i sexualitet och relationer.

Med tanke på att det nu pågår en översyn av kurs- och ämnesplanerna vill vi göra ett medskick om att inkludera skrivningar om sexualitet och relationer i de kommande förslagen till kunskapskrav i kurs- och ämnesplanerna, för att ytterligare stärka likvärdigheten i undervisningen.

Skolans uppdrag om jämställdhet

Skolverket föreslår i tredje stycket under Skolans uppdrag att “alla människor, oberoende av könstillhörighet” ska ändras till “flickor och pojkar, kvinnor och män”. Vi förstår Skolverkets resonemang och oro, men menar ändå att den nuvarande formuleringen “oberoende av könstillhörighet” är lämpligare och även mer konsekvent i förhållande till andra skrivningar i läroplanen. I takt med att den binära könsuppdelningen ifrågasätts - inte enbart utifrån hur en person uppfattar sig själv, utan också hur samhället förhåller sig till hur kön uttrycks - och att därmed nya maktordningar uppstår, anser vi att det är bättre med en formulering som inkluderar fler och vidgar perspektiven. Vi tror inte heller att det skulle osynliggöra maktförhållandena mellan kvinnor och män. Medvetenheten om detta är starkt förankrat. Problemet har snarare varit att binära skrivningar har skymt och osynliggjort andra uttryck för kön och deras rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

Vuxenutbildningen

RFSU hälsar med stor tillfredsställelse de nya skrivningarna för vuxenutbildningen. Det blir en påtaglig förstärkning för arbetet med jämställdhet, sexualitet, relationer och hälsa. Det blir nu en tydlig uppgift för sfi, svenska för invandrare, vilket RFSU har arbetat för under lång tid.

Det är viktigt av flera anledningar. Alla människor har rätt till denna kunskap, vilket ökar människors hälsa och välbefinnande. Många vuxna migranter har dessutom barn och behöver kunskaper för att kunna stötta sina barn i deras utveckling, veta ungefär vilken kunskap som barnen får i skolan och att känna till de rättigheter alla i det svenska samhället har.

Lägga till ett ord

I det nya, utmärkta stycket i avsnittet Perspektiv i utbildningen i läroplanen för vuxenutbildningen skulle vi dock vilja skjuta in ett ord, “kunskaper”, i följande mening: “Vuxenutbildningen ska även ge eleverna kunskaper och möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, relationer och hälsa.” (Kursiveringen är Skolverkets.) Det är kanske underförstått att man behöver kunskaper för att kunna diskutera, och kunskaper återfinns i rektors ansvar, men det skadar ändå inte att för säkerhets skull lägga till det här.

Ta bort ett ord

I läroplanerna för vuxenutbildningen, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har Skolverket föreslagit under 2.1 Kunskaper, sjätte punkten, att “normer” ska läggas till i “kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållande, och …”.

Vi tycker att det är bra att normer läggs till – men samtidigt som det görs bör dock ordet “värdera” tas bort. Det fungerade tillsammans med enbart påståenden och förhållanden, men inte när normer läggs till. Avsikten är ju inte att börja värdera och gradera olika normer, som riskerar att öppna för kränkningar, graderingar och rasistiska resonemang, däremot att kritiskt granska dem på vilket sätt de påverkar människor och samhällen.

Implementeringen

För att de föreslagna förändringarna ska få effekt behöver en gedigen implementering ske. Vi tror därför att Skolverket behöver göra en särskild satsning på att informera alla skolformer om de nya skrivningarna och hur de påverkar undervisningen och skolans övriga insatser, som exempelvis elevhälsan.
Under punkt 4.1 Kostnader för skolhuvudmännen i konsekvensutredningen bedömer Skolverket att förslagen inte kommer att medföra några kostnader för huvudmännen men att tid behöver avsättas för kompetensutveckling, vilket dock är en kostnad. Skolverket skriver också att Skolverket erbjuder flertal insatser för kompetensutveckling. Det är riktigt men gäller dock inte vuxenutbildningen, som Skolverket idag inte erbjuder någon direkt kompetensutveckling på kunskapsområdet. Här bedömer vi att en större insats behöver göras.

Det gäller även särskolan. Särskolor utmärker sig genom att antingen vara progressiva eller restriktiva när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen, dock med en övervikt på det senare. Det finns fortfarande en försiktighet och stor ängslan när det kommer till hur mycket och vilken kunskap elever i särskolan ska ha. När nu kunskapsområdet blir tydligare i läroplanen, är det ett gyllene tillfälle att öka medvetenheten om och kompetensen på kunskapsområdet hos rektorer och lärare i särskolan.

Ett litet observandum i konsekvensutredningen

Under punkt 4.7 Konsekvenser för läroplanernas konstruktion i konsekvensutredningen har ett “istället” smugit sig in sista meningen. Vi förstår och instämmer i hur Skolverket resonerar i avsnittet, men med tanke på att ett sådan samlat arbete skulle ligga en bra bit fram i tiden innan det är slutfört, förmodar vi att Skolverket menar att det är något som i så fall är oberoende av de föreliggande förslagen till ändringar, inte att man ska skjuta upp detta förslag.

Stockholm 2019-04-23
Hans Olsson
Sakkunnig sexualundervisning
Riksförbundet för sexuell upplysning