RFSU:s remissyttrande över SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Dnr S2017/00671/FS

Inledning

RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över Kommissionen för jämlik hälsas delrapport. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.

En av RFSU:s centrala målsättningar är att alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön eller könsidentitet, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang.

Sexualitet är en politisk fråga som påverkar välfärd, samhällsliv och hur människor interagerar med varandra. Samhället ska därför erbjuda människor den kunskap och de verktyg de behöver för att åtnjuta sin frihet att vara, välja och njuta. Det innebär att välfärdssystemen måste tillgodose sexuell hälsa och sexuella rättigheter.

Sexualitet är en viktig del i att vara människa som handlar om livskvalitet och välbefinnande genom hela livet. Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro av sjukdom utan ska vara en självklar del av folkhälsoarbetet. Ohälsa påverkar den sexuella hälsan och välbefinnandet men även det omvända gäller, sexuell ohälsa påverkar hälsan negativt. Tyvärr förekommer föreställningar om att frågor relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa inte är att betrakta som lika allvarliga som andra hälsofrågor. Det leder till kunskapsbrist, nedprioriteringar vad gäller resurser och brist på forskning.

Sammanfattning

RFSU delar Kommissionens utgångspunkter som återfinns i “Det handlar om jämlik hälsa - Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete delbetänkandet” SOU 2016:55 och hur bestämningsfaktorer ser ut. RFSU delar även till fullo den av Kommissionen framlagda problembild som återfinns i delbetänkandet över vilket RFSU nu yttrar sig, som rör t.ex. ett alltför snävt fokus, otydlighet i målstrukturen, brister i genomslag av folkhälsopolitiken m.m.

RFSU välkomnar stora delar av Kommissionens förslag och har endast ett antal synpunkter som kommer att framföras i remissyttrandet.

RFSU avslår utredningens förslag att stryka “på lika villkor” ur det folkhälsopolitiska målet. RFSU tillstyrker införandet om en jämlik hälsa och förordar att målet lyder “att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen".

RFSU tillstyrker en ny struktur med åtta delmål som ersätter dagens elva målområden. RFSU befarar emellertid att slopandet av ett tydligt uttalat inkluderande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, i delmålen innebär att området kommer att nedprioriteras och att adekvata satsningar och inkluderande av SRHR i folkhälsopolitiken uteblir. RFSU tillstyrker att strategier skapas för vardera delmål och framhåller vikten av att tydligt inkludera tidigare målområde åtta om sexualitet och reproduktiv hälsa i fler av de nya delmålen då SRHR genomsyrar hela livet.

Utredningens förslag och RFSU:s ställningstaganden

4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa

Ett övergripande mål med stärkt fokus på jämlik hälsa

RFSU avslår utredningens förslag att stryka “på lika villkor” ur det folkhälsopolitiska målet. RFSU tillstyrker införandet om en jämlik hälsa och förordar att målet lyder “att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

Folkhälsomålet föreslås av Kommissionen omformuleras till “att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen”. I och med den föreslagna skrivningen tas formuleringen “på lika villkor” bort. Det framgår föga av utredningen vad som är anledningen till att slopa skrivningen “på lika villkor”. Även om jämlikhet införs som resultatmål anser RFSU att det fortsatt med tydlighet ska framgå av målet att förutsättningarna är avgörande. Kommissionen tar själv upp en jämförelse med målformuleringen för jämställdhetsarbetet “Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”, och RFSU kan

konstatera att både resultatet - kvinnor och män är med och formar samhället och sina liv - och förutsättningen - att individer har samma makt finns med i det målet.

RFSU förstår vidare intentionen med omvandlingen av det folkhälsopolitiska ramverket, och strukturen för de åtta nya delmålen som ersätter de tidigare elva målområden. RFSU tillstyrker förslaget då RFSU liksom utredningen kan konstatera att det finns utvecklingspotential kring hur folkhälsoarbetet bedrivs i Sverige. RFSU befarar emellertid att slopandet av ett tydligt uttalat inkluderande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, i delmålen innebär att området kommer att nedprioriteras och att adekvata satsningar och inkluderande av SRHR i folkhälsopolitiken uteblir. Det blir därför avgörande att strategier tas fram som tydligt inkluderar även frågor som rör SRHR, i de flesta av delmålen. Sexualitet och reproduktion är frågor som genomsyrar hela livet. RFSU vill dock att det säkerställs att den nya målstrukturen till fullo är förankrad hos berörda myndigheter.

De nya folkhälsopolitiska delmålen bör planeras och genomföras i likhet med den globala Agenda 2030, där inget av målen kan uppnås på egen hand, utan att målen är beroende av varandra. Enligt Kommissionens förslag ingår SRHR inte uttalat i alla delmålen och RFSU ser en fara med den uppdelningen, eftersom det då kan osynliggöras inom flera viktiga områden inom folkhälsopolitiken. Som exempel finns SRHR inte inlagt i det föreslagna målområdet åtta om en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. RFSU menar å det bestämdaste att sexuell och reproduktiv hälsa är en självklar del av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Vidare är kunskap om SRHR och t.ex. sexualundervisningen en självklar del av mål två om kompetenser, kunskaper och utbildning och att SRHR måste finnas med inom mål ett om det tidiga livets villkor.

RFSU välkomnar särskilt att Kommissionen räknar upp SRHR under delmål sju om kontroll, inflytande och delaktighet.

RFSU vill dock inte att frågor om sexualitet reduceras till ett problemområdet, t.ex. infektioner och sjukdomar samt oönskade graviditeter, som det kan tolkas när det ffa. läggs under målområde 6, levnadsvanor.

4.3. En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i Regeringskansliet

RFSU tillstyrker utredningens förslag och vill särskilt välkomna Kommissionens förslag om en jämlik hälsa-budgetering. Det är nödvändigt att budgetera för att önskvärda satsningar ska kunna få genomföras och få genomslag.

RFSU ser särskilt fram emot Kommissionens slutförslag avseende ett Råd för en god och jämlik hälsa. RFSU anser att ett sådant råd har en viktig funktion att fylla, för att möjliggöra en dialog mellan forskning, politik och verksamhetsföreträdare. För att uppnå en jämlik och god hälsa på lika villkor är det av stor vikt att frågor belyses ur samtliga perspektiv, och inte minst i ljuset av vetenskap genom forskning.

RFSU anser, liksom utredningen, att samordningen i Regeringskansliet bör stärkas. Det är av vikt att det jämlik hälsa inte bara blir en fråga för Socialdepartementet, utan att alla departement bör involveras för att kunna angripa arbetet med jämlik hälsa tvärsektoriellt och ur alla perspektiv.

4.4 Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas

RFSU välkomnar att det i Kommissionens förslag tydliggörs att FoHM ska arbeta med folkhälsa ur ett brett perspektiv, och att det föreslås att Regeringen tillser att myndigheten av nödvändiga resurser för att arbeta bredare med att realisera en jämlik och god folkhälsa på lika villkor, i enlighet med sitt förtydligade uppdrag.

4.5-4.7

Länsstyrelserna har en viktig roll för att kunna genomföra en god och jämlik hälsa som regeringens företrädare i länen. Deras uppdrag bör förtydligas och utvidgas för att bredda sitt folkhälsoarbete och inte lägre fokusera i huvudsak ligga på ANDT-frågorna, samt i viss mån på frågor kring föräldrastöd.

RFSU anser att regeringen bör ge i uppdrag till de relevanta myndigheter som Kommissionen har identifierat att redovisa hur de jobbar med jämlik hälsa och hur dom kan bidra till att fullfölja målområdena för en god och jämlik hälsa på lika villkor, i likhet med processen kopplat till Agenda 2030. RFSU anser att detta kompletterar de förslag som Kommissionen redan lagt kring relevanta myndigheters arbete vad gäller deras årsredovisningar och framtagande, genomförande och uppföljning av de strategier som ska täcka samtliga målområden.

Liksom till det Råd som kommissionen föreslår, ställer sig RFSU positiva till inrättandet av ett dialogforum med civila samhället och näringslivet. Civilsamhället har bred kunskap och erfarenhet av arbetet med folkhälsa, med olika perspektiv som är viktiga att lyfta in i det statliga arbetet med en god och jämlik folkhälsa. Det är även viktigt att Kommissionen föreslår att kontakten med näringslivet ska stärkas, då samtliga aktörer i samhället behöver samverka för att uppnå målet om en god och jämlik hälsa på lika villkor.

5 Kostnadsberäkningar och konsekvensanalys

RFSU observerar att Kommissionen föreslår att dess förslag framför allt ska finansieras genom den neddragning av de sk. hivmedel som genomfördes under hösten 2016. RFSU:s ståndpunkt är att neddragningen av statliga medel för att arbeta preventivt mot hiv riskerar att få allvarliga konsekvenser i samhället, såsom en ökning av hiv, och att detta inte kan anses ligga i linje med en god och jämlik folkhälsa på lika villkor. RFSU anser mot bakgrund av detta att det blir paradoxalt att just denna neddragning föreslås finansiera ett omtag om folkhälsopolitiken.

Kristina Ljungros
Förbundsordförande RFSU