RFSU:s remissyttrande av promemorian “Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige” (DS 2015:56)
Inledning
RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över rubricerad promemoria. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.
Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är nödvändig för utövandet av alla mänskliga rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga och nödvändiga delar i rätten till fysisk och mental hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa kan varken uppnås eller skyddas utan sexuella eller reproduktiva rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är mer än frånvaro av sjukdom.
Reproduktiva rättigheter innebär rätten att fritt bestämma om en vill bli förälder och därmed antalet barn och tidrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång till upplysning och utbildning, liksom till de medel som behövs för att kunna utöva denna rätt.
Sexuella rättigheter omfattar mer än bara hälsofrågor. Sexuella rättigheter garanterar var och ens åtnjutande och uttryck för sin sexualitet fritt från tvång, diskriminering och våld. De sexuella rättigheterna bidrar till att förverkliga principer om frihet, jämlikhet, jämställdhet, självbestämmande och värdighet.
Sammanfattning
RFSU välkomnar regeringens promemoria om ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige. Sprututbytesverksamheter har funnits i Sverige sen 1986 och har sen dess varit föremål för många diskussioner och debatter. En del har menat att denna typ av verksamhet inte har varit förenlig med svensk narkotikapolitik, medan en del har menat att det har varit en viktig förebyggande hälsoverksamhet för personer som injicerar droger. RFSU tillhör den senare kategorin där vi har sett vikten av att försöka hålla personer som injicerar vid så god hälsa som möjligt samt att kunna förhindra spridning av smittsamma sjukdomar som hiv och hepatit. Vi anser också att sprututbytesverksamheterna har skapat en kontaktyta med övriga samhället och relevanta institutioner för att därmed kunna erbjuda och förmå personer som injicerar droger en möjlighet att sluta. Sprututbytesverksamheterna, och inte minst de i Malmö och Lund, har varit föremål för utvärderingar och uppföljningar som visat på dess positiva resultat. Verksamheter som bl.a. stöds av Folkhälsomyndigheten, Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), FN:s samlade program mot hiv/aids (UNAIDS) och av Världshälsoorganisationen (WHO). Sprututbytesverksamheterna i Sverige övergick från att ha drivits i projektform i Sverige till regelbunden verksamhet år 2006 då lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler trädde i kraft. En lag som RFSU trodde skulle ge fler sprututbytesverksamheter i Sverige, men som visat sig gå trögt. Inte minst på grund av att kommuner har förhindrat att detta skulle ske. Därför tillstyrker vi denna promemoria att landstinget blir ensam huvudman för att ansöka och driva dessa verksamheter. Vi hoppas att det ska möjliggöra för fler framtida verksamheter förutom de sex som redan finns idag i Malmö, Lund, Helsingborg, Stockholm, Kalmar och Kristianstad. Vad gäller åldersgränsen att tillåta personer som fyllt 18 år att delta i verksamheten, mot tidigare 20 år, anser RFSU att åldersgränsen borde slopas helt och hållet. RFSU anser inte heller att det borde finnas ett bosättningskrav för att få ta del av respektive sprututbytesverksamheter. Slutligen vill RFSU att sprutbyte bör föras in i Smittskyddslagen.
Narkotikapolitik vs hälsoinsatser
Vi instämmer i promemorians slutsats att det inte finns någon motsättning mot att främja en god hälsa och förhindra smittspridning å ena sidan och att bedriva en restriktiv narkotikapolitik å andra sidan. Skadefrämjande åtgärder är vanligt förekommande internationellt, men anses av vissa i Sverige vara kontroversiellt Antingen har vi en restriktiv syn på narkotika eller så har vi det inte menar man. Som promemorian skriver finns det dock inga utvärderingar eller studier som har visat att sprututbyten har lett till ökat injektionsmissbruk, ökad smitta eller ökad dödlighet. Däremot har Folkhälsomyndigheten i sin vägledning “Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger” från år 2015 angett att verksamheter som bedriver både primär- och sekundärpreventiva aktiviteter visat sig minska riskbeteende och nyinfektioner av framför allt hiv, hepatit B och i viss mån hepatit C. Det debatteras, som ett sätt att visa på att sprututbytesverksamheternas inte är ändamålsenliga, att sprutbyten inte har påvisat någon effekt på just hepatit C. Vad man då undanhåller, alternativt inte vet, är att det rapporteras i verksamheternas verksamhetsberättelser att mellan 60-83,5 % av de som besöker dem redan har varit infekterade av hepatit C vid inskrivning.
Förekomst av infektionssjukdomar i Sverige
I en internationell jämförelse har Sverige låga förekomster av hiv, hepatit A och hepatit B. Det är resultatet av ett långsiktigt smittskyddsarbete, inte minst riktat till särskilt utsatta grupper såsom till personer som injicerar droger. Inte att förglömma heller är att många som har infekterats med någon av dessa sjukdomar har tagit ett ansvar för att förhindra vidare smittspridning. Dock har Sverige en hög nivå av hepatit C bland injicerande personer. För dessa infektioner är det mest kostnadseffektiva och effektiva sättet att förhindra vidare spridning genom utdelning av rena sprutor och kanyler samt utdelning av tussar och koppar tillsammans med testning och rådgivning.
Sprututbytesverksamheter
Sprututbytesverksamheter finns idag på sex platser i landet - i Malmö, Lund, Helsingborg, Stockholm, Kalmar och Kristianstad. Verksamheter som har ansökt om och blivit beviljade tillstånd. Sprututbytesverksamheter är mer än att just bara erbjuda rena sprutor och kanyler. Då personer som injicerar droger i högre utsträckning än andra riskerar att drabbas av förhöjd, dödlighet, sjuklighet och lidande finns det ett behov att förhindra även detta. Därför erbjuder de flesta sprututbytesverksamheter kontakt med läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och kuratorer. Många verksamheter har även som mål att etablera kontakt mellan brukare och socialtjänsten eller beroendeklinik för behandling. Verksamheterna kan även informera om hur man agerar vid en överdos eller ge utbildning i hjärt- och lungräddning samt dela ut kondomer. För kvinnor som injicerar droger kan sprututbytesverksamheterna vara ett sätt att kunna möta deras specifika behov. I och med Folkhälsomyndighetens vägledning “Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger” rekommenderar de att det startas särskilda lågtröskelverksamheter i hela Sverige där behov finns som är utformade och anpassade efter målgruppens behov. Dessa kan vara fasta, mobila eller uppsökande, beroende på förutsättningarna i närmiljön skriver de. Något som RFSU instämmer i. RFSU anser att sprututbytesverksamheter borde regleras i Smittskyddslagen för att på så sätt göra det obligatoriskt att erbjuda personer som injicerar droger sprututbyten (och allt vad dessa verksamheter innehåller) över hela landet och inte bara på några få orter som nu.
Kravet på gemensam ansökan mellan landsting och kommun tas bort
RFSU instämmer i att sprututbytesverksamheter i huvudsak är en hälso- och smittskyddsåtgärd och då landstingen ansvar för detta är det naturligt att landstingen även ansöker (så till vida det inte förs in i Smittskyddslagen) och ansvarar för denna verksamhet. Dock är det rimligt att i så fall samråda med respektive kommun där verksamheten kommer ske.
Bosättningskravet kvarstår för att underlätta vård- och behandlingskedjan
I denna del avviker RFSU:s uppfattning med promemorian då vi inte anser det vara ett krav på bosättning för att kunna ta del av sprututbytesverksamhetens olika delar. Även om vi förstår syftet med bosättningskravet finns det argument som talar emot det. För att en sprutbytesverksamhet ska kunna verka fullt ut är det viktigt att den kan ta emot samtliga personer som är i behov av dess verksamhet. Personer som injicerar droger rör sig över och mellan landstingen samt att en viss del av besökarna kommer utomlands ifrån. I en av utvärderingarna av sprututbytesverksamheten i Lund visar att de tar emot en liten andel av besökare andra än de som är bosatta inom landstinget. Att neka dem tillträda till verksamheten vore inte bra.
Åldersgränsen sänks i syfte att tidigt erbjuda skydd mot smittsamma sjukdomar samt etablera kontakt med unga personer som injicerar droger
RFSU anser att åldersgränsen för att kunna få delta i sprututbytesverksamheter borde tas bort helt och hållet. Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp personer som har börjat injicera droger för att kunna begränsa skador och för att motivera till att sluta med drogerna.
Uppföljning av förändrad lagstiftning
All verksamhet, oavsett inriktning, behöver följas upp varför vi tillstyrker detta. I det här fallet också för att se om det blev fler sprututbytesverksamheter eller ej.
Kristina Ljungros
Förbundsordförande RFSU