RFSU:s remissyttrande över ”Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering”, SOU 2014:91

Inledning

RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna synpunkter över rubricerad utredning. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en positiv, bejakande och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är nödvändig för utövandet av alla mänskliga rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga och nödvändiga delar i rätten till fysisk och mental hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa kan varken uppnås eller skyddas utan sexuella eller reproduktiva rättigheter. Rätten till självbestämmande över sin kropp och sin könsidentitet samt rätten till könsbekräftande vård utifrån individens behov är centrala delar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Sammanfattning

RFSU välkomnar den efterlängtade översynen av det administrativa förfarandet av fastställelse av könstillhörighet. RFSU välkomnar också att utredningen dessutom gjort en översyn av villkoren för könsbekräftande vård eftersom dessa två aspekter är nära sammankopplade i dagens lagstiftning, och båda är i behov av uppdatering. RFSU delar utredningens uppfattning i de flesta delarna och stödjer förslaget om två lagar som separerar den administrativa processen för fastställelse av ny könstillhörighet från frågan om tillgång till könsbekräftande vård. När det gäller minderårigas rätt att få sin könsidentitet bekräftad juridiskt och medicinskt stödjer RFSU utredningens förslag i huvudsak. RFSU anser att det är angeläget med en fördjupad utredning avseende situation såväl medicinskt som juridiskt för unga och vuxna med så kallad medfödd avvikelse i könsutvecklingen.

RFSU understryker behovet av tillräckliga resurser för att implementera Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd från år 2015 i hela vårdkedjan för att förbättra vardagen och tillgången till vård av god kvalité för målgruppen i fråga.

RFSU understryker också vikten av resurser till och direktiv för kompetensutveckling för Skatteverket i frågan om verket ska ges det uppdrag utredningen föreslår. Detsamma gäller resurser till socialtjänsten i och med utredningens förslag till förtydligande av socialtjänstens ansvar.

RFSU vill också framhålla de olyckliga konsekvenser som drabbat svenska medborgare bosatta utomlands som är i behov av könsbekräftande vård eller ändrad könstillhörighet, i och med lagändringen som trädde i kraft den 1 januari 2013. RFSU stödjer lagändringen som sådan, att människor som är folkbokförda i Sverige ska ha rätt till fastställelse av ny könstillhörighet, men anser att även svenska medborgare som bor utomlands ska inkluderas.

Slutligen betonar RFSU vikten av att regeringen skyndsamt utreder minderårigas rätt till ett namn som bekräftar deras könsidentitet, även utan deras vårdnadshavares samtycke samt rätten att få intyg och betyg utfärdade i nya personuppgifter. Dessa problem och behov har varit kända länge och det är angeläget med en skyndsam lösning. Därtill är det angeläget att frågan om ett tredje juridiskt kön utreds.

Resurser till kunskapshöjande åtgärder

Rätten till att få sin könsidentitet bekräftad är inte bara avhängigt hur den formella rättigheten fastslås i lag utan också tillgången till exempelvis könsbekräftande vård. RFSU vill därför understryka vikten av att avsätta resurser för att säkerställa att Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd från år 2015, God vård av vuxna med könsdysfori och God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, implementeras i hela vårdkedjan över hela landet för att förbättra vardagen och tillgången till jämlik vård av god kvalité för målgruppen i fråga.

Utredningen föreslår att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ansökningar om fastställelse av könstillhörighet. RFSU instämmer i att det är den mest lämpliga myndigheten formellt sett. De senaste åren har RFSU erfarit att Skatteverket inte besitter tillräcklig kunskap i frågor om könstillhörighet och könsidentitet, vilket tagit sig negativa uttryck i såväl beslutsmotiveringar som bemötande. Det gäller exempelvis frågor kring registreringen av föräldraskap och civilstånd för personer som ändrat könstillhörighet och hur Skatteverket har uttryckt sig muntligt och skriftligt i den typen av ärenden. Organisationen RFSL har drivit flera rättsprocesser när det gäller själva sakfrågorna, se utredningens avsnitt 8.5 för två exempel. Även i dessa rättsprocesser har Skatteverket uttryckt sig på ett sätt som vittnar om okunskap i frågan, som upplevts som kränkande för människor som ändrat könstillhörighet. RFSU vill därför lyfta vikten av direktiv om kunskapshöjande åtgärder till Skatteverket om verket får det uppdrag som utredningen föreslår.

Det är glädjande att utredningen föreslår att socialtjänstens ansvar för unga transpersoner förtydligas. I ett sådant förtydligande är det också viktigt att betona att socialtjänstens ansvar handlar om den unges situation i hemmet och dylikt, men vid frågor och funderingar kring könsidentitet och könsbekräftande vård bör socialtjänsten informera om de utredningsteam som finns. För att socialtjänsten ska ha möjlighet att nå målgruppen i fråga krävs även här ökade och tillräckliga resurser, kompetensutveckling samt informationssatsningar till allmänheten om att socialtjänsten besitter sådan kompetens så att unga transpersoner känner sig trygga och välkomna att kontakta socialtjänsten vid behov.

Svenska medborgare bosatta utomlands

Den 1 januari 2013 ändrades kravet på medborgarskap för ny fastställelse av könstillhörighet till att gälla personer som är folkbokförda i Sverige. Att även andra än svenska medborgare omfattas av lagstiftningen är en välkommen förändring. Däremot har ändringen medfört olyckliga konsekvenser för svenska medborgare som bor utomland och vill ha tillgång till könsbekräftande vård eller ändra sitt juridiska kön i landet där de bor. En del länder kräver nämligen att könstillhörigheten först ändras i det land där personen är medborgare. I och med lagändringen år 2013 har konsekvensen därmed blivit att svenska medborgare som bor utomlands i vissa länder inte kan få tillgång till könsbekräftande vård eller ändra sin könstillhörighet så att den stämmer överens med könsidentiteten.

Nu när lagen ska ändras anser RFSU att det är angeläget att bestämmelsen som anger att endast personer som är folkbokförda i Sverige får ändra könstillhörighet kompletteras så att den gäller personer som är folkbokförda eller medborgare i Sverige.

Fastställelse av könstillhörighet

RFSU välkomnar att utredningen föreslår två separata förfaranden för ändrad könstillhörighet och för ansökan om viss könsbekräftande vård. Därmed avskaffas också det osakliga, indirekta kravet på medicinsk utredning eller behandling för att få ändra sitt juridiska kön. RFSU anser att den nya föreslagna ordningen för ändrad könstillhörighet tillgodoser individers rätt till självbestämmande och kroppslig integritet. Den föreslagna processen synes också innebär ett snabbt, enkelt och transparent förfarande för att få sin könsidentitet juridiskt erkänd.

Minderåriga

RFSU instämmer i betydelsen av att ge unga ökat självbestämmande när det kommer till frågan om ändrad könstillhörighet och stödjer utredningens förslag. De föreslagna åldersgränserna är ett bra steg för att ge unga ökat självbestämmande. De nya reglerna och frågan bör dock följas upp i syfte för att utreda huruvida det är möjligt och lämpligt att avskaffa åldersgränserna, för att övergå till helt individuella bedömningar utifrån den unges utveckling och mognad.

RFSU förstår och delar intentionen bakom förslaget att Skatteverket bör informera socialtjänsten när en ungdom ansöker om ändrad könstillhörighet utan vårdnadshavares underskrift, men vill understryka vikten av resurser till socialtjänsten för kompentensutveckling och kunskapshöjande åtgärder för att garantera ett jämlikt bemötande av god kvalité för målgruppen i fråga. RFSU understryker också vikten av respekt för den ungas självbestämmande kring sin könstillhörighet och eventuellt önskad sekretess gentemot vårdnadshavare. Den ungas självbestämmande över sekretessfrågor ökar i takt med mognad och utveckling och i och med införandet av 15årsgräns för att självständigt ansöka om ändrat juridiskt kön bör också huvudprincipen vara att den unga har självbestämmande över sekretess i frågan i kontakt med socialtjänsten.

När det gäller barn under 12 år med så kallad medfödd avvikelse i könsutvecklingen föreslår utredningen att ansökan om ändrad könstillhörighet får göras tillsammans med ett läkarintyg som intygar att ändringen är mest förenlig med barnets utveckling av könsidentitet och barnets egen vilja med hänsyn till barnets ålder och mognad.

RFSU tillstyrker utredningens förslag, men framhåller vikten av att Skatteverkets tolkningsutrymme minimeras. Bedömningen bör i huvudsak ske av hälso- och sjukvården där också etiska principer om patientmedverkan och självbestämmande är styrande, utöver principen barnets bästa. RFSU anser också att situationen för personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen avseende såväl vård som juridiskt kön bör ses över i en fördjupad utredning. Detta eftersom det rör sig om en mångfacetterad grupp där fördjupad kunskap om gruppens olika villkor inom vården saknas och inte blivit tillräckligt belyst i utredningen, av förklarliga skäl.

Villkoren för vissa ingrepp i könsorganen och borttagande av könskörtlar

RFSU har inget att erinra mot utredningens förslag.

Minderåriga

RFSU tillstyrker utredningens förslag. Förslaget innebär en enskild bedömning av den unges situation i varje enskilt fall, där den unges mognad och insikt om betydelsen av åtgärden för framtiden vägs mot andra intressen som också ryms inom begreppet barnets bästa. RFSU erfar att den typen av bedömningar redan görs inom hälso- och sjukvården idag med resultatet att vissa unga hänvisas utomlands för vård som de som har ekonomisk möjlighet också genomför utomlands. RFSU anser att det är bättre, om den unga så önskar, att den unga kan erbjudas en sammanhållen vårdkedja i Sverige med en fast och kontinuerlig vårdkontakt här i de fall kirurgiska ingrepp bedöms vara lämpliga.

När det gäller personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen framhåller RFSU vikten av en fördjupad utredning avseende både vårdsituationen och villkoren för ändring av juridiskt kön. Detta eftersom det rör sig om en mångfacetterad målgrupp där fördjupad kunskap om gruppens olika villkor inom vården saknas.

Villkoren för byte av namn samt rätten att få intyg och betyg utfärdade i nya personuppgifter

RFSU instämmer i utredningens förslag att det är angeläget att snarast möjligt se över namnlagen och villkoren för minderåriga att byta namn. Unga måste få möjlighet att byta till ett namn som stämmer överens med deras könsidentitet, även utan vårdnadshavares samtycke, på samma eller liknande sätt som nu föreslås med ändrad könstillhörighet.

Efter att ha fått nya personuppgifter är det oerhört viktigt att få möjlighet till tidigare betyg och intyg i sitt nya namn och personnummer för att inte riskera att utestängas från arbetsmarknad och liknande, alternativt vara tvungen att berätta om anledningen till de nya personuppgifterna. Detta behov och dagens juridiska problem underströks redan år 2010 i Socialstyrelsens rapport Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar - Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd och RFSU menar att det är angeläget att frågan skyndsamt ses över för en lösning.

Ett tredje juridiskt kön

RFSU anser att ett tredje juridiskt kön bör införas. Flera andra länder i världen har infört ett tredje juridiskt kön, utöver könskategorierna man eller kvinna. En sådan möjlighet skulle möta behoven och önskemålen hos en del individer när det kommer till könstillhörighet. RFSU inser att det inte skulle tillgodose alla individers önskan kring hur könsidentiteten bör återspeglas juridiskt, men känner också till de internationella åtaganden Sverige har kring bland annat utfärdanden av pass och liknande resehandlingar. De åtagandena kräver att könstillhörighet framgår, men tillåter dock tre olika könskategorier. RFSU menar därför att ett tredje juridiskt kön skulle vara ett sätt att inom en snar framtid genomföra en konkret förändring som skulle vara av stor betydelse för en del individer.

Kristina Ljungros
Förbundsordförande, RFSU