RFSU:s yttrande över betänkandet Sexualbrottsutredningen – utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Inledning

En av RFSU:s centrala målsättningar är att alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön eller könsidentitet, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang. Men människors frihet att vara, välja och njuta begränsas dagligen, genom våldshandlingar och övergrepp.

RFSU anser inte att förändringar i sexualbrottslagstiftningen är de enda, eller de viktigaste, åtgärderna för att förhindra sexuella övergrepp eller för att klara upp sexualbrott. Idag ser vi till exempel att bara ett fåtal av alla våldtäktsanmälningar leder till åtal. Detta har möjligen till viss del att göra med lagstiftningens utformning, men framför allt tror vi att problemen ligger någon annanstans. De stora regionala skillnaderna i personuppklarningsprocent vid våldtäktsanmälningar talar för detta. (1) RFSU har föreslagit att en särskild granskningskommission bör tillsättas med uppgift att granska de anmälningar som inte lett till åtal för att identifiera de problem som finns och åtgärda dessa.

RFSU har även föreslagit inrättandet av en särskild hjälptelefonlinje dit människor som befarar att de ska begå ett sexuellt övergrepp ska kunna ringa. Jämställdhetsministern sade att medel skulle avsättas för en sådan i september 2010.

En tredje viktig åtgärd för att komma tillrätta med sexuella övergrepp är att säkerställa gott stöd till personer som har utsatts för sexuellt våld liksom deras anhöriga. Detta kräver kompetens hos personal och institutioner. Även på detta område finns stora regionala skillnader.

De reformer i sexualbrottslagstiftningen som genomfördes 2005 välkomnades till stor del av RFSU. Sedan år 2005 har emellertid lagstiftningen, inte minst utformningen av våldtäktsbestämmelsen, varit föremål för en livlig rättspolitisk och medial debatt. RFSU har bidragit till denna diskussion genom att bland annat stå som värd för ett seminarium under hösten 2008 om huruvida samtycke ska vara grund för våldtäktsbestämmelsen.

Sammanfattning

• RFSU tillstyrker förslaget på en utvidgning av våldtäktsbestämmelsen i 6 kapitlet 1 § andra stycket brottsbalken som gör det straffbart att otillbörligt utnyttja den som har särskilda svårigheter att hävda sin sexuella integritet.
• RFSU tillstyrker förslaget på att införa ett nytt, subsidiärt brott (med benämningen sexuellt övergrepp) till bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt tvång som gör det straffbart att genomföra en sexuell handling med en person utan den personens tillåtelse.
• RFSU avstyrker således utredningens alternativa förslag på införandet av en så kallad ren samtyckesreglering för de allvarligaste sexualbrotten.
• RFSU ifrågasätter lämpligheten i att ha heterosexuellt vaginalt samlag som jämförelsenorm för att bedöma vilka sexuella handlingar som utgör våldtäkt eller våldtäkt mot barn.
• RFSU tillstyrker förslaget på att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen sexuellt ofredande (6 kapitlet 10 § andra stycket brottsbalken) till att omfatta handlingar där en person genom ord eller handlande ofredar en person på ett sexuellt kränkande sätt.
• RFSU tillstyrker förslaget på att utvidga bestämmelsen om sexuellt ofredande av barn (6 kapitlet 10 § första stycket brottsbalken) till att även omfatta situationer där någon i sexuellt syfte förmår ett barn att bevittna en sexuell handling.
• RFSU tillstyrker förslaget på att brottet samlag med syskon utreds närmare utifrån ett principiellt perspektiv.
• RFSU tillstyrker att Sverige tillträder Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och anser att fler förbehåll behöver göras vad gäller barnpornografibrott.
• RFSU välkomnar förslaget att utreda en nationell hjälptelefonlinje för förövare, och vill påminna om att jämställdhetsministern hösten 2010 aviserat medel för att inrätta en sådan hjälplinje.

Överväganden och förslag

7 Begreppet ”sexuell handling”

Vi välkomnar den utförliga genomgång av tolkningen och tillämpningen av begreppet ”sexuell handling” som utredningen gjort i denna del. Utredningen påminner om att RFSU har ifrågasatt tidigare motivuttalanden från regeringen om att handlingar där en person till exempel tömmer tarmen på en annan person i sexuellt syfte inte utgör en sexuell handling. (2) Vi välkomnar att utredningen betonar att det inte finns något hinder för att en sådan handling skulle kunna ses som en sexuell handling vid en helhetsbedömning.

RFSU anser ändå att handlingar där gärningsmannen haft en sexuell avsikt (även sådana handlingar som utredningen kallar ”atypiska sexualhandlingar”) som huvudregel bör ses som sexuella handlingar även i rättslig mening.

8 Våldtäkt och andra mer kvalificerade sexuella kränkningar av vuxna – Begreppet hjälplöst tillstånd och frågan om tvång eller samtycke som grund för straffansvar

8.6 Hur ska bristerna åtgärdas? Bör vi införa en samtyckesreglering?
RFSU anser, liksom utredningen, att en ren samtyckesreglering inte bör införas i svensk rätt. Även om det finns principiella fördelar (som utredningen redogör för mer utförligt än 1998 års sexualbrottskommitté och regeringen i prop. 2004/05:45), är konsekvenserna av en sådan bestämmelse ändå svåröverblickbara. Vi tror att en samtyckesreglering åtminstone under en lång övergångsperiod skulle leda till omfattande tolkningssvårigheter för rättsväsendet och en oförutsägbarhet i hur sexualbrottsmål hanteras. Vi noterar att utredningen ser en risk för att fokus i än högre grad än idag skulle hamna på målsägande, och att det finns en risk att samtyckesreglering skulle kunna medföra ökad sexualmoralism genom att rättsväsendet börjar ifrågasätta vad en person kan samtycka till. Detta skulle kunna undergräva principen om det sexuella självbestämmandet.

Det är emellertid viktigt att det inte finns luckor i sexualbrottslagstiftningen som gör att allvarliga sexuella övergrepp inte är straffbara. RFSU tillstyrker därför förslaget på att utvidga våldtäktsbestämmelsen som utgår från utnyttjande i 6 kapitlet 1 § andra stycket till att även omfatta situationer där personen har särskilda svårigheter att värna sin sexuella integritet. Vi välkomnar att utredningen här betonar att sjukdom eller fysiskt eller psykiskt funktionshinder inte i sig bedöms som ett hjälplöst tillstånd och att utredningen understryker rätten till ett sexualliv även för sjuka och personer med funktionshinder.

RFSU tillstyrker även att det nuvarande brottet sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning (6 kapitlet 3 § brottsbalken) upphävs och att sådana gärningar framöver bedöms som våldtäkt eller sexuellt tvång.

RFSU tillstyrker förslaget på att införa ett nytt, kompletterande och subsidiärt brott (med benämningen sexuellt övergrepp) till bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt tvång som gör det straffbart att genomföra en sexuell handling med en person utan den personens tillåtelse. Precis som utredningen tror vi att denna konstruktion skulle garantera att den svenska sexualbrottslagstiftningen uppfyller Europadomstolen för mänskliga rättigheters krav på att varje sexuell handling som skett utan samtycke även om offret inte gjort fysiskt motstånd måste vara kriminaliserad (utifrån avgörandet M.C. mot Bulgarien från 2003).

9 Våldtäkt och sexuellt tvång – gränsdragningar och gradindelningar

9.2.1 Våldtäkt eller sexuellt tvång? Samlag som jämförelsenorm
RFSU anser inte att det är lämpligt att ha det påtvingade heterosexuella vaginala samlaget som jämförelsenorm för vilken sexuell handling som ska bedömas som våldtäkt. Människor som av olika anledningar inte har erfarenhet av heterosexuella vaginala samlag eller kan relatera till det kan få svårt att definiera vad som är en kränkning som utgör våldtäkt. Jämförelsenormen riskerar också att leda till att allvarliga kränkningar av en persons sexuella integritet som inte liknar ett påtvingat vaginalt samlag förminskas i rättstillämpningen.

RFSU föredrar en formulering av det slag som 1998 års sexualbrottskommitté föreslog, det vill säga ”en sexuell handling som är allvarligt kränkande med hänsyn till tvångets art eller omständigheterna i övrigt".

10 Ett särskilt skydd för barn mot sexualbrott

10.3 Våldtäkt mot barn eller sexuellt utnyttjande av barn? Även frågan om tillämpningen av ansvarsfrihetsregeln
RFSU har under flera år efterlyst att ansvarsfrihetsbestämmelsen i 6 kapitlet 14 § brottsbalken bör utredas och förtydligas. Till exempel bör förarbetesuttalanden som talar om att bestämmelsen blir tillämplig enbart när ungdomarna i fråga har ”en nära och god relation” ses över då sådana uttalanden ger intryck av att samhället värderar ungdomars uttryck för sin sexualitet på olika sätt.

Vi har med oro noterat att 2005 års sexualbrottsreform lett till osäkerhet för till exempel ungdomsmottagningar i sina kontakter med ungdomar under 15 år. Detta lär ha lett till att vissa mottagningar krävt intyg från vårdnadshavare och att andra inte tillhandahållit preventivmedel för ungdomar under 15 år. Vissa försök att klargöra den nya lagstiftningen och dess konsekvenser har gjorts, bland annat av Socialstyrelsen. (3) Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och FSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar) har betonat vikten av att göra individuella bedömningar och vänder sig emot ett rutinmässigt förhållningssätt. (4)

RFSU vill påminna om att innehållet i, och informationen om, sexualbrottslagstiftningen inte bara är en fråga för rättsväsendet utan också för till exempel skolan, vården och socialtjänsten och självfallet även för ungdomar och deras föräldrar. Även om rättstillämpningen i den här frågan är väl avvägd, vilket utredningen anser, ser vi behov av både utbildningsinsatser och förbättrad kommunikation mellan olika aktörer i samhället om sexualbrottslagstiftningen.

10.9.3 Våra ställningstaganden kring det särskilda skyddet för barn mot sexualbrott
RFSU anser inte att det är lämpligt att fortsatt ha det heterosexuella vaginala samlaget som jämförelsenorm för vilken sexuell handling som ska bedömas som våldtäkt mot barn. Skälen vi anför under punkten 9.2.1 är relevanta även här.

RFSU tillstyrker utredningens förslag att höja straffminimum för brotten sexuellt utnyttjande av barn (6 kapitlet 5 § brottsbalken) och sexuellt övergrepp mot barn (6 kapitlet 5 § brottsbalken). Vi tror att det kan medverka till att minska tröskeleffekterna i strafflängd gentemot brottet våldtäkt mot barn.

Slutligen är vi oroade för tillämpningen av bestämmelsen i 6 kapitlet 13 § brottsbalken som ska hindra att en person kan undslippa ansvar för ett sexualbrott mot en ungdom med en allmän hänvisning till att hon eller han inte kände till ungdomens ålder. Vi frågar oss om denna regel tillämpas alltför restriktivt idag och om skyddet mot sexualbrott för barn och ungdomar som efter att ha genomgått puberteten ser ut att vara äldre än vad de är därmed har urholkats.

11 Brottet sexuellt ofredande

11.3 Ofredande genom brott eller handlande
RFSU tillstyrker förslaget på att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen sexuellt ofredande (6 kapitlet 10 § andra stycket brottsbalken) till att omfatta handlingar där en person genom ord eller handlande ofredar en person på ett sexuellt kränkande sätt, det vill säga att det kriminaliserade området återgår till att bli i princip detsamma som före 2005 års reform.

RFSU anser, liksom utredningen, att gärningar där en person sexuellt ofredar en sovande eller medvetslös person ska omfattas av bestämmelsen.

11.4 Sexuellt ofredande av barn
RFSU tillstyrker förslaget på att utvidga bestämmelsen om sexuellt ofredande av barn (6 kapitlet 10 § första stycket brottsbalken) till att även omfatta situationer där någon i sexuellt syfte förmår ett barn att bevittna en sexuell handling.

RFSU anser, liksom utredningen, att det inte längre ska ställas krav på en särskild avsikt hos gärningsmannen för handlingar som består i att sexuellt beröra ett barn eller medverka i en handling med sexuell innebörd.

12 Övriga sexualbrott samt osjälvständiga brottsformer

12.2 Brotten samlag med avkomling respektive samlag med syskon
RFSU tillstyrker förslaget på att brottet samlag med syskon utreds närmare utifrån ett principiellt perspektiv. RFSU har efterlyst en sådan översyn sedan 2001. Som utredningen skriver är behovet av en översyn erkänt av regeringen i proposition 2004/05:45. Justitieutskottets majoritet delade även regeringens uppfattning om att straffstadgandet borde bli föremål för en översyn. (5)

Det finns flera anledningar till RFSU:s syn i denna fråga. För det första är det genetiska argumentet för straffstadgandet mycket svagt. Även om det finns en tydlig förhöjd risk för att barn vars föräldrar är helsyskon ska födas med funktionsnedsättningar eller andra genetiska skador, är detta inte samma sak som att säga att det finns anledning att straffbelägga handlingen. På mycket goda grunder har samhället valt att inte inskränka individers reproduktiva självbestämmande i andra fall när riskerna för att barn ska födas med allvarliga genetiska skador är betydligt högre.

För det andra är de etiska skälen för straffstadgandet svaga. I samband med remissförfarandet över betänkandet SOU 2001:14 pekade bland annat flera instanser på det orimliga med en lagstiftning som enbart straffbelägger en viss typ av sexuell handling, nämligen vaginala samlag mellan olikkönade helsyskon.

Slutligen är brottet samlag mellan syskon inte jämförligt med övriga straffstadganden som återfinns i brottsbalkens kapitel om sexualbrott. RFSU anser att det är viktigt att sexualbrotten tydligt är kopplade till övergrepp på varje individs rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Att straffbelägga två vuxna personer för en ömsesidig och frivillig sexuell handling faller utanför denna principiella ram.

13 Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

RFSU tillstyrker att Sverige tillträder Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, liksom de förslag till lagändringar som föreslås i denna del.

RFSU tillstyrker förslaget att Sverige gör ett förbehåll vad gäller konventionens bestämmelser om barnpornografibrott för den typ av situationer som anges 16 kapitlet 10 b § första stycket brottsbalken, det vill säga när ungdomar nära varandra i ålder och utveckling skildrat varandra i pornografiska bilder, och innehar sådana bilder.

RFSU anser även att Sverige bör göra ett förbehåll enligt konventionens artikel 20.3 för produktion och innehav av pornografiskt material som uteslutande består av bilder på fiktiva barn. Ett sådant förbehåll bör göras med anledning av den rättspolitiska diskussionen om det är lämpligt att straffbelägga innehav av tecknad barnpornografi som har pågått i Sverige sedan sommaren 2010.

RFSU välkomnar förslaget att utreda en nationell hjälptelefonlinje för förövare av sexuella övergrepp, män såväl som kvinnor, och vill påminna om att jämställdhetsministern hösten 2010 aviserat medel för att inrätta en sådan hjälplinje. Vi vill, liksom utredningen, betona att det är viktigt att även icke dömda förövare får tillgång till lämpliga stödåtgärder.

Lena Lennerhed, förbundsordförande RFSU

(1) Se för en genomgång av regionala skillnader RFSU:s publikation Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? RFSU:s Sverigebarometer 2010, tillgänglig på www.rfsu.se

(2) Prop. 2004/05:45 s.34

(3) Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna: Kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer, Socialstyrelsen 2009

(4) Se till exempel Stöd vid preventivmedels- och abortrådgivning till unga av Arbetsgruppen för Tonårsgynekologi TONARG (SFOG), FSUM, Arbetsgruppen för familjeplanering FARG (SFOG), Svenska Barnmorskeförbundet och Adolescensmedicinska Arbetsgruppen (Svenska Barnläkarföreningen), i SFOG:s Medlemsbladet nummer 1 2011.

(5) 2004/05:JUU16