RFSU:s yttrande över betänkandet Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99)

RFSU lägger tre förslag utöver utredningens förslag:

• att regeringen bör se över hur rekryteringen av studenter till lärarutbildningen kan bli mer könsjämn
• att Skolverket och Skolinspektionen – eventuellt också den nya utvärderingsfunktionen för utbildningsområdet – får ett reguljärt bevakningsuppdrag av sex- och samlevnadsområdet så att långsiktigheten i arbetet med sex och samlevnad kan förbättras
• att regeringen ger Högskoleverket ett särskilt uppdrag i tillsynen av lärarutbildningen. Då de nya kurs- och ämnesplanerna börjar gälla läsåret 2011/201 bör man granska i vilken utsträckning lärarutbildningen ger kunskap om sex- och samlevnadsfrågorna. 

De tre RFSU-förslagen utvecklas under rubrikerna Inte flickornas fel, Långsiktighet behövs och Utvärderings/kvalitetsgranskning.

Inledning

Betänkandets utgångspunkter och förslag överensstämmer i stora drag med RFSU:s uppfattning när det gäller jämställdhet, genus och sex och samlevnad. Kopplingen mellan jämställdhet och skolans arbete med sex och samlevnad i vid mening är tydlig, och RFSU vill - liksom utredningen gör - understryka att en väl genomförd sex- och samlevnadsundervisningen är en förutsättning för att öka jämställdheten i skolan och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Genom undervisning och samtal om värderingar, relationer, uppfattningar om kön och sexualitet kan lärare bidra till att skapa en trygg skolmiljö där eleverna behandlar varandra med respekt. Ytterst är det en del av skolans jämställdhetspedagogiska uppdrag.

Utredningen tar exempelvis upp att normer kring maskulinitet tycks bidra till en antipluggkultur bland pojkar, vilket påverkar pojkarnas lärande och resultat negativt. Här, till exempel, menar vi alltså sex- och samlevnadsundervisningen kan spela en viktig roll.

RFSU vill understryka att jämställdhet och sex och samlevnad är kunskapsområden – både som undervisningsmoment och vad gäller den generella kompetens lärare behöver. De förslag till ökad kunskap och kompetens som utredningen föreslår välkomnas därför.

Inte flickornas fel

RFSU vill betona att debatten om flickors och pojkars skilda skolresultat inte får innebära en återgång till att man på ett ytligt sätt ser på flickor och pojkar som två grupper med väsensskilda behov. Det är inte heller flickornas ”fel”, eller att skolan har ”feminiserats” och anpassats efter flickorna, som gör att pojkarna visar sämre skolresultat. Sådana röster kan höras i debatten.

Däremot bör man sträva efter att uppnå en jämnare könsfördelning bland lärarna. Utredningen tar även upp problemet med snedrekryteringen till de olika gymnasieprogrammen (de flesta är pojk- eller flickdominerade) och att det underrepresenterade könet oftare hoppar av. Här finns uppenbarligen mycket att göra för att öka flickors och pojkars lika förutsättningar under studietiden.

Utredningen lämnar inget förslag till hur man kan försöka öka rekryteringen av män till förskollärar- och lärarutbildningen.

RFSU föreslår

RFSU föreslår att man bör se över hur en ökad rekrytering av män till lärarutbildningen skulle kunna ske.

Långsiktighet behövs

Utredningen påpekar att jämställdhetsfrågorna har varit projektstyrda i alltför stor utsträckning och inte en del av den dagliga verksamheten.

Regeringen har de senaste åren satsat stort på olika insatser för att främja jämställdhet, öka lärarnas kompetens att undervisa i sex och samlevnad, öka kunskapen om våld i hederns namn m m. Men det behövs också långsiktighet och kontinuitet, för att inte insatserna ska vara förgäves och bara ge tillfälliga resultat.

För att få ett långsiktigt, hållbart arbete till stånd föreslår RFSU att ett övergripande ansvar finns på myndighetsnivå när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Det är än mer angeläget de närmaste åren med de nya kurs- och ämnesplanerna. Exempelvis har många lärare i naturkunskap uttryckt att de behöver mer kunskaper för att kunna genomföra det som står i de nya ämnesplanerna.

RFSU:s föreslår

RFSU föreslår att Skolverket och Skolinspektionen - eventuellt också den nya utvärderingsfunktionen för utbildningsområdet – får ett reguljärt bevakningsuppdrag av sex- och samlevnadsområdet.

Uppdraget skulle bestå av åtminstone tre grundläggande byggstenar:

• återkommande kvalitetsgranskningar (Skolinspektionen)
• återkommande nationella konferenser om sex och samlevnad, genus, jämställdhet (Skolverket)
• regelbundet sammanställa forskning och studier gällande undervisningsområdet sex och samlevnad (den nya utvärderingsfunktionen alternativt Skolverket).

Exakt hur detta ska utföras kan man diskutera. När det gäller nationella konferenser – eller varför inte nordiska konferenser i samarbete med övriga nordiska länder – är det önskvärt att de hålls åtminstone vartannat år. Därutöver kan man, som utredningen föreslår, ge regionala konferenser/utbildningar årligen.

Sammantaget skulle detta grundläggande bevakningsuppdrag upprätthålla och utveckla kompetensen, stimulera diskussion och metodutveckling.

Fortbildning i sex och samlevnad

Utredningen föreslår att Skolverket får förlängt uppdrag i att anordna högskolekurser i sex och samlevnad. Vi tillstyrker detta förslag – det är synnerligen nödvändigt de kommande åren i samband med att de nya kurs- och ämnesplanerna ska omsättas i praktik. Men vi är bekymrade över vad som händer sen.

Det behövs pengar till kurserna, som under 2009-2010 kom från ett särskilt regeringsuppdrag till Skolverket, och högskolorna är självständiga att ge de kurser de anser behövs eller som är ekonomiskt bärkraftiga. Vi ser här en konflikt. Frågan är hur det går att säkerställa att det finns en kvalificerad fortbildning av lärare i sex och samlevnad. RFSU har inget svar på det idag, men det är nödvändigt att försöka hitta en lösning på detta. Vem ska ha ansvar för högre utbildning av lärare i sex och samlevnad? En kompetent och kvalificerad lärarkår är grundläggande för kvaliteten i sex- och samlevnadsundervisningen.

Elevhälsan roll

I de Allmänna råd för elevhälsan, som utredningen föreslår att Skolverket ska ta fram i samråd med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, anser RFSU att man även bör ta med frågor som rör sexualitet, sexuell hälsa inkluderat trakasserier och diskriminering och åtgärder i händelse av allvarligare övergrepp. Skolan behöver ha beredskap att hantera även sådant som våldtäkt. Här kan elevhälsan ha en utomordentligt viktig funktion. Elevhälsan kan också spela stor roll när det gäller sexuell utsatthet. Studier visar att social utsatthet också kan leda till sexuell utsatthet i unga år, exempelvis att ha sex mot ersättning. I de Allmänna råden måste hbt-frågorna finnas med. Hbt-elever ska med självklarhet kunna vända sig till elevhälsan för stöd.

Utvärdering/kvalitetsgranskning

a) Sex- och samlevnadsundervisningen:

Utredningen föreslår att Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska kvaliteten i sex- och samlevnadsundervisningen. Vår kunskap om hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs är bristfällig. Den behöver återkommande följas upp och granskas. Vi stödjer förslaget till fullo. Det är ett av de viktigaste förslagen för att stödja en fortsatt utveckling av undervisningen.

b) Lärarutbildningen:

Utredningen lämnar inga förslag beträffande lärarutbildningen men uppmanar Högskoleverket att i sin kommande tillsyn av högskolornas lärarutbildningar granska hur de tillgodoser jämställdhetsuppdraget.

RFSU:s föreslår

RFSU anser att Högskoleverket i sin kommande tillsyn också skall granska i vilken utsträckning lärarutbildningen ger kunskap om sex- och samlevnadsfrågorna. De nya kurs- och ämnesplanerna som börjar gälla läsåret 2011/12 har fler och mer omfattande skrivningar om frågor som rör sexualitet och jämställdhet än de föregående. Högskoleverket bör se om och i så fall hur det avspeglas i den nya lärarutbildningen.

Högskoleverket bör dessutom särskilt granska mellanstadielärarutbildningen, eftersom sex- och samlevnadskunskap är ett nytt obligatoriskt inslag i den. På vilket sätt uppfyller högskolorna detta och med vilken kvalitet?

Man bör även noga granska hur lärarutbildningarna uppfyller examensordningens krav när det gäller de blivande lärarnas kunskaper om diskriminering.

Diskrimineringslagen

RFSU ställer sig tveksamt till att flytta över det som i diskrimineringslagen (DL) berör barn och ungdomar i skolan till skollagen. Det är bra som grundläggande princip att ha en sammanhållen diskrimineringslag som gäller alla i det svenska samhället. Risken finns att skolan annars uppfattas som ett isolat från övriga samhället om den inte inkluderas i DL.

Möjligen finns det en risk att diskriminering dessutom tolkas annorlunda i skolan än i övriga samhället. Det vore även olyckligt om elever och lärare skulle omfattas av olika regelverk.

Men utredningens förslag utgör inte ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning för vad som är bäst för eleverna. RFSU är därför som sagt tveksamt till förslaget. Innan något beslut fattas i denna fråga hoppas vi att regeringen gör en fördjupad analys av för- och nackdelar med förslaget. Vi vill då att denna analys visar på vilket sätt skollagen respektive diskrimineringslagen disharmonierar med varandra, och om det finns ett behov av att ändra skollagen, så att den blir tydligare.

Läromedelgranskningar

RFSU välkomnar regelbundna granskningar av läromedel. Läroboken spelar fortfarande en stor roll i undervisningen och kommer troligen att göra det under överskådlig tid. Läroboken uppfattas av lärarna som en garanti för att undervisningen sker i enlighet med läro-, kurs- och ämnesplaner. Därmed blir det viktigt att veta hur läromedlen/böckerna de facto förhåller sig till dem. De undersökningar som Deja gjort under utredningstiden förskräcker. Frågan är bara vem som ska utföra granskningarna? För hur angelägna sådana granskningar än är finns ingen statlig styrning av vilka läromedel som ska användas i skolan. På detta har RFSU inget tydligt svar men möjligen kan den föreslagna nya utvärderingsfunktionen få det i uppdrag. Alternativet är, såsom utredningen föreslår, att Skolverket får uppdraget.

Kunskapssammanställningar och behov av ny kunskap

Utredningen pekar på flera områden där det råder kunskapsbrist och mer forskning behövs.

RFSU har under lång tid påpekat att svensk forskning om didaktiken i sex- och samlevnadsundervisningen har varit så gott som obefintlig. Det behövs mer praktiknära forskning, t ex om vad som sker i klassrummet, hur läroprocessen går till, om budskap, innehåll och metod.

Det är dock otydligt hur utredningen vill stimulera forskningen. Man hänvisar till att regeringen föreslår att en ny utvärderingsfunktion för utbildningsområdet ska inrättas - ungefär motsvarande SBU för sjukvården – och att denna i så fall ska ha möjlighet att initiera studier, exempelvis av det slag vi föreslår. Vi vet inte än om den blir av och vilka resurser den i så fall får. Om den kommer till stånd bör den, som vi nämnt, också få som reguljärt uppdrag att göra kunskapsöversikter och -sammanställningar (av nationella och internationella studier) på sex- och samlevnadsområdet. Om inte denna utvärderingsfunktion inrättas, anser vi att Skolverket ska åläggas denna uppgift.

Det är även betydelsefullt att stödja metodutveckling på skolor och i kommuner. Det känns inte som en uppgift för den föreslagna utvärderingsfunktionen. Tidigare hade Skolverket möjlighet att stödja metodutveckling på skolor eller i kommuner. Det vore angeläget att Skolverket återfick ett sådant uppdrag.

Åsa Regnér, generalsekreterare RFSU