Utredningen Föräldraskap vid assisterad befruktning - SOU 2007:3
Riksförbundet för sexuell upplysning har beretts möjlighet att yttra sig över utredningen "Föräldraskap vid assisterad befruktning", SOU 2007:3. RFSU välkomnar utredningen, eftersom departementspromemorian 2004:19 bland annat helt utelämnade resonemang kring fastställande av moderskap när den assisterade befruktningen skett utomlands. Däremot ser vi tyvärr att även den senaste utredningen, liksom de som tidigare gjorts på området, utelämnat frågan om ensamstående kvinnors rätt till insemination.
Lika lagstiftning
RFSU ställer sig positiv till utredarens alla förslag, men det finns områden som kräver ytterligare utredning eller diskussion. RFSU välkomnar utredarens förslag att föräldraskapet vid assisterad befruktning ska regleras på samma sätt för samkönade par som för olikkönade par, även då den assisterade befruktningen skett i utländsk sjukvård eller i egen regi.
Moderskapspresumtion
RFSU är vidare positiv till utredarens förslag att då ett lesbiskt par genomgår assisterad befruktning så ska moderns registrerade partner automatiskt anses vara barnets förälder. Så kallad moderskapspresumtion bör dock införas även då den assisterade befruktningen har skett utomlands eller i egen regi. Däremot vill RFSU uppmärksamma att detta kan försvåra för mannen som donerat sperma att få sitt faderskap godkänt och att vara vårdnadshavare. Därför vill RFSU öppna för möjligheten till fler än två vårdnadshavare. Utredaren nämner detta men har inte utrett frågan närmare eftersom det inte ryms inom ramen för direktiven. För RFSU är det därför angeläget att fler än två vårdnadshavare utreds närmare inom en snar framtid.
Ensamstående kvinnors rätt till insemination
Frågan om assisterad befruktning har utretts i flera omgångar men inte någon gång har ensamstående kvinnors rätt till assisterad befruktning tagits upp. Idag diskrimineras ensamstående kvinnor. Det finns enligt RFSU en inkonsekvens i regelverket kring ensamstående kvinnors möjlighet att skaffa barn. Som ensamstående kvinna har du möjlighet att prövas som adoptivförälder men inte att inseminera inom svensk sjukvård. Det är därför inte ovanligt att ensamstående svenska kvinnor åker till exempelvis Danmark för insemination. I Danmark är dock spermiedonatorer alltid anonyma vilket medför att barnet inte har möjlighet att få kännedom om sitt genetiska ursprung. Just möjligheten att få kännedom om sitt genetiska ursprung lyfter utredaren som betydelsefullt.
RFSU stödjer uppfattningen att barn ska ha rätt till kunskap om sitt genetiska ursprung. Den uppfattningen har också stöd i den svenska lagstiftning som ger barnen som kommit till genom insemination rätt att få veta vem donatorn är. Däremot är det viktigt att poängtera att diskussionen om det genetiska ursprunget inte får överskugga betydelsen av det sociala föräldraskapet. Men det finns alltså många skäl till att möjliggöra för ensamstående kvinnor att insemineras inom svensk hälso- och sjukvård. RFSU hoppas att detta kommer att utredas snarast eller att riksdagen beslutar om en lagändring på området inom en snar framtid.
Spermadonatorer
RFSU vill också uppmärksamma att det på flera sjukhus i Sveriges största städer rapporterats att det råder brist på spermadonatorer. Sedan 2005 (då lesbiska par fick rätt att inseminera) har väntetiderna ökat från 3-4 månader till 1,5 år på vissa håll. Dock har det visat sig att vid de sjukhus som satsat på att rekrytera donatorer har väntetiderna legat stilla och ingenting tyder på att donatorer har varit skeptiska till att lesbiska får inseminera. RFSU skulle därför vilja se en större informationskampanj kring möjligheten att donera sperma. I detta sammanhang vill vi även lyfta frågan om möjligheten att vara känd donator, det vill säga att svensk sjukvård borde möjliggöra för män att donera sperma till en person de känner. Detta skulle underlätta för kvinnor som vill försöka få barn ihop med en känd/utvald donator, som då skulle slippa låtsas att det finns en sexuell relation mellan dem båda.