Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - SOU 2006:77

RFSU har beretts möjlighet att yttra sig över utredningen ”Ungdomar, stress och psykisk ohälsa”. En utredning av detta slag välkomnas av RFSU. Särskilt angelägen är den då stress och psykisk ohälsa blivit allt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. RFSU anser dock att utredningen har brister. En av dessa är att sexuell identitet och hbt-ungdomar inte inkluderas i utredningen. Regeringsdirektiven anger som särskild diskrimineringsgrund, vilket påverkar ungas psykiska ohälsa, bland annat sexuell läggning. Trots det finner vi att denna variabel lyfts bort. Detta motiveras med att det saknas tillförlitliga tidsserier för att inkludera hbt-ungdomar i den aktuella utredningen. Även om det inte finns studier från 1950-talet så finns det annat material att tillgå som skulle göra det möjligt att inkludera denna grupp i undersökningen. RFSU vill framhäva att det finns ett flertal studier, rapporter och utredningar som visar att hbt-ungdomar mår sämre än andra ungdomar. Dessa skulle vara möjliga att använda sig av. Enligt en rapport från FHI, 2006:08, har dubbelt så stor andel bland hbt-personer än övrig befolkning en eller flera gånger övervägt att ta sitt liv, högst är siffran bland ungdomar i åldern 16-29 år. Andra rapporter, så som den norska NOVA-rapporten (1999), visar liknande resultat. Att då hänvisa till att forskning saknas blir enligt RFSU ett sätt att än en gång diskriminera och osynliggöra hbt-ungdomar. (Utredaren beskriver att forskning saknas på andra områden, t ex utvecklingen över tid av självkänsla, trots det görs teoretiska överväganden.)

Individfaktorer 

Utredaren diskuterar forskning som visar att om ungdomar i första hand uttrycker känslor när de möter problem så medför det ökad risk för psykiska problem. Han skriver vidare att det finns studier som visar att risken för depression ökar om en person i första hand vänder sig till andra för att tala om sina problem. RFSU-kliniken har många års erfarenhet av att arbeta med unga och unga vuxna, både i rådgivningssammanhang och i terapeutiska samanhang. Vår erfarenhet visar tvärtemot vad utredaren beskriver att samtal och möjligheten att få ge uttryck för sina känslor ökar möjligheten att undkomma psykisk ohälsa. RFSU arbetar inte bara med psykisk hälsa i allmänhet utan också specifikt med sexuell hälsa. Dessa två områden hänger tätt samman. För att människor ska ha möjlighet att utveckla en god sexuell hälsa krävs att man i övrigt mår bra. Även om utredaren inte avfärdar känslomässigt stöd som något enbart negativt är RFSU orolig för att det resonemanget får konsekvenser i den kommande propositionen. Risken finns att samtal och känslomässiga uttryck kan komma att ses som ”riskbeteende” för psykisk ohälsa vilket går stick i stäv med RFSU:s erfarenheter. RFSU vill istället lyfta att möjlighet till rådgivning, stöd och samtal främjar psykisk hälsa liksom den sexuella hälsan. Just i ungdomsåren utvecklas människans sexualitet och många unga söker sin sexuella identitet. Den som fått verktyg att förstå sina känslor kan hitta alternativa vägar att gå och lösa de problem som identifierats. Därför måste unga människor erbjudas samtal, reflektion och terapeutisk hjälp då behov finns.

Emotionell kompetens 

Utredaren pekar på att förmågan att hantera och uppfatta känslor, det som brukar kallas emotionell kompetens, har betydelse för den psykiska hälsan. Forskning visar att förskolan har goda effekter på den psykiska hälsan i ungdomsåren. Dock bör pedagogiken utgå från barnens behov och utvecklingsfaser samt aktivt utveckla barnens emotionella förmåga. För att säkerställa att denna kompetens finns hos personalen förordar RFSU utbildning av personal inom förskola och skola i sex- och samlevnad och genuspedagogik. Personalen får då verktyg för att kunna svara på barns frågor och funderingar om bland annat sexualitet och relationer. På så sätt blir det möjligt för unga människor att diskutera, och i bästa fall lära sig hantera och förstå, känslor och tankar vilket är grunden i den emotionella kompetensen. Utredningen föreslår att en verksamhet inrättas som tillhandahåller och ser över studier av olika pedagogikers effekt. RFSU kräver att man då inkluderar genuspedagogik och sex- och samlevnadsämnet i denna översyn.

Individualiserat samhälle

En av de största orsakerna till att unga mår sämre idag än för 50 år sedan är, enligt utredningen, att samhället blivit allt mer individualiserat. Nya möjligheter har öppnats vilket ställer krav på unga människor att hela tiden välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna situation verkar inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna tillkommit. För att rusta unga att klara av alla valmöjligheter de ställs inför skriver man att förskola, skola och fritidsverksamhet kan spela en avgörande roll genom att bland annat erbjuda tillfällen till reflektion. En rad förslag till åtgärder presenteras, däremot sägs inte heller här något om skolans sex- och samlevnadsundervisning som i allra högsta grad kan erbjuda tillfällen för reflektion. En faktaunderbyggd sex- och samlevnadsundervisning som inkluderar värderingsövningar och diskussioner om bland annat känslor, könsroller och sexualitet främjar större förståelse för sig själv och andra.

Skolan

En av de största orsakerna till stress återfinns i skolan. Dess effekt på den psykiska hälsan är dock, som utredaren också påpekar, sammansatt och består både av prestationsorienterade faktorer och av sådant som är av mer psykosocial art. Majoriteten av unga som intervjuats anser att skolstressen beror på att man under perioder har så mycket läxor att man tvingas försaka fritidsaktiviteter och kompisar. Men många upplever också att de blir stressade av för mycket eget ansvar och att lärarna anses brista i socialt och emotionellt stöd. Att införa obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning på lärarutbildningarna är ett krav RFSU länge haft. En sådan utbildning är ett sätt att öka lärares förmåga till just detta stöd och bidra till att fler unga känner sig trygga och ”sedda” i skolmiljön. Under ungdomstiden spelar formandet av sexualiteten stor roll och det påverkar hur unga människor mår. Även här vill RFSU betona hbt-ungdomars särskilda utsatthet. Vi vet från flera undersökningar att ungdomar som inte vill/kan leva upp till den heterosexuella normen mår sämre än andra. Den lärare som har kunskap om sexuell identitet har bättre förmåga att bemöta unga människor som är i begrepp att utforska och forma sin sexualitet och att undvika att vara heteronormativ.

Könsskillnader

Stressrelaterade symptom är vanligare bland flickor än bland pojkar. Det förklaras till stor del av den sociala konstruktionen av kön. Studier visar att i de samhällen där skillnaderna är störst mellan könen, där är också skillnaden i psykisk ohälsa störst. Den mest angelägna åtgärden uppges vara att bryta samhällets nuvarande sätt att konstruera kön. Detta görs enligt utredningen bäst genom den svenska jämställdhetspolitiken. Här vill RFSU trycka på vikten av tidiga insatser. Det är förvånande att utredningen som beskriver förskolan, skolan och fritidsverksamhet som viktiga aktörer för att förebygga unga människors stress och psykiska ohälsa inte nämner deras roll i formandet av könsroller. Genuspedagogik är ett ypperligt instrument för att bryta dagens socialisering av kön. Det finns exempel på förskolor där genuspedagogik haft en framträdande roll och där könsrollerna bland barnen kommit att se annorlunda ut än de traditionella. Nyligen kom en offentlig utredning om just jämställdhetsarbete i förskolan. I den föreslås bland annat att Myndigheten för skolutveckling ska ansvara för att utbilda genuspedagoger på förskolan. Målet bör vara, enligt utredningen, att 2012ha en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Detta är glädjande. Lika bra är det dock inte för grundskolan där målet varit en genuspedagog per kommun.

Ungdomsmottagningar 

Utredningen beskriver ungdomsmottagningar som en viktig aktör för unga människors välbefinnande. Detta vill RFSU understryka ytterliggare. Vi vet att ungdomsmottagningarna runt om i landet tar emot många unga människor med psykiska problem. För att kontakten med dessa unga människor ska fungera tillfredsställande krävs att de som jobbar på ungdomsmottagningarna får stöd och möjlighet att utveckla fungerande arbetsmetoder. Ungdomsmottagningarnas resurser har enligt utredningen varit oförändrade de senaste 26 åren. Det står också att inget land i världen har lika utvecklad elevvård som vi har i Sverige. Trots det vill RFSU att man ser över huruvida ungdomsmottagningarna verkligen har de resurser som krävs för att möta ungdomar med psykisk ohälsa. Regeringen bör också fundera över hur resurserna fördelas mellan ungdomsmottagningar och skolans elevvård och var man mest effektivt använder resurserna. RFSU:s erfarenhet är nämligen att det idag saknas kuratorer och psykologer liksom resurser till förebyggande arbete på många skolor. Kanske är det många som inte besöker ungdomsmottagningar som istället skulle kunna fångas upp i skolan.

Ny teknik 

I utredningen står att ungdomars umgänge med vänner har ökat och att allt färre är ensamma. En förklaring är de nya lättillgängliga sätten att hålla kontakt med varandra; mobiltelefoner, sms, e-post och chatt. Detta är ett sätt att utveckla och bibehålla sociala nätverk och därmed öka ett samhälles sociala kapital vilket i sig sägs främja psykisk hälsa. Dock påpekar utredningen att de goda effekterna kan hämmas av möjligheterna till mobbing och trakasserier som mobiltelefon och sms medfört. Här vill RFSU särskilt uppmärksamma problemen med sexuell mobbing, trakasserier och sexuellt utnyttjande. RFSU vill att regeringen ser över hur man kan jobba preventivt när det kommer till dessa nya kommunikationsmedel.

För att förbättra unga människors hälsa föreslår utredningen en rad förslag. Många är bra men RFSU anser inte att de är tillräckliga. RFSU uppmanar regeringen att:

• undersöka hur gruppen hbt-ungdomar mår och i samband med det också titta på åtgärder.
• säkerställa att sex – och samlevnadsundervisning införs som obligatoriskt ämne på lärarutbildningen och i förskollärarutbildningen.
• säkerställa att förskollärare och lärare är utbildade i genuspedagogik samt att den sammankopplas med sex och samlevnad.
• undersöka olika pedagogikers effekt på unga människor och att man då inkluderar genuspedagogik och sex- och samlevnadsämnet.
• undersöka huruvida ungdomsmottagningar har resurser som motsvarar det arbete de behöver utföra.
• se över skolans resurser för elevvård.
• undersöka hur man kan jobba preventivt när det kommer till sexuella trakasserier och mobbing via datorer och mobiltelefoner.