Socialstyrelsens redovisning av uppdrag angående vissa smittskyddsfrågor - SOU 1999:51

Yttrande

I Smittskyddskommitténs betänkande Smittskydd, samhälle och individ SOU 1999:51 föreslogs att respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet skall utgöra grunden i en ny smittskyddslag och att tyngdpunkten i smittskyddsarbetet skall ligga på det frivilliga och förebyggande arbetet.

RFSU välkomnade i sitt remissvar denna nya grund för smittskyddet, men reste invändningar mot bland annat den så kallade informationsplikten, och att möjlighet till tvångsisolering av hivinfekterade kvarstod.

Smittskyddskommitténs betänkande kan karaktäriseras som en liberalisering av smittskyddslagen. RFSU anser att Socialstyrelsens förslag går i motsatt riktning. Förslaget väcker förvåning och förskräckelse. Skulle Socialstyrelsens förslag gå igenom vrids klockan tillbaka i smittskyddsarbetet.

Socialstyrelsen anser till exempel, till skillnad från Smittskyddskommittén (sid. 365), att sjukdomar som klamydia, gonorré och syfilis skall klassificeras som allmänfarliga smittsamma sjukdomar, det vill säga sjukdomar där tvångsåtgärder kan komma ifråga. RFSU anser att detta är orimligt. Klamydia, gonorré och syfilis är idag botbara sjukdomar och deras plats på Socialstyrelsens lista skapar ett intryck av att sexuellt överförda sjukdomar skall ses på ett särskilt sätt jämfört med andra sjukdomar. RFSU vill alltså med kraft tillbakavisa Socialstyrelsens förslag. Däremot välkomnar RFSU en satsning på smittspårning på frivillig väg – av yttersta vikt bland annat för att förebygga infertilitet efter klamydiainfektion.

RFSU tillbakavisar även Socialstyrelsens förslag till ny skrivning av 26 §. Att Socialstyrelsen vill ersätta ”individuellt utformade medicinska och praktiska råd” med ”förhållningsregler … epidemiologiskt motiverade och grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet” illustrerar väl de skilda synsätten vad gäller smittskyddet: smittskyddskommitténs individbaserade och Socialstyrelsens samhällsorienterade. Socialstyrelsen har helt enkelt strukit paragrafens andra stycke om att en person i behov av ”psykosocialt stöd för att kunna hantera sin sjukdom och ändra sin livsföring” skall kunna erbjudas detta. Socialstyrelsen menar tydligen att ”förhållningsregler” är tillräckliga. Ett förslag på förhållningsregel som Socialstyrelsen ger är skyldighet att iaktta ”säker sex” (sid 10), men någon definition av säker sex ges inte. Saken blir inte klarare av att Socialstyrelsen på annan plats använder begrep-pet ”säkrare sex” (sid 8) utan definition.

Förhållningsregler kommer inte att gynna smittskyddsarbetet, snarare tvärtom.

Förhållningsreglerna har hittills medfört stora svårigheter i kontakten mellan patient och läkare. Exempelvis har många hivpositiva personer inte vågat känna ett verkligt förtroende för sin behandlande läkare. Detta är synnerligen allvarligt i preventions-hänseende, men än allvarligare är det för den enskilda hivpositiva.

RFSU avvisar Socialstyrelsens förslag till ny paragraf 30b. RFSU anser att sekretessgenombrott inte gynnar smittskyddsarbetet, utan istället riskerar att försämra förtroendet för hälso- och sjukvården.

I övrigt hänvisar RFSU till vårt remissyttrande avseende Smittskyddskommitténs förslag.