Betänkandet Kursplaner för grundskolan - SOU 1993:2

Sammanfattning

Ansvarsfördelningen mellan Biologi och Barn- och ungdomskunskap beträffande sex- och samlevnadsundervisningen kommer på sikt att skada undervisningen. RFSU lämnar två förslag till förbättring av relationen mellan de två ämnena.

• RFSU föreslår att läroplanen rekommenderar en modell för lärarsamverkan i sex- och samlevnadsundervisningen.
• RFSU föreslår tillägg beträffande inriktning och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen.

Avvägningen mellan Barn- och ungdomskunskap och Biologi vad gäller sex- och samlevnadsundervisningen

Det nya ämnet Barn- och ungdomskunskap skall behandla relationsfrågor i vidaste bemärkelse. Ett sådant ämne behövs. De motiveringar som anförs för ämnets allmänna inriktning är enligt RFSU:s uppfattning goda. Men införandet av ämnet medför svåra problem beträffande ansvarsfördelningen mellan å ena sidan Barn- och ungdomskunskap, å andra sidan den sex- och samlevnadsundervisning som biologiläraren på högstadiet har svarat för. I kursplaneförslaget är fördelningen genomförd enligt följande:

Barn- och ungdomskunskap

Ett av kunskapsområdena är samlevnad och relationer.

Eleven skall få kunskaper för att kunna förstå och hantera relationer inom familjen och med kamrater av båda könen i skolan och på fritiden. Sex- och samlevnadsfrågor som är aktuella under ungdomstiden skall tas upp. Tankar och frågor om vänskap, förälskelse, kärlek och sexualitet är vanliga under ungdomsåren, liksom frågor om en-samhet, mobbning, våld, alkohol, narkotika m.m. Kunskap om familjen, dess förändrade villkor och betydelse för den växande människan hör till området.

Strävan skall vara att eleven får kunskap om sex- och samlevnadsfrågor och om hur dessa frågor är knutna till den egna utvecklingen

Ett av målen är att eleven skall ha kunskaper om sex- och samlevnadsfrågor och insikt om att dessa frågor tolkas olika av olika individer och i olika kulturer.

Biologi

Under rubriken ”Människan” anges: Sexualitet och samlevnad skall behandlas. Hit hör kunskap om könsorganens byggnad och funktion, befruktning, om olika preventivmedel och deras möjligheter och begränsningar, sexuellt överförda sjukdomar och hur de sprids. Eleverna skall också få möjlighet att diskutera frågor om sexualitet, samlevnad och ansvar för sig själv och andra

Som mål anges att eleven får fördjupade kunskaper om människokroppens byggnad och funktion, om de viktigaste organen och organsystemen och hur de fungerar tillsammans, samt kunna beskriva vad befruktning innebär och hur det genetiska arvet förs vidare. Därutöver skall eleven ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförda sjukdomar

RFSU gör den bedömningen att dessa anvisningar på sikt kommer att leda till att sex- och samlevnadsundervisningen inom Biologi, trots att det finns en mening om samlevnadsfrågor, blir ensidigt biologisk; inom Barn- och ung-domskunskap ensidigt psykologisk, etisk och social. Den erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning som den svenska skolan har sedan längre tid än i något annat land, utvisar däremot entydigt att eleverna behöver lärare som kan undervisa i både sexualkunskap och samlevnadsfrågor. Stora undersökningar har visat att biologilärarna ofta har kunnat ge en sådan undervisning. Endast den upplevs av eleverna som realistisk och trovärdig

I vårt yttrande om betänkandet Skola för utbildning har vi på sidorna 3-5 utförligt motiverat denna uppfattning. Till denna framställning hänvisas. På sidan 5 ger RFSU två konkreta förslag hur den mångsidiga kompetens som finns hos biologilärarna även i framtiden skall kunna tillvaratas:

• Förslag 1) att kursplanen klargör att en grundläggande undervisning i sexualkunskap och sexuella relationsfrågor ges i årskurs 8 inom ämnet Biologi,
• Förslag 2) att i kursplanerna för grundskolans lägre och högre årskurser (och för gym-nasieskolan) införs följande beskrivning av sex- och samlevnadsundervis-ningens huvudsakliga innehåll, likalydande på alla tre stadierna: ”Sexual- och samlevnadsundervisningen skall ge anatomisk och fysiologisk sexualkunskap samt psykologiska, etiska och sociala aspekter på sexu-aliteten och samlevnaden. Syftet är att öka elevens möjlighet att uppleva sexuallivet som en stark positiv kraft i samlevnaden, samt att ge kunskaper som behövs föra att skydda sig mot oönskade graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar.

I förslaget till kursplaner vill vi komplettera detta med: Homosexualitet bör behandlas särskilt men även integreras i olika teman

Ett kompetensproblem kvarstår. Det behandlas i nästa avsnitt.

Lärarkompetens och samverkan

Biologilärarna har kunnat göra sin undervisning mångsidig genom att kombinera den naturvetenskapliga kompetensen med en allmänmänsklig livskunskap. Samma sorts livskunskap, förstärkt genom en utbildning med psykologiskt och socialt innehåll kommer att finnas hos många av lärarna i Barn- och ungdomskunskap. Men man kan inte rimligen kräva av dem en naturvetenskaplig utbildning som gör dem kompetenta i det numera omfattande och komplicerade området sexualkunskap. Deras undervisning kommer alltid att förbli ensidig i det hänseendet. Denna brist kan i någon mån uppvägas genom lärarsamverkan - ett arbetssätt som lärarna numera ofta kräver att få tillämpa, medan det tidigare kändes främmande för de flesta.

Abortkommittén publicerade 1982 en delutredning med ”kartläggning av samlevnadsundervisning i skola och lärarutbildning”, betitlad ”Lära leva tillsammans” (Ds 1982:8). I avsnitten om sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet respektive gymnasiet påvisas att de bästa resultaten uppnåtts, då intresserade lärare i olika skolämnen samrått, planerat och medverkat, och alldeles särskilt då eleverna fått tillfälle att diskutera i smågrupper. Liknande positiva erfarenheter redovisas också i andra rapporter.

Förslag

Det nu föreliggande kursplaneförslaget nöjer sig med att gå igenom vad olika skolämnen kan bidra med, vart och ett för sig, inom området Barn- och ungdomskunskap. Det är en givande genomgång. Eftersom en organiserad samverkan med bidrag från intresserade lärare och möjligheter till gruppsamtal har visat sig så fruktbart, föreslår RFSU att en rekommendation härom tillfogas den nyssnämnda ämneslistan, och att samma rekommendation ges för sex- och samlevnadsundervisningen inom biologiämnet

Margó Ingvardsson

förbundsordförande