Så upplever hedersutsatta unga sexualundervisningen
Unga som lever med hedersnormer vill och behöver få mer kunskaper om kroppen, sex och relationer. Skolan måste tala även till denna grupp – annars är risken att de unga känner sig utpekade eller upplever att sexualundervisningen inte angår dem. Det visar en ny RFSU-rapport som bygger på intervjuer med ungdomar som berörs.
Ungefär 100 000 unga i Sverige, cirka var sjätte niondeklassare, lever med hedersnormer. Det är unga som precis som andra har behov av kunskap om kroppen, sexualitet och relationer. I de nya läroplaner som trätt i kraft under hösten 2022 är det ett ökat fokus på hedersrelaterat förtryck och våld i sexualundervisningen.Många skolor ligger dock efter när det gäller att anpassa sexualundervisningen till den heterogena grupp unga som lever med hedersnormer.
RFSU har intervjuat tolv unga och unga vuxna med erfarenhet av hedersnormer och analyserat deras berättelser. Resultatet presenteras i rapporten “I början det är liksom en chock... och sen man blir nyfiken”.
Ladda ner rapporten “I början det är liksom en chock... och sen man blir nyfiken” här (pdf)
Det visar rapporten "I börjar det är liksom en chock... och sen man blir nyfiken"
Rapporten bygger på intervjuer med 12 unga och unga vuxna med olika erfarenheter av hedersnormer.
Unga som är hedersutsatta vill och behöver få mer kunskaper
Många av de som intervjuats har tyckt att det varit svårt att prata om sexualitet och relationer hemma. Trots det vill och behöver de få veta mer om sex och relationer, särskilt de som inte fått någon information hemifrån.
“Jag tyckte inte att det var så viktigt för mig eftersom att jag liksom inte hade sex under den tiden så jag lyssnade liksom inte så mycket.”
Vissa unga känner sig exkluderade eller utpekade av skolans undervisning
Det som tas upp i sexualundervisningen upplevs av de unga som något som ligger långt ifrån deras egen verklighet. Många säger att de inte känner sig inkluderade i undervisningen och vissa har känt sig utpekade och misstänkliggjorda.
“Då gick man direkt på folk som har invandrarbakgrund, ’oj, såna är de, de har helt olika, dålig kvinnosyn, och då liksom, då blev jag utpekad.”
Lärare behöver ta upp en sak i taget och gå långsamt fram
De unga önskar bland annat att undervisningen skulle få ta längre tid och att ämnena skulle introducera gradvis, eftersom vissa av eleverna upplevde det som en chock att vara med på sexualundervisningen första gången.
“Eh… alltså det här med onani, hur man liksom… tills nu jag liksom skäms, jag vet inte varför?”
Lärare behöver fördjupa vissa ämnen för att alla elever ska få svar på sina frågor, till exempel:
- myten om mödomshinnan
- könsnormer
- lust och njutning
- att leva med begränsningar
- hur en bra relation är, inklusive äktenskap
“Det här med att blöda, det handlar inte om att du har en mödomshinna, det finns inte, utan då handlar det om att man kanske inte är tillräckligt våt.”
Fakta om hedersrelaterat förtryck och våld
Hedersrelaterade begränsningar, förtryck och våld kan ta sig många olika uttryck, från vardagliga begränsningar till hot eller fysiskt våld. Antalet förövare kan vara flera liksom antalet utsatta.
Det som utmärker hedersrelaterat förtryck och våld är att hedersnormer ska efterlevas för att bevara gruppens anseende inför andra som delar normsystemet. Om en person bryter mot normsystemet kan hela gruppens anseende skadas, och flickor/kvinnors beteende eller anseende anses vara centralt.
Vanliga hedersnormer är att en person förväntas vara heterosexuell och cis (det vill säga inte transperson), gifta sig och skaffa barn. Myten om mödomshinnan och förväntningar på att vara oskuld fram tills giftermål spelar en viktig roll i upprätthållandet av dessa normer, särskilt för tjejer/kvinnor.
Killar kan utsättas för hedersrelaterade begränsningar, förtryck och våld, men tjejer/kvinnor och hbtq-personer är de som oftast drabbas hårdast. Hedersnormer förekommer i grupper över hela världen och i alla samhällsklasser, och har ingen koppling till någon särskild religion.