Så ser RFSU på surrogatmödraskap
Idag är det inte möjligt att få barn genom surrogatmödraskap/värdgraviditet inom den svenska sjukvården. Det blir dock allt vanligare att barn föds genom sådana arrangemang utomlands. När familjen kommer hem till Sverige riskerar barnet att hamna i en utsatt situation.
Innehåll på sidan
Varken tillåtet eller förbjudet – det saknas reglering i Sverige idag
Det är inte förbjudet att föda barn åt en annan person i Sverige, men det finns ingen möjlighet att få hjälp med assisterad befruktning av sjukvården om syftet inte är att själv ta hand om barnet.
I Sverige räknas kvinnan som föder ett barn automatiskt som barnets juridiska förälder, oavsett om hon är genetisk förälder eller inte. En kvinna som föder barn i ett surrogatarrangemang blir då vårdnadshavare till ett barn som hon inte haft för avsikt att ta hand om själv. Resultatet blir en rättsosäker och rörig situation för barnet.
Också utomlands saknas tydliga regelverk
Ett annat problem är att den växande sektorn kopplad till surrogatarrangemang idag är helt oreglerad. Lagstiftningen ser olika ut beroende på i vilket land arrangemangen genomförs och det ställs inga krav på de agenturer och företag som är verksamma i sektorn.
Bristen på reglering av sektorn kan öka barnens utsatthet. Det finns också stor risk att framför allt fattiga kvinnor exploateras.
Hur fungerar det när surrogatarrangemang sker utanför Sverige?
När barn föds genom surrogat/värdgraviditet utomlands kan det uppstå juridiska svårigheter när barnet kommer hem till Sverige eftersom det inte finns något regelverk att luta sig mot.
För att de tilltänkta föräldrarna i ett surrogatarrangemang ska registreras som föräldrar och vårdnadshavare behöver man inleda flera juridiska processer och det kan ta lång tid.
Sådana juridiska processer kan vara:
- att ordna resehandlingar till barnet så att familjen kan resa till Sverige
- att den förälder som har en genetisk koppling till barnet, vanligtvis den biologiska fadern, får sitt juridiska föräldraskap fastställt
- att den tilltänkta föräldern med genetisk koppling till barnet ansöker om ensam vårdnad
- att den andra tilltänkta föräldern ansöker om så kallad närståendeadoption efter att den som har fött barnet godkänt det.
Under tiden som dessa juridiska processer pågår har barnet en oklar juridisk status, beroende på lagstiftningen i landet där det har fötts. Vissa barn kan sakna vårdnadshavare under lång tid.
Vad tycker RFSU?
RFSU anser att det behövs tydligare regler, både i Sverige och utomlands.
En reglering skulle minska riskerna både för barnen och för den som föder barnet. Rätten att bestämma över sin egen kropp måste omfatta alla – också kvinnor som föder barn i surrogatarrangemang/värdgraviditet ska kunna göra abort.
Det finns också behov av att tydliggöra villkoren för föräldrarna.
Ska man säga surrogatmödraskap eller värdgraviditet?
RFSU brukar använda begreppet värdgraviditet i stället för surrogatmödraskap.
Ordet surrogat riskerar att stigmatisera de barn som tillkommer på det här sättet. Värdgraviditet sätter även fokus på graviditeten, som är kärnan i arrangemanget, och inte det följande föräldraskapet. Ytterligare en fördel med begreppet värdgraviditet är att det är könsneutralt och bättre inkluderar den som inte identifierar sig som “moder”.
Här på sidan använder vi dock båda begreppen eftersom surrogatmödraskap är det ord som oftast används i den politiska debatten.