Frågor och svar om ny könstillhörighetslag

Den 15 september 2023 gick Moderaterna och Liberalerna ut med beskedet att de kommer lägga fram ett förslag på nya könstillhörighetslagar genom riksdagens socialutskott i stället för via regeringen, eftersom Kristdemokraterna säger nej. Det är en ovanlig process, men förhoppningsvis sista steget inför omröstning i riksdagen efter många år av utredningar. Lagförslaget som lagts fram har i princip samma innehåll som förra regeringens lagrådsremiss.

Frågor och svar om förslaget om ny lag om fastställande av kön

Vad är det som avgör om en person får byta juridiskt kön i det nya lagförslaget?

För att ändra juridiskt kön föreslås att du fortfarande behöver uppfylla vissa kriterier. Du behöver ha fyllt 16 år, vara folkbokförd i Sverige och/eller svensk medborgare, ha ett juridiskt kön som inte stämmer överens med din upplevda könsidentitet, och “antas att komma att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid”. En läkare eller psykolog behöver skriva ett intyg om att dessa punkter stämmer in på dig och skicka det till Socialstyrelsen som därefter tar ett beslut.

Det nya förslaget bygger alltså inte på individens självbestämmande, utan du behöver fortfarande ha kontakt med vården och bli godkänd av Socialstyrelsen. Kriterierna som en individ måste uppfylla är dock annorlunda än i nuvarande lag, och processen kommer troligtvis bli enklare och snabbare och öppna upp för fler som har behov av nytt juridiskt kön men har svårt att få det idag på grund av vårdköer, att man är ickebinär, eller är 17 år.

Varför tycker inte politikerna att transpersoner ska få bestämma helt själva om de vill byta juridiskt kön?

Socialutskottet, som är de som lagt fram det senaste förslaget, menar att det finns risk att ändring av juridiskt kön utnyttjas i kriminella syften, då dagens ändring av personnummer innebär att man under en period blir en helt ny juridisk person (innan ens gamla och nya personnummer kopplats ihop administrativt). Därför menar de att det behövs någon form av extern prövning, så att endast de som har ett behov av att få ändra juridiskt kön ska kunna göra det.

Vilka är kriterierna för att byte av juridiskt kön ska beviljas?

Två centrala kriterier ställs upp för att byte av juridiskt kön ska godkännas. Det ena handlar om att individen ska kunna visa att hens juridiska kön inte överensstämmer med könsidentiteten idag. Det andra kriteriet är framåtsyftande: det ska också kunna antas att bristen på överensstämmelse är bestående, alltså att hen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.

Hur ska den externa prövningen gå till, det vill säga hur ska personen visa att hen uppfyller kriterierna?

Enligt utskottet ska prövningen av könsidentiteten vara förenklad jämfört med hur det är i dag. Det ska inte längre röra sig om en komplicerad medicinsk utredning. I stället handlar det om att genom en “enklare medicinsk utredning” intyga att personen har ett behov av att ändra juridiskt kön, och både vill göra det och förstår vad det innebär. Beslutsunderlaget föreslås t.ex kunna bestå av ett intyg från en legitimerad läkare eller legitimerad psykolog.

Socialstyrelsen uppmanas ta fram rekommendationer om vad som ska ingå i den enklare medicinska prövningen. Ansökan om ändring av juridiskt kön, där beslutsunderlaget alltså ingår, ska vara skriftlig och ges in till Socialstyrelsen.

Vem ger tillstånd till ändring av juridiskt kön?

Socialstyrelsen. Utskottet har inte specificerat mer än då, det är möjligt att det blir Socialstyrelsens Rättsliga råd som fortsätter att ta de besluten (som det ser ut idag), men det är också möjligt att Socialstyrelsen skapar en ny funktion för detta. Oavsett kan beslut från Socialstyrelsen överklagas till förvaltningsrätt.

Kommer ickebinära personer att kunna ändra juridiskt kön?

Ja, det nya förslaget öppnar för att ickebinära personer kan ändra juridiskt kön. Kriteriet att “uppleva att han eller hon tillhör det andra könet” är ersatt med att “det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet”. Eftersom det inte längre heller kommer att krävas en medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön kommer processen också att vara mer tillgänglig för ickebinära personer framöver.

Hur det kommer att bli i praktiken beror dock på tolkningen av lagen, vilken bland annat kommer att utformas i de ytterligare regleringar som ska göras och den praxis som sedan växer fram.

Det är också viktigt att ha i åtanke att så länge inget tredje kön finns i svensk lagstiftning kvarstår den binära uppdelningen (“kvinna” eller “man”) rent juridiskt. Så även om ickebinära kan få tillgång till byte är det bara “det andra könet” som är tillgängligt för dem i folkbokföringen genom nytt personnummer eller samordningsnummer.

Måste man vara 18 år för att ändra juridiskt kön?

Nej, det nya lagförslaget har en 16-årsgräns.

Berörs frågan om ett tredje juridiskt kön och/eller könsneutrala personnummer?

Nej. Dessa frågor rymdes inte inom det här lagstiftningsinitiativet.

Kan intersexpersoner ändra juridiskt kön?

Ja. När det finns “medfödda avvikelser i könsutvecklingen” kan ändring av juridiskt kön göras även för barn under 16 år. Detta är möjligt när “en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet” och det bedöms krävas med hänsyn till barnets bästa. I den här delen gäller alltså detsamma som i nuvarande lag, till skillnad från den nya lagen om underlivskirurgi som inte längre ska omfatta intersexpersoner.

Hur kommer ytterligare regleringar att göras?

Regeringen “eller den myndighet som regeringen bestämmer” kommer att ta fram föreskrifter om vad en ansökan om ändring av juridiskt kön ska innehålla och om processen i övrigt. Det betyder att regeringen kan besluta att den antingen själv – genom socialdepartementet – ska utfärda närmare föreskrifter om hur lagen ska implementeras, eller delegera detta till en lämplig myndighet. Den myndigheten skulle då troligtvis bli Socialstyrelsen.

Frågor om förslaget om lag om kirurgiska ingrepp i könsorganen

Vilka ingrepp omfattas? Vad menas med “könsorgan”?

Med “underlivskirurgi” menas här kirurgiska ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlar. Med “könsorgan” avses inre och yttre könsorgan (äggstockar, äggledare, livmoder och vagina respektive klitoris och blygdläppar samt testiklar, bitestiklar, sädesledare, sädesblåsor och prostata respektive penis och pung). Med “könskörtlar” avses äggstockar och testiklar. Begreppet könsorgan omfattar således även könskörtlar.

Observera att all annan form av könsbekräftande vård, till exempel bröstoperationer, hormonbehandling, hårborttagning med mera, inte omfattas av den här lagen. Det är endast den könsbekräftande underlivskirurgin som avses (vilket även gäller under nuvarande lagstiftning). Annan form av könsbekräftande vård regleras enligt de allmänna reglerna om hälso- och sjukvård.

Vad gäller för åldern 18-23?

Avlägsnande av könskörtlar – det vill säga äggstockar och testiklar – får inte ske för personer upp till 23 år om inte “synnerliga skäl” gäller. Detsamma gäller idag. Andra ingrepp, som inte omfattar just könskörtlarna, kan ske i åldern 18-23 år utan sådana synnerliga skäl. “Synnerliga skäl” kan t.ex vara att flera års väntan på ingreppet kan innebära allvarligt psykiskt lidande, i form av svår depression, ångest, social isolering och könsdysfori. Det är vården (utredningsteamen) som ska avgöra om sådana synnerliga skäl finns.

Kommer underlivskirurgi att vara tillgänglig för ickebinära personer?

Ja. Det är i alla fall ambitionen. Enligt nuvarande lag är underlivskirurgi bara tillgänglig för personer vars könsidentitet är man eller kvinna (när en person upplever “att han eller hon tillhör det andra könet”). I det nya förslaget uttrycks det annorlunda: lagen ska vara tillämplig när “kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och personen måste antas komma att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid”. Det är en öppnare formulering som inte låser fast sig i den binära könsuppdelningen – men det återstår att se om behandling blir tillgänglig för ickebinära även i praktiken.

Vilken instans ska ge tillstånd till underlivskirurgi?

En viktig skillnad från nuvarande lag är att Socialstyrelsen (genom Rättsliga rådet) inte längre föreslås behöva ge tillstånd till underlivskirurgi. Det kommer istället att vara de medicinska utredningsteamen själva – som fr o m årsskiftet 2023-24 kommer att utgöra “högspecialiserad vård” – som ska avgöra om kriterierna för underlivskirurgi är uppfyllda. Kravet på tillstånd från Socialstyrelsen tas alltså bort.

Finns det fortfarande krav på att en person ska diagnosticeras med transsexualism?

I lagförslaget definieras könsdysfori som ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen till följd av att ens könsidentitet inte stämmer överens med det kön som framgår av folkbokföringen. Det framgår inte klart av texten att en specifik könsdysforidiagnos måste fastställas för att underlivskirurgi ska beviljas, men det sägs inte heller att så inte är fallet. Praxis i dag är att en transsexualismdiagnos ska ställas för att underlivskirurgi ska beviljas; allt tyder på att diagnoskrav kommer att kvarstå. Den könsbekräftande vården kommer troligtvis att påverkas av nya diagnoshandboken ICD-11 som börjar gälla i Sverige under 2024 som inte längre har en transsexualismdiagnos utan enbart könsdysforidiagnos.

Vilka kriterier föreslås gälla för att en person ska kvalificera sig för underlivskirurgi?

Liksom vad gäller fastställelse av könsidentitet kommer det att finnas två centrala kriterier för att en person ska anses ha rätt till underlivskirurgi. I det här fallet handlar det om såväl ett bakåtsyftande som ett framåtsyftande kriterium. Det bakåtsyftande handlar om att individen ska kunna visa att hens kropp sedan lång tid inte överensstämmer med könsidentiteten. Det framåtsyftande innebär att hen måste antas komma att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.

Vad krävs för att individen ska kunna visa att hen uppfyller kriterierna?

Exakta kriterier framgår inte. Men en viktig skillnad mot nuvarande lag är att det nya förslaget inte låser fast sig i en binär syn på kön, utan att det är den individuella upplevelsen och individens behov av operationen som står i förgrunden. Det innebär att en person, för att få tillgång till underlivskirurgi, inte måste kunna visa utåt att hen lever i enlighet med sin könsidentitet enligt en yttre norm om hur den könsidentiteten “borde” manifesteras. Om detta skriver socialutskottet:

Det är svårt att sätta upp kriterier för hur en könsidentitet ska manifesteras utåt eftersom det är högst individuellt. [Socialutskottet] anser därför att ett krav på att sökanden ska uppträda i enlighet med könsidentiteten inte är lämpligt eftersom det riskerar att påtvinga individen ett visst beteende utifrån andras uppfattning om hur personer av ett visst kön ska uppträda.

Hur lång tid är “sedan lång tid” (som personens kropp inte stämt överens med könsidentiteten)?

Ingen fast tidsgräns föreslås. Det blir en individuell bedömning, och det är utredningsteamen som ska avgöra huruvida en tillräckligt “lång tid” förflutit.

Hur ska en individ kunna visa att hen måste antas komma att leva i sin könsidentitet också framåt, under överskådlig tid?

Det är inte tydligt hur en person ska kunna visa att hen sannolikt kommer att leva i sin föredragna könsidentitet även i framtiden (“måste antas”, “under överskådlig tid”). Det framåtsyftande kriteriet fick kritik av flera remissinstanser just för att det är så svårt att visa en framtida sannolikhet. Men socialutskottet skriver att ett sådant framåtsyftande krav “är väl etablerat och innebär att det ska finnas en klar prognos för att sökandens könsidentifiering kommer att bestå”.

Här finns också en skillnad i förhållande till förslaget om ändring av juridiskt kön. Vad gäller tillgång till underlivskirurgi “måste” det antas att personen ska komma att leva i könsidentiteten under överskådlig tid, medan nytt juridiskt kön ska tillgängliggöras när detsamma “kan” antas. Kravet på framtida sannolikhet är alltså starkare när det gäller underlivskirurgi än när det gäller juridisk könstillhörighet.

Vad händer om en person nekas tillgång till underlivskirurgi?

Ett beslut att neka personen underlivskirurgi kan inte överklagas. Eftersom tillstånd inte längre krävs från Socialstyrelsen bedöms det heller inte lämpligt att ett nekande beslut kan överklagas, eftersom det rör sig om ett medicinskt (inte administrativt/juridiskt) beslut. Den stora majoriteten av beslut som tas inom hälso- och sjukvården kan inte överklagas.

Gäller lagen även intersexpersoner?

Nej. Ingrepp på intersexpersoner (vilka här kallas “personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen”) ska helt falla utanför den nya lagens tillämpningsområde. Sådana ingrepp regleras i de allmänna bestämmelserna för hälso- och sjukvård.

Hur fungerar dagens könstillhörighetslag?

Könstillhörighetslagen reglerar idag både ändring av juridiskt kön och underlivskirurgi. I praktiken tar Socialstyrelsens rättsliga råd ett beslut om nytt juridiskt kön och skickar beslutet till Skatteverket som genomför den administrativa ändringen. Ansökan om tillstånd för könsbekräftande underlivskirurgi leder till att man ställs i kö för att få underlivskirurgi.

För den som vill ändra juridiskt kön ska den sökande enligt de formella kraven i lagen:
1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och 4. har fyllt arton år.

Undantag för 18-årsgränsen finns för intersexpersoner, där tillåts en ändring av juridiska könstillhörigheten oavsett ålder om ändringen är “förenlig med utvecklingen av könsidentiteten”, och “mest förenlig med sökandens kroppsliga tillstånd”.

En 18-årsgräns gäller för både juridisk ändring och underlivskirurgi i lagtexten, men Rättsliga rådet kräver också särskilda skäl för att godkänna underlivskirurgi på personer under 23 år.

Den som vill ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi behöver först ha varit i kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år innan en ansökan kan skickas in till Rättsliga rådet. Med ansökan skickar man ett läkarintyg från utredningsteamet.

Rättsliga rådet tar beslut om ny juridisk könstillhörighet och tillgång till underlivskirurgi baserat på de riktlinjer rådet själva tagit fram, med fokus på hur troligt det är att personen kommer att leva enligt den nya könstillhörigheten “även i framtiden”.