Skär inte ned på anslagen till oss som jobbar med hiv-prevention, regeringen

Regeringen talar sig varm för att den vill öka folkhälsan och stå upp för sexuella rättigheter. Samtidigt har den fattat beslut om att skära ned budgeten för ideella organisationer som arbetar med hiv-prevention. Det går inte ihop. Vi uppmanar regeringen att tänka om.

Marginaliserade grupper drabbas

I vår tid har forskningen och vården gjort enorma framsteg inom hiv-prevention. Sverige har nått FN:s 95-95-95-mål med råge. Målet innebär att fler än 95 procent av alla som lever med hiv vet om det, 95 procent av dem står på behandling och 95 provent har en fungerande behandling. Men det betyder inte att vi kan anse oss klara.

Hiv finns fortfarande och det påverkar många människors liv. Män som har sex med män, migranter, transpersoner och personer som använder droger intravenöst är några av de grupper som löper en ökad risk att få hiv. Dessa marginaliserade grupper möter ofta större hinder när det gäller att få tillgång till vård och information. Här är de ideella organisationernas kunskap, erfarenhet och insatser avgörande.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill nu minska hiv-anslaget med 19 miljoner, för att sedan trappa ned under 2026 och 2027. Det skulle betyda att anslaget är nere på 2004 års summa – en halvering i dagens penningvärde. Den politiska signalen kan tyvärr inte bli tydligare.

Minska stigmat

Vi ideella organisationer som arbetar med hiv-frågor kommer att få det betydligt svårare att nå de grupper som behöver det allra mest. Många är beroende av vårt stöd för att få information om säkrare sex, tillgång till gratis kondomer och hiv-testning. När de ideella organisationerna försvagas, förlorar vi en stor del av den kompetens och erfarenhet som är avgörande för att möta dessa människors behov.

“Vi ideella organisationer som arbetar med hiv-frågor kommer att få det betydligt svårare att nå de grupper som behöver det allra mest.”

En annan viktig aspekt av arbetet mot hiv är att minska stigmat som omger sjukdomen. Trots att hiv i dag är behandlingsbart möter personer som lever med hiv ofta fördomar och diskriminering. Ett minskat stigma ökar livskvaliteten och gör samtidigt att fler vågar testa sig. Det är alltså en vinst för såväl samhället som individen. En neddragning i budgeten för hiv-prevention skulle alltså inte innebära några ekonomiska besparingar. På sikt skulle det tvärtom öka samhällets kostnader.

”Förlegad smittskyddslag”

En bidragande faktor till att stigmat kring hiv fortfarande är så starkt är Sveriges förlegade smittskyddslag. Regeringen säger sig nu vilja utreda den och det är bra. Vi hoppas att det landar i en väl avvägd slutsats då UNAIDS och WHO har slagit fast att informationsplikt för personer som lever med hiv inte är en effektiv metod för hivprevention.

Vi uppmanar regeringen att ta ett helhetsgrepp om levnadsvillkoren för personer som lever med hiv i Sverige idag. Tänk om när det gäller hiv-anslaget och slopa smittskyddslagens informationsplikt för alla som lever med hiv.

Trots att dagens hiv-behandlingar har förbättrat livskvaliteten för personer som lever med hiv finns det fortfarande många utmaningar. Hiv är inte bara en medicinsk fråga – det är en fråga om folkhälsa, mänskliga rättigheter och jämlikhet.

Patrik Furtenbach, ordförande Posithiva gruppen
Maria Dahlstedt, verksamhetschef Convictus
Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL ungdom
Peter Roth, sekreterare Posithiva gruppen norr
Annika Larsson, ordförande Posithiva gruppen väst
Kim Plunteman, tillförordnad ordförande Positiva gruppen syd
Lovise Brade, ordförande RFSL Stockholm
Eva Lilja, ordförande HIV-Sverige
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Amanda Netscher, förbundsordförande Noaks ark
Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande RFSL