Vad hände med löftet om en ny könstillhörighetslag?

När Sverige 1972 införde en könstillhörighetslag som gav transpersoner möjlighet att ändra sitt juridiska kön och genomgå underlivskirurgi, var det unikt. I dag, 50 år senare, är lagstiftningen förlegad och måste ersättas. Sju år har gått sedan den första utredningen föreslog en uppdaterad lag och tre och ett halvt år sedan regeringen slog på stora trumman och lovade en ny könstillhörighetslag under innevarande mandatperiod.

Inget tycks hända – trots Strandhälls och Löfvens löften

Den nuvarande könstillhörighetslagen skulle ersättas med två nya lagar som tydligt separerar processen kring att ändra kön i folkbokföringen från den medicinska processen inom vården.

”Ingen ska längre tvingas genomgå medicinska ingrepp som man själv inte vill genomgå. Samtidigt ska alla som vill ha vård och behandling få det. Att byta juridiskt kön ska bli en snabb och enkel process som i regel inte kräver kontakt med vården” skrev dåvarande socialminister Annika Strandhäll och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, i en debattartikel.

“Transpersoners livsvillkor i Sverige måste förbättras och därför är det viktigt att regeringen infriar sitt löfte och får en ny lagstiftning på plats innan valet. Allt annat är oacceptabelt.”

Löftet om ny lagstiftning har upprepats flera gånger sedan dess, både av socialminister Lena Hallengren, dåvarande jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och statsminister i Stefan Löfvén i regeringsförklaringen från september förra året. Med sju månader kvar till nästa riksdagsval är det fortfarande oklart om regeringen kommer att lägga fram en proposition som riksdagen kan ta ställning till. Någon sådan står inte att finna i regeringens förteckning över propositioner som är att vänta under 2022.

Därför behövs nya lagen

I grunden handlar det om att säkerställa transpersoners mänskliga rättigheter på lika villkor som andra. Osynliggörande och diskriminering har en allvarlig negativ inverkan på transpersoners psykiska hälsa och välbefinnande. Det gäller inte minst unga transpersoner. Den här lagändringen skulle äntligen göra det möjligt för minderåriga transpersoner att leva med rätt juridiskt kön. Det betyder att fler kommer att kunna få en bättre tillvaro tidigare i livet.

Dagens långsamma och krångliga process där en medicinsk diagnos ska ställas innan det är möjligt att ansöka om att ändra juridiskt kön begränsar många transpersoner i deras vardag. Det handlar om svårigheter att hämta ut paket från posten, om rädsla att visa identitetshandlingar och om risk för hot, våld och trakasserier, exempelvis vid resor.

Att en moderniserad könstillhörighetslag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner och stärka deras frihet och makten över sina liv är regeringen och de flesta riksdagspartier sedan länge eniga om. Det går också att se i remissvaren på förslaget om en ny könstillhörighetslag.

Liknande lagar finns i andra länder

Även om det finns några funderingar kring tekniska lösningar och frågetecken kring andra eventuella konsekvenser ser en majoritet av de instanser som svarat på förslaget att det är ett viktigt steg framåt med transpersoners självbestämmanderätt. Liknande lagar finns i flera andra länder och har varit en betydelsefull del i att säkerställa transpersoners rätt till integritet och identitet.

Transpersoners livsvillkor i Sverige måste förbättras och därför är det viktigt att regeringen infriar sitt löfte och får en ny lagstiftning på plats innan valet. Allt annat är oacceptabelt. Transpersoner i Sverige kan och ska helt enkelt inte behöva vänta längre.

Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom
Trifa Shakely, förbundsordförande RFSL
Ann-Christine Ruuth, förbundsordförande Transammans
Ann-Marie Jönsson, ordförande FPES
Paloma Halén Román, ordförande Patientförening för transpersoner
Anna Johansson, tf generalsekreterare Amnesty
Hans Linde, förbundsordförande för RFSU