Skolan måste bli bättre på att utbilda om mens

DEBATT. I dag är det internationella mensdagen som instiftats för att belysa utmaningar som menstruerande personer möter runt om i världen, men också lösningar på de problem som finns.

Tabun, skam, mensfattigdom och kunskapsluckor omgärdar denna naturliga kroppsfunktion.

I dag offentliggörs resultatet från en unik nationell Sifoundersökning om vad unga i åldrarna 16–21 har för erfarenheter av att ha mens. Resultatet visar att det finns mycket att glädjas åt men ringar också in problematiska områden och ger vägledning i vad som behöver förbättras.

Att ha mens och behöva hantera den är vardag för hundratals miljoner människor. Mens skär genom ekonomiska, hälsomässiga och sociala sfärer. Alla påverkas olika men det finns några grundläggande behov som menstruerande personer har gemensamt.

I en aktuell resolution från FN:s råd för mänskliga rättigheter sammanfattas att alla som har mens måste ha tillgång och råd med mensskydd, kunskap om kroppen, det måste finnas stöttande normer i samhället och slutligen behövs rätt infrastruktur; trygga platser att hantera mensskydd och hygien.

Om behoven inte tillgodoses hindras menstruerande från att tillgodogöra sig utbildning och delta i arbetsliv och samhälle fullt ut.

Sverige är generellt ett bra land att ha mens i, men det behöver bli bättre, framförallt när det kommer till attityder och kunskap. Exempelvis uppgav närmare en av fem tillfrågade att de ofta tycker att det är pinsamt att köpa mensskydd eller be om att få låna ett. Lika många har ofta varit med om att andra pratat nedlåtande eller skämtat om mens.

Positivt nog svarade 95 procent att de alltid har råd med mensskydd, även om 100 procent är det enda acceptabla. Andelen som behövt använda ett provisoriskt skydd är trots detta relativt stor; runt 15 procent uppgav att det ofta hänt eller att de blött igenom sitt mensskydd för att det inte haft möjlighet att byta vid behov.

Orsakerna varierar men en förklaring är brist på tillgängliga skydd i de miljöer där åldersgruppen befinner sig. Det bekräftas i undersökningen då bara 1 av 10 helt höll med om att det fanns mensskydd på deras skola eller arbetsplats.

På kort tid har flera länder lagstiftat om gratis mensskydd i utbildningsväsendet efter att behovet visat sig vara stort, exempelvis England och Frankrike. Vi vill att Sverige följer efter!

Vidare visade undersökningen att endast 17 procent helt höll med om att de haft tillräcklig kunskap om mensen innan den första blödningen kom, 12 procent höll inte alls med.

Kunskap om mens minskar risken för att myter, oro och hemlighetsmakeri uppstår och frodas. Att veta hur kroppen, menscykeln och mensskydd fungerar och var man kan söka hjälp om man har problem med sin mens är avgörande för hälsa och välmående.

Hela 59 procent uppgav föräldrar som primär källa för menskunskap, 40 procent uppgav skolan. Det indikerar att mensen anses vara ett privat ämne, snarare än ett kunskapsämne som övriga kroppsfunktioner.

I kontrast till detta var skolan det överlägset populäraste svarsalternativet på frågan var man helst hade velat få mer information om mens. Det finns ett stort behov av att skolan växlar upp när det kommer till menskunskap!

Att kunna sköta sin mens utan oro och osäkerhet borde vara en självklarhet i ett land som Sverige. Ändå uppger allt för många unga att deras liv begränsas på grund av brist på mensskydd, kunskap och stöttande normer kring denna naturliga kroppsfunktion.

Vi är inte i mål förrän alla som har mens får sina menskliga rättigheter tillgodosedda!

Freja Blomstrand, ordförande Mensen
Sanna Vanno, projektledare på Mensen
Rebecka Hallencreutz, medgrundare och verksamhetsutvecklare på Mensen
Hans Linde, förbundsordförande RFSU