Säkerställ rätten till sexuell och reproduktiv hälsa efter pandemin
Vi har full förståelse för att delar av hälso- och sjukvården fått pausa eller nedprioriteras under pandemin. Men vi ser samtidigt med oro på hur detta fått allvarliga konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Nu när vaccinationerna inletts vill RFSU och Svenska Barnmorskeförbundet att regeringen genomför en kartläggning av konsekvenserna och börjar planera för åtgärder.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är avgörande för vår hälsa och våra möjligheter att leva våra liv på det sätt som vi själva önskar. Det är centralt att vi har tillgång till information och rådgivning om vår kropp och sexualitet genom hela livet, preventivmedel, cellprovtagning och en trygg och säker förlossnings- och mödrahälsovård. Att vi har möjlighet att testa oss för en könssjukdom, besöka en ungdomsmottagning, få en bred sexualundervisning och avsluta en oönskad graviditet på ett tryggt sätt. Helt enkelt att vi har möjlighet att fatta avgörande beslut om vår egen kropp och sexualitet.
Under pandemin har vi fått återkommande rapporter från omvärlden att den har lett till fler osäkra aborter, minskad tillgång till preventivmedel och en ökning av både mödradödlighet och våld i nära relationer. Sverige har på många sätt lyckats hantera pandemins konsekvenser bättre, men den sexuella och reproduktiva hälsan har påverkats även i vårt land.
Allt tyder på att våld i nära relationer och mot barn ökat även i Sverige. Vi känner en stor oro för konsekvenserna av stängda skolor och minskade öppettider för ungdomsmottagningar – inte minst för unga hbtq-personer och unga som lever i en hederskontext.
Restriktionerna i förlossnings- och mödrahälsovård har lett till oro och otrygghet för många födande. Vi får rapporter om en minskning av cellprovtagningar, begränsningar av preventivmedelsrådgivning, att ofrivilligt barnlösa får vänta allt längre på stöd och att hiv-prevention pausats. All vård är inte akut, men uppskjuten vård får konsekvenser.
Vi har sett prov på kreativa lösningar genom till exempel digitala möten och hemtester för självprovtagning för HPV. Här finns goda exempel som gjort vården mer tillgänglig, men långt ifrån alla har möjlighet att använda de digitala lösningarna. Människor som redan levde i social utsatthet före pandemin riskerar att gå miste om viktig information och vård.
Vi ser också exempel på regioner som ger lägre ersättningsnivåer för digitala vårdbesök än för fysiska besök trots att tidsåtgången är densamma. Det undergräver finansieringen av verksamheter som arbetar med sexuell hälsa och hotar tillgången till viktig vård. Omställningen till digitala möten får inte användas som ursäkt för att skära ner på arbetet med SRHR.
Staten har gått in med omfattande stödpaket till flera branscher. Men alla delar av samhället har inte samma möjligheter att kräva insatser från staten. Den som inte kunnat testa sig för en könssjukdom när drop-in mottagningarna stängt skriver inte en debattartikel. Kvinnor som missat cellprovtagning, mammografi eller saknat sin partners stöd under graviditet och under den viktiga BB-tiden efter förlossningen, demonstrerar inte utanför riksdagen. Unga som inte kunnat få stöd och råd i viktiga frågor från ungdomsmottagningen hörs inte heller i debatten.
Sverige har nyligen antagit en SRHR-strategi men många av strategins mål äventyras i pandemins spår. Vi vill att regeringen genomför en kartläggning av pandemins konsekvenser för SRHR och tillsammans med regionerna och relevanta myndigheter förbereder insatser för att hantera pandemins konsekvenser – och avsätter de resurser som kommer krävas.
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Hans Linde, förbundsordförande RFSU
Eva Nordlund, förbundsordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Erica Solheim, vice ordförande Svenska Barnmorskeförbundet