Medias bild av porrvanor är förenklad

Den senaste tidens debatt om ungas sexvanor, hårt sex, porr och bristande sexualundervisning har skakat om. Vittnesmål från framför allt tjejer om övergrepp och sex som inte varit lustfyllt väcker ilska och måste tas på allvar. För att få hela bilden behöver vi också ta in att många unga är nöjda med sitt sexliv och har sex på ett sätt som de själva vill. Vuxenvärlden måste orka se denna mångfald av sexuella erfarenheter bland våra unga, annars riskerar vi att lämna dem ensamma med sin frågor och funderingar.

I alla tider har vuxenvärlden känt en stor oro kring hur olika samhällsfenomen påverkar ungdomars vanor, värderingar och beteende. Att vara orolig är en ofrånkomlig del av föräldralivet, men unga är inte hjälpta av en vuxenvärld som får panik eller politiker som gör grova förenklingar om deras känslor och vardag. Unga behöver vuxna som är beredda att ta ansvar, ta snacket och lyssna på ungas olika känslor, erfarenheter och tankar. Först då har vi chansen att få till ett samtal som faktiskt är viktigt och förändrar på riktigt.

Den mediala bilden av ungas porrvanor är ofta skrämmande, men också förenklad. Det är lätt att tro att alla unga konsumerar porr från tidig ålder och att alla unga tror att deras eget sexliv ska vara som i porren. Men bortom mediernas rubriker är verkligheten mer komplex. Vissa unga konsumerar porr fler gånger i veckan, men 44 procent av killarna mellan 13 och 18 år har, enligt Statens Medieråd, inte sett på porr alls det senaste året. Både nordisk forskning och RFSU:s erfarenhet av att prata om porr med unga visar att många reflekterar och är kritiska till porr, både till hur den produceras och de normer som ofta förmedlas.

Unga har olika erfarenheter av porr, men de efterfrågar fler samtal med vuxna. För även om vi är överens om att porr inte ska inte vara ungas sexualundervisning och att barn inte ska titta på porr, så behöver vi ta ungas tankar och frågor om porren på allvar. Vi måste rusta våra barn och unga, stärka dem i att ha ett kritiskt förhållningssätt till porr och annat de möter på nätet. Skolans sexualundervisning har en mycket viktig roll. Skambeläggande är däremot ingen framkomlig väg. Då tvekar unga att lyfta sina frågor, då tystnar de viktiga samtalen och vi lämnar unga ensamma med sina tankar.

RFSU har arbetat med sexualupplysning sen 1933, vi har följt forskningen i decennier och vi möter cirka 20000 unga i skolan varje år. Vi vet att unga känner både nyfikenhet, glädje och oro inför frågor om kroppen, sex, normer och relationer. #Metoo synliggjorde omfattningen av framför allt killars sexuella trakasserier mot tjejer och behoven av att prata om maskulinitetsnormer. Samtidigt säger 90 procent av de unga att de hade sex på ett sätt som de själva ville vid senaste sextillfället. Sexualundervisningen och samtalen med unga måste rymma denna bredd av tankar och erfarenheter som finns för att vara relevant. Vi vet att en bra sexualundervisning kan förändra normer, ökar jämställdheten, stärker unga med kunskap och verktyg för att kunna fatta beslut om sin kropp och sexualitet.

När vi i RFSU samtalar med unga blir vi trots allt optimistiska. För unga både vill prata och reflektera om sex, kommunikation och gränser. Unga har ofta schyssta värderingar, vill att sex ska vara lustfyllt och ömsesidigt. Vi måste se att dagens unga är en enorm tillgång, de är en avgörande del av förändringen.

Läs artikeln här: SVD Debatt

Hans Linde
Förbundsordförande RFSU