Förvägra inte unga deras rättigheter
Nu får det vara nog med lögnerna om RFSU och om sexualundervisningen. Det går inte att föra en seriös debatt om sexualundervisningens innehåll med människor som förvränger verkligheten. Gång på gång attackeras RFSU av konservativt kristna debattörer, som kopierar och upprepar varandras argument. Avsiktligt bortser de från att materialet ”Sex i skolan” skrivits av RFSU, kommuner och landsting tillsammans, och handlar om långt mer än om kondomer.
Debatten handlar egentligen inte om RFSU, utan om synen på sexualitet och rättigheter, där kritiken av RFSU är ett verktyg för att begränsa informationen till unga.
Debattörerna anklagar RFSU för att inte vilja diskutera relationer. Det gör vi mer än gärna. RFSU har tidigare kritiserat att sexualundervisningen ägnat för mycket tid åt att prata om anatomi och för lite åt relationer, normer och diskriminering av tjejer, homosexuella eller transpersoner. I allt vårt arbete med unga fokuserar vi på ömsesidighet och talar därmed också om relationer.
I själva verket är det debattörerna som inte vill att skolan ska diskutera sexualitet – eller respekterar att relationer ser olika ut. De vill inte att man i skolan ska prata om kondomer och hur man kan skydda sig. De tycker inte att man ska prata om homosexualitet som lika mycket värt som heterosexualitet – alltså, tvärtemot vad diskrimineringslagstiftningen säger. I samma anda är riksdagsledamoten Enochsons motion om att föräldrar ska godkänna de läromedel skolan använder. I klartext betyder det att hon underkänner lärarnas kompetens och att till exempel homosexuella elever inte skulle bli bekräftade eller att elever inte skulle informeras om rätten till abort.
Få kan väl efter förra veckans debatt om den friande våldtäktsdomen i hovrätten tycka att vi pratar för mycket om sex och relationer i skolan. Att samtala med unga – utifrån deras vardag – om både relationer, könsroller och sexualitet är ett bra preventivt arbete för att minska övergrepp. Ett jämställt samhälle innebär mindre av sexuellt våld och större frihet.
Vi är stolta över att Sverige som första land i världen fick obligatorisk sexualundervisning redan 1955 och att den är så allsidig som den är. I Finland gjorde man sexualundervisningen frivillig för skolorna under tio år. Resultatet lät inte vänta på sig. Könssjukdomarna och de oönskade graviditeterna gick upp. Sexualundervisning blev obligatoriskt igen.
Läroplanen är tydlig med att relationer, kön och sexualitet ska finnas med i flertalet av skolans ämnen. Det tycker vi är bra och vi är glada över att vi har haft regeringar och riksdagar – oavsett politisk färg - som anser att man ska stötta unga i deras utveckling till ansvarskännande vuxna.
Alf B Svensson och hans gelikar verkar inte acceptera att unga har frågor om sexualitet och hur man gör och att många av dem har relationer – med sex och utan sex, när de är kära och inte kära. Till er har vi ett tydligt budskap: Se den verklighet som unga lever i. Alternativet, att förneka ungas sexualitet, görs på många håll i världen - man varnar för könssjukdomar, men berättar inte hur man kan skydda sig. Man fördömer unga som har sex, med resultatet att de inte vågar ställa frågor eller be om råd. Kunskaper och upplysning är inte farligt. Det är okunskap som är farligt. Att förvägra unga kunskaper, är att förvägra dem att kunna använda sig av sina rättigheter.
Maria Andersson, generalsekreterare RFSU
Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning RFSU