Sex är politik – dags att vi får en minister som har ansvar för det
Få företeelser har så stor effekt på våra liv som vår sexualitet. Den följer oss från tidig barndom tills vi dör. Den ser olika ut under olika perioder av våra liv, men den finns där hela tiden och utgör en helt väsentlig del av vår identitet, alltså de personer vi är – både i våra egna ögon och i relation till andra.
Sexualitet och sexualpolitik handlar inte enbart om sexuella handlingar utan är något mycket bredare och större. Det handlar om jämställdhet och lika villkor, hälsa och rätten att själv få bestämma över sitt liv och sin kropp. Om att få tillgång till korrekt information och preventivmedel, om att kunna bli gravid när man vill, liksom att slippa oönskade graviditeter.
Om rätten att få ge uttryck för sin sexualitet utan att bli diskriminerad, mobbad eller utsatt för andra trakasserier, liksom rätten att få säga nej till sex oavsett hur omständigheterna ser ut. Om att bli tagen på allvar om man utsätts för sexualbrott, och att inte få sin trovärdighet ifrågasatt på grund av berusning eller klädsel.
Om att få tillgång till mediciner när man drabbas av en sexuellt överförd infektion, eller skydd mot att få sitt kön stympat. Rätten att gå i en skola som lever upp till läroplanens krav på sex- och samlevnadsundervisning, liksom rätten till stöd när man plötsligt hittar sig själv mitt emellan en hopplöst passerad barndom och en vuxenvärld som känns lika obegriplig som skrämmande.
Därför är sex politik – som sträcker sig över en lång rad vitt skilda områden. Skyddet mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner berör såväl sjukvården som skolan. Rätten att slippa diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning är en fråga som måste hanteras i såväl rättsväsende och lagstiftning som skola och fritidsverksamhet. Tillgången till ungdomsmottagningar i hela landet styrs av regionala satsningar liksom av nationella direktiv.
Sexualpolitik är ett komplext politiskt område men utan samordnande minister. Det saknas en sammanhållen politik som drivs framåt av ett ansvarigt statsråd, och alltför ofta har detta lett till att viktiga frågor inte fått den politiska prioritering de förtjänat.
Detta gör oss övertygade att Sverige behöver se sexualpolitiken som ett eget politikområde med ett statsråd med samordningsansvar som kan ställas till svars när saker och ting går fel.
Precis som andra politikområden hänger sexualpolitiken ihop med och överlappar närliggande politiska områden. Det räcker med att slå upp en dagstidning eller ta en snabb titt på internet för att se komplexiteten i detta.
Vi känner alla till fallet med flickan som våldtogs på en skoltoalett och som blev trodd i domstolarna men utsattes för ett karaktärsmord på internet och tvingades fly det lilla samhälle hon vuxit upp i. Eller kvinnan som, trots att ingen smitta överfördes, dömdes till flera år i fängelse och fråntogs sina barn därför att hon på grund av den stigmatisering det skulle ha inneburit inte förmådde berätta att hon levde med hiv. Eller det faktum att många skolor helt misslyckas med att nå målen för den i kursplanen stipulerade sex- och samlevnadsundervisningen samtidigt som mängder av unga uppger att de utsätts för sexuella övergrepp och trakasserier i skolmiljön.
Visst, sex handlar delvis om folkhälsa och Sverige har en folkhälsominister. Och det handlar delvis om ungdomars hälsa, och vi har en ungdomsminister. Det handlar om jämställdhet, juridik, sjukvård, skola, idrott, kultur och många andra saker som också har ministrar. Däremot saknas det en sammanhållen politik som drivs framåt av ett ansvarigt statsråd.
Vi utmanar nu därför riksdagens partier att börja formulera sin sexualpolitik och lyfta fram sina kandidater till ministerposten. Vi vet att behovet finns och vi är övertygade om att väljarna bryr sig om frågorna. Så korten på bordet nu: vem blir Sveriges första sexualpolitiska minister?