Hot och hat – en form av våld

Vad är hot och hat?

Hot och hat är när man gör något, skriftligt eller verbalt, för att skrämma, förminska eller såra en person. Det kan vara direkta hot om fysiskt våld, men också nedsättande kommentarer, trakasserier och förföljelse. I dagens digitala samhälle sprids ofta hot och hat på sociala medier och i kommentarsfält. Det brukar kallas näthat. Ibland kan sådant hat och hot om fysiskt våld hänga ihop, till exempel när människor hängs ut med namn och adress på nätet.

Vem drabbas?

Alla kan drabbas av hat och hat, men vissa grupper kan vara mer utsatta. Idag är det vanligt att personer som uttrycker sig om till exempel jämställdhet och rasism som möter hat och hot på nätet. Kvinnor, hbtqi-personer och/eller personer som utsätts för rasism utsätts oftare än andra grupper.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) har kartlagt hat och hot mot unga som engagerar sig i olika föreningar och organisationer. Nästan hälften av alla ungdomsorganisationer är utsatta. Hat och hot beror ofta på rasism, men också homofobi, kvinnohat, funkofobi och transfobi.

Kan påverka hela livet

Att utsättas för hat och hot kan få konsekvenser. Psykologiskt våld kan leda till allvarliga konsekvenser som ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Att ständigt känna sig hotad eller förföljd kan påverka en persons vardag och skapa en känsla av konstant otrygghet. Detta kan i sin tur påverka hur man funkar på jobbet och i sociala relationer och göra att man mår sämre i allmänhet. Tyvärr kan rädsla för hat och hot leda till att vissa undviker att delta i till exempel politiska samtal eller föreningsliv.

Mikroaggressioner och minoritetsstress

Känner du dig ifrågasatt av omgivningen? Mikroaggressioner är ett ord som beskriver “små” beteenden som riktas mot dig för att du bryter mot olika sociala normer, till exempel genom att du är hbtqi-person, har migrationsbakgrund eller är muslim.

Mikroaggressioner kan vara kommentarer, blickar och skämt. Att gång på gång bli bemött ett nedsättande vis är mycket jobbigt, och eftersom mikroaggressionerna som enskilda händelser kan verka milda eller harmlösa är det ibland svårt att bli lyssnad på när man reagerar på dem. Vissa beskriver det som många droppar i ett vattenglas – som till slut svämmar över. Du som blir utsatt kan reagera starkt på det som händer. Kanske tycker andra att du överreagerar. De förstår inte hur det är att så ofta känna sig utsatt och att utsattheten finns med i så många sammanhang.

Att om och om igen bli dåligt behandlad, diskriminerad och ifrågasatt kan leda till något som kallas för minoritetsstress.
Minoritetsstress kan göra att du känner dig ledsen och arg. En del börjar tänka att det är dem själva det är fel på. Många känner att de alltid måste vara på sin vakt och kunna försvara sig. Minoritetsstress behöver inte handla om särskilda händelser. Stressen skapas av att aldrig kunna slappna av.
Men kom ihåg att det inte är dig det är fel på. Det är samhället och andra människor som behöver bli bättre.

Diskriminering

I Sverige ska alla människor ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen får bli sämre behandlad på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet, hudfärg, kön eller funktionsnedsättning. Alla har rätt att känna sig trygga och att slippa våld och trakasserier.

Diskriminering är när du behandlas sämre på grund av till exempel

• ditt kön
• din sexuella läggning
• din könsidentitet eller könsuttryck, till exempel att du är transperson
• din hudfärg
• var du är född
• din religion
• din ålder
• din funktionsnedsättning.

Ingen får behandla dig sämre i skolan, på arbetsplatsen, när du besöker sjukhuset, hos polisen eller i kontakt med myndigheter. Det står i diskrimineringslagen. Både skolan och arbetsplatser behöver jobba förebyggande för att förhindra att diskriminering aldrig sker.

Vad kan du göra mot hat, hot och diskriminering?

Det kan vara svårt vet vad man ska göra om man ser någon annan utsättas för hot eller hat. Men sannolikheten att du faktiskt agerar ökar om du har reflekterat innan.

Fundera i förväg på hur du kan agera

Fundera på ett scenario. Det kan vara att någon på bussen utsätts för rasistiska kommentarer, att du ser en prideflagga rivas ner från en balkong, att någon behandlas illa på grund av sin funktionsnedsättning eller att någon uttrycker negativa fördomar kring en religion vid fikabordet. Börja fundera hur du skulle kunna ingripa.