Heder och kontroll från familjen

Vad är hedersnormer?

Heder kommer från traditioner som säger att familjemedlemmar ska leva enligt vissa regler – det brukar kallas för hedersnormer. Om man bryter mot reglerna anses man dra skam över sin familj eller släkt. 

Heder handlar om sexualitet

Heder är starkt kopplat till kontroll av flickors och kvinnors sexualitet. Till exempel får kvinnor inte bestämma över sitt sexliv eller ha sex innan äktenskapet. Familjens rykte – familjens heder – hänger samman med hur flickorna och kvinnorna beter sig. Att vara hbtq-person anses också skada familjens heder. Det gör det väldigt svårt att leva som hbtq-person i ett hedersammanhang.

Flickors frihet minskar ofta i puberteten

För många flickor minskar friheten att leva som man själv vill när de kommer in i puberteten. Familjen vill ofta se till att dottern inte har relationer med eller umgås med pojkar. Man är rädd att det ska gå rykten som skadar henne och familjens status och rykte. Familjen vill också ofta godkänna valet av partner. Det är viktigt att ens partner har ett annat kön än man själv och att den man gifter sig med har rätt bakgrund eller religion. Flickor och kvinnor kontrolleras särskilt hårt. Samma sak gäller homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Också pojkar begränsas

Pojkar och män har större frihet. Men även de utsätts för begränsningar, förtryck och våld. Också pojkar känner press att välja rätt partner och leva på rätt sätt. Pojkar tvingas också ibland att gifta sig mot sin vilja. Kontrollen är olika stark i olika familjer. Vissa begränsas mindre. Andra begränsas och kontrolleras hårt. En del känner en press att leva på rätt sätt, men har aldrig varit rädda. Andra oroar sig för vad som kommer hända om de inte följer reglerna.

Om man bryter mot reglerna brukar kontrollen, förtrycket och våldet öka. Det kan leda till olika slags straff: att inte få gå ut, inte få ha sin mobil eller att bli slagen. Våld, hot och sexuellt våld används ibland för att skapa lydnad och rädsla. I vissa fall går det så långt att man blir bortgift, tvingas åka till föräldrarnas hemland mot sin vilja eller att någon blir dödad.

Misstänker du att någon är drabbad?

Oroar du dig för hur någon har det? Vet du att personen är utsatt för våld i nära relation eller hedersrelaterat förtryck och våld, eller misstänker du att den är det? 

Du behöver inte vara säker, det räcker att du känner oro

Du kan kontakta polisen eller socialtjänsten. Om du är ung kan du prata med en vuxen du litar på, till exempel i skolan eller på ungdomsmottagningen. De vet hur man hjälper till utan att utsätta personen för risk.

Ditt stöd är mycket viktigt

Ställ öppna frågor. Fråga hur personen mår. Det är ofta bra att sätta ord på det man ser. Berätta om det som gör dig orolig. Gör det när ni är själva. Var tydlig med att du gör det för att du bryr dig om. Erbjud dig att hjälpa till att söka stöd. Det kan vara att kontakta en organisation eller visa vart man kan ringa eller chatta. Om du har sett exempel på våld och kontroll kan du skriva ner vad du har sett. Det kan vara viktigt senare ifall den utsatta vill polisanmäla.

Pressa inte

Det är inte säkert att den som är utsatt vill berätta. Låt i så fall bli att pressa. Visa att du finns där, oavsett. Att du visar din oro är viktigt, även om situationen inte ändras direkt. Det kan sätta igång tankar hos den som är utsatt och göra att man längre fram vågar ta emot hjälp. 

Att oroa sig för någon man tycker om är väldigt jobbigt. Du kanske också behöver få stöd. Prata med någon du litar på.

Exempel på kontroll och våld som kan ha med heder att göra

Heder har inte bara med sexualiteten att göra, utan också med vem man får vara. Det kan till exempel handla om att du måste vara antingen tjej eller kille och identifiera dig med det kön du blev tilldelad vid födseln – annars är något ”fel”. Det kan göra det svårt för transpersoner som lever med hedersnormer.

Det är också viktigt att vara tjej eller kille på ”rätt sätt”. Kvinnor och män har ofta olika roller i familjen och i hemmet. Här är några  exempel på kontroll och våld som har med heder att göra. 

• Familjen övervakar och kontrollerar vad du får göra eller vem du träffar, till exempel genom att läsa dina sms eller lyssna på telefonsamtal.
• Du förväntas prioritera familjens önskemål framför dina egna.
• Du är inte fri att gå ut som du vill och förväntas komma hem efter skola eller arbete.
• Familjen begränsar vad du har på dig eller hur du uttrycker din identitet.
• Familjer förbjuder dig att umgås med personer utan familjens godkännande.
• Du får inte delta i fritidsaktiviteter eller sociala tillställningar.
• Du förväntas följa familjens normer kring sex, äktenskap och sexualitet.

Hedersnormer brukar kontrolleras kollektivt 

Ett kollektiv är en grupp. I en kollektivistisk kultur är gruppen, familjen eller släkten viktig. Den är viktigare än den enskilda individen. I en kollektivistisk kultur förväntas människor göra det som är bäst för gruppen, inte det som är bäst för en själv. Det finns många saker som är bra med det: gemenskapen blir stark och det kan kännas tryggt. Många tycker att det är rätt att hjälpas åt. Att bry sig om andra är viktigare än att bry sig om sig själv.

Andra kulturer är mer individualistiska. Då står den enskilda individen i centrum och var och en bestämmer över sig själv. Det är skönt att få välja det man själv vill och mår bra av. Samtidigt kan man känna sig mer ensam och vilsen. Hederskulturer är kollektivistiska. I hederskulturer utövas kontrollen av föräldrar, syskon och släktingar, eller andra som tillhör samma grupp.

Förtryck och våld används för att få människor att följa reglerna. Det vet alla i gruppen om. Reglerna kan vara orättvisa eller skadliga – och ändå måste man följa dem. Alla har accepterat att det är så, även om man inte pratar om det högt. Då får ens egna känslor och vilja för liten plats.

Många deltar i förtrycket

Den som har mest makt i familjen är ofta en man, oftast pappan, och äldre manliga släktingar. Även vuxna kvinnor blir utsatta för kontroll och våld. Men de deltar ofta också själva i förtrycket. Till exempel är det mammornas ansvar att barnen sköter sig – därför måste de kontrollera dem.

Mamman kan bli utsatt för hot och våld om hon inte kan styra barnen. Eller om det uppstår rykten om familjen. Det finns många föräldrar som tycker att reglerna är för hårda. Om de fick bestämma skulle deras barn få mer frihet. Men också föräldrar utsätts för hård press, från till exempel släktingar eller landsmän. De pressas att kontrollera och begränsa framför allt sina döttrar. När man känner press är det svårt att göra det man tycker är rätt.

Måste du kontrollera någon i din närhet?

Känner du press att bevaka en släkting? Pojkar kan känna ansvar att hålla koll på systrar eller kusiner. De ska se till att flickorna inte pratar med killar i skolan, har relationer eller sex. Pojkar kan få det här uppdraget redan när de är mycket små.

Det är vanligt att känna dubbla känslor. Man tycker om sin syster och vill stå på hennes sida. Samtidigt vill man vara lojal mot sina föräldrar.

Många oroar sig för vad som händer om reglerna bryts. Att kontrollera sin syster är ibland ett sätt att skydda henne. Ibland ska pojkar också hålla koll på sin mamma. Särskilt om föräldrarna är skilda. Att kontrollera någon i sin närhet känns ofta både fel och svårt. Reglerna kan kännas orättvisa. Och det är tungt att ta makt över någon man tycker om.

Organisationer som arbetar med heder vet att också pojkar och män har det svårt – de kan hjälpa dig. Du kan till exempel kontakta Linnamottagningen. Om du bor i Stockholm och är mellan 13-26 år kan du också kontakta Origo Stockholm.

Heder handlar om kontroll av sexualiteten

För att bevara hedern kontrolleras sexualiteten på flera olika sätt. Exempel på hedersnormer är att:

• Kärlek och sex hör hemma i äktenskapet. Tjejer (och ibland killar) förväntas vara “oskulder" när de gifter sig.
• Äktenskapet är mellan en man och en kvinna. Det är därför det är så svårt att vara homosexuell eller bisexuell.
• Normerna har inte bara med sexualiteten att göra, utan också med vem man får vara. Du måste vara antingen tjej eller kille – annars är något ”fel”. Det gör det svårt för transpersoner som lever med hedersnormer. Det är viktigt att vara tjej eller kille på ”rätt sätt”. Kvinnor och män har ofta olika roller

Budskap och normer som krockar

Hedersnormer kan krocka med andra normer och förväntningar i samhället, som åsikten att alla borde få bestämma själva hur de vill leva. Om man lever med hedersnormer kan man komma i kläm mellan olika normer och budskap. Det kan vara så att ungdomar får lära sig vissa saker i skolan, medan deras föräldrar säger något annat. Det som gäller hemma kanske inte stämmer överens med hur kompisarna tänker och känner.

Ens egna åsikter och känslor kan också krocka. Man kan tycka att kvinnor ska få bestämma över sig själva och samtidigt vilja gifta sig på ett traditionellt vis.

Att leva med budskap som krockar är jobbigt. Många är på ett sätt hemma och ett annat i skolan eller på jobbet. Med sina vänner kanske man gör saker som ens familj inte accepterar. Att känna frihet är viktigt, men samtidigt är det tungt att ha hemligheter eller känna att man sviker sin familj. Det kan leda till att man mår dåligt.

Svårt att vara hbtq-person

Att komma ut betyder att berätta för andra att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.

Det är svårt att berätta vem man är om man vet att andra tycker att det är dåligt eller fel. Hbtq-personer i hederskulturer oroar sig ofta för att skada familjens heder.

En del väljer eller känner sig tvungna att leva ett dubbelliv. Det brukar betyda att man är öppen med vem man är tillsammans med vissa personer, men håller sin sexuella läggning eller könsidentitet hemlig för andra.

Dubbellivet betyder att man ofta måste ljuga, smyga och låtsas och vara rädd för att bli avslöjad.

Att leva på det här sättet kan vara mycket jobbigt, men det kan också vara det enda som känns möjligt. Riskerna för den som berättar sanningen är ibland stora. Kanske är personen rädd att förlora sin familj eller hotad till våld. Det kan leda till att man mår mycket dåligt och vissa får självmordstankar.

Om familjen misstänker att någon är homosexuell eller bisexuell kan de vilja arrangera ett äktenskap. Då övertalas eller tvingas personen att gifta sig med någon hen inte själv har valt.

Familjen och släkten kan också försöka omvända en. Det betyder att de försöker pressa eller tvinga en att sluta vara hbtq-person. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom hot, behandlingar eller böner, eller med våld eller sexuella övergrepp.

Du har rätt att älska den du vill och att vara den du är. Det är en mänsklig rättighet. För att må bra behöver du få stöd.

Krav att vara oskuld

Hedersnormer säger att det inte är okej att ha sex innan man gifter sig. Det brukar kallas att "vara oskuld".

Många har fått lära sig att det finns en "mödomshinna" som täcker slidans öppning och spricker när en kvinna har samlag första gången. Det stämmer inte. Det finns ingen hinna där. I öppningen till slidan finns veck och flikar, ibland kallade slidkransen. Slidkransen kan ha olika form och utseende.

Det är omöjligt att se eller känna på någons kropp om den har haft samlag tidigare. Inte ens en läkare kan fastställa det. Det går inte att göra undersökningar för att avgöra om en kvinna är oskuld. Det finns människor som påstår att de kan utföra oskuldskontroller genom att undersöka kvinnor innan bröllopsnatten för att "bevisa" att hon är oskuld. Men det går inte att bevisa en sådan sak, och en sådan kontroll kan vara kränkande att genomgå.

Många tror också att det blöder första gången de har samlag, men det stämmer inte. De flesta blöder inte vid sitt första samlag. Vissa är rädda att få problem om det inte blöder och försöker hitta sätt att ändå få det att blöda.

En del tror att det går att "laga mödomshinnan" genom operationer, ibland kallade oskuldsoperationer. Läkaren syr några stygn i slemhinnan, men det går inte att sy dit en hinna som täcker slidöppningen eftersom det inte finns någon mödomshinna i slidan. Dessutom är det inte säkert att det kommer att blöda efter en sådan operation.

Idéer om oskuld används för att kontrollera kvinnor och bestämma vad de får göra eller inte. Många kvinnor får lära sig att sex är tabu och att de inte bör känna lust.

Män har inte större rätt till sexualiteten än kvinnor. Det är en mänsklig rättighet att bestämma över sin egen kropp och att känna frihet att ha sex om man vill.

Här kan du få hjälp och stöd

Har du eller någon du känner blivit kränkt eller hotad ska du anmäla det hos Polisen. 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 ger stöd till dig som utsatts för våld och hot.

Rädda Barnens stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, Kärleken är fri.

Du kan också ta kontakt med socialtjänsten eller en tjej- eller kvinnojour, till exempel Kvinnors nätverks stödverksamhet eller Somaya kvinno- och tjejjour.

Om du som är barn har blivit tvingad att till exempel övervaka ett syskon kan du också ta kontakt med BRIS.