När medicinen påverkar lusten
Det finns inga siffror på hur många personer som drabbas av minskad sexuell lust på grund av medicinering, men PO Lundberg, professor i neurologi, tror att det är vanligt. – De flesta mediciner som påverkar nervsystemet kan ge effekten att man förlorar förmågan att känna lust eller få orgasm, säger han
Det finns många läkemedel som kan få effekten att man tappar lusten. Den största delen utgörs av läkemedel mot depression, men det gäller även en del medel mot schizofreni, högt blodtryck och mediciner som påverkar spasmer.
Statistik och rapporter
– Det finns mängder av rapporter, men det är svårt att få fram siffror på hur många personer i samhället som berörs, säger professor PO Lundberg, som har skrivit böcker om sexualitet och läkemedel.
Han berättar att när det exempelvis gäller epilepsi kan vissa preparat ge minskad lust, framför allt äldre läkemedel, medan andra preparat inte påverkar i samma utsträckning.
– Det är inte så konstigt att det uppkommer biverkningar av det här slaget eftersom preparaten har djupgående effekter på nervsystemet. Då påverkar de också vad som händer i hjärnan i det sexuella sammanhanget.
Det är mycket ovanligt att läkemedlet får motsatt effekt, men hos Parkinsonpatienter kan lusten öka av vissa läkemedel.
– Det är inte så vanligt, men vissa har fått en stegrad lust. Det kan bli problematiskt om rörelseförmågan inte riktigt hänger med.
Vad ska man göra om ens mediciner gör att man får minskad lust?
– De som är specialister på sjukdomen bör kunna det här. Det går i allmänhet att göra något åt. Det finns också läkare som sysslar med sexologi.
Vad ska man göra när ens läkare bara hänvisar till kuratorn när man tar upp de här frågorna?
– Egentligen borde läkare kunna svara på frågorna, men jag vet att det inte är så lätt att få svar på frågor som gäller sexuella ting. Det är faktiskt tidningar som står för det mesta av informationen.
Till Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa, KILEN, kan personer som drabbats av biverkningar vända sig för att få råd och stöd. Lena Westin, sjuksköterska, känner igen att många hamnar i en hänvisningsrunda när de tar upp sexuell problematik.
– Många som ringer till oss har försökt ta upp detta med sin läkare men har inte fått hjälp. De får trubbiga svar, som att det tillhör sjukdomen. När man kommer till sin läkare har man funderat mycket på besöket och förberett sig med frågor. Så möts man kanske av en läkare som bara ger en fem minuter. Man måste värma upp lite själv för att våga fråga om det här och dit kanske man inte hinner.
Det är få som ringer till KILEN för att de har fått biverkningar i form av minskad lust. Personerna tar upp andra problem krig sina mediciner. Men under samtalet tar rådgivaren alltid upp frågan när de vet att oförmåga till orgasm eller erektion är en vanlig biverkning.
– För många är det en lättnad att vi tar upp frågan och de börjar då berätta. Det är mycket skam kring att inte fungera sexuellt, så det känns oerhört befriande för många att bara få nämna detta. Bara att man får höra att det är vanligt hjälper, säger Lena Westin.
Hennes erfarenhet är att personen sällan tänker så mycket på problemet när det uppstår. Har man mått psykiskt eller fysiskt dåligt så har den sexuella lusten i alla fall inte varit så framträdande.
Efter ett tag märker man att det sexuella inte fungerar.
– Vet man att det har med läkemedlet att göra så är det möjligt att handskas med det. Men om ingen förklarar att det är en del av läkemedelsbehandlingen att sexlusten minskar så tror man att man är sjuk, säger Lena Westin.
Ylva Branting