Sterilisering och vasektomi

Hur fungerar sterilisering?

Du kan sterilisera dig oavsett om du har penis med sädesceller eller livmoder med ägg. Du genomgår då en operation för att blockera vägen för sädesceller eller äggceller, så att det inte kan ske någon befruktning. Sterilisering av dig med penis och sädesceller är ett mycket enklare ingrepp än sterilisering av dig med livmoder.

Sterilisering påverkar inte din sexlust eller hur du kan ha sex.

Sterilisering av dig med penis – vasektomi

Vasektomi är ett enkelt och snabbt ingrepp som innebär att sädesledarna skärs av. Innan operationen tvättas och rakas pungen. Det vanligaste är att man använder lokalbedövning, men det går också att få narkos. Läkaren gör sedan ett 1–2 centimeter långt snitt i övre delen av pungen, drar fram sädesledarna och delar dem.

Ingreppet gör att spermierna inte kan blandas med sädesvätskan. Det förändrar inte produktionen av hormoner och påverkar inte sexlusten, förmågan att få stånd eller utlösningen. Efter vasektomi får du utlösning som vanligt, men den kommer inte att innehålla spermier. Ingreppet påverkar inte heller andra delar av kroppen.

Sterilisering av dig med livmoder

Om du har en livmoder innebär steriliseringen att äggledarna klipps av eller blockeras. På det sättet hindras spermiernas väg från livmodern in till äggledarna. När du har steriliserat dig kommer du att fortsätta få mens och ägglossning precis som tidigare, men dina ägg kan inte mötas och befruktas av spermier.

Operationen kan göras genom titthålskirurgi eller direkt via slidan och livmodern. Under operationen är du sövd.

Läs mer om vasektomi och sterilisering på Vårdguiden

Hur effektivt skyddar sterilisering?

Sterilisering är en mycket effektiv preventivmetod. Du som steriliserat dig behöver inget annat skydd för att förhindra graviditet.

Passar sterilisering mig?

Om du är helt övertygad om att du inte vill ha biologiska barn i framtiden är sterilisering en bra preventivmetod. Kanske vill du inte ha barn alls, eller så vill du ha barn på något annat sätt än genom att bli eller göra någon gravid, eller så har du redan barn och vill inte ha fler. Du som steriliserar dig behöver inte oroa dig för oönskade graviditeter, eller för biverkningar orsakade av preventivmedel.

Sterilisering är oåterkalleligt. Det betyder att det inte går att ändra sig när du väl genomfört ingreppet. Du måste därför vara helt säker på ditt beslut. I vissa fall går vasektomi att återställa, men det är inte något du kan räkna med. Därför kallar vi på RFSU även vasektomi för oåterkalleligt.

Du bör ha tänkt igenom dina skäl till beslutet mycket väl, och du behöver vara helt införstådd med vad sterilisering kommer att innebära för dig. Risken finns alltid att du ångrar dig senare i livet. Risken att man ångrar sig är framför allt stor hos personer som steriliserar sig när de är unga. Är du det minsta tveksam inför ditt beslut bör du välja andra preventivmetoder.

Hur gör jag om jag vill sterilisera mig?

Om du har fyllt 25 år har du rätt att på egen begäran bli steriliserad. Du börjar då med att boka en tid på vårdcentral. Från vårdcentralen kan du sedan få en remiss till gynekolog eller urolog. Innan du kan bli steriliserad måste en läkare göra en undersökning och en medicinsk bedömning.

Enligt lag måste din läkare förvissa sig om att du är införstådd med vad ingreppet innebär. Oftast får du därför prata med en kurator innan du tar ett slutgiltigt beslut om att sterilisera dig.

Är du under 25 men över 18 kan du ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsen om du vill sterilisera dig.

Vad kostar sterilisering?

Beroende på var du bor kostar sterilisering olika mycket. I vissa regioner finansieras sterilisering av regionen, och du själv betalar bara så mycket som det kostar att gå på vanliga läkarbesök. I andra regioner behöver du bekosta operationen själv. Det brukar kosta runt 16 000 kronor.