Sperma och spermier

Fakta om sperma

Vad består sperma av?

Sperma, eller sats som det också kan kallas, är en blandning av spermier och sädesvätskor som kommer ur kuken när du får utlösning. Sperman kan antingen rinna eller spruta ut. Den åker genom sädesledarna och kommer ut ur kukens urinrörsöppning.

Sperma innehåller äggviteämnen som koagulerar efter utlösningen. Ibland kan sperman koagulera redan i urinröret, vilket kan göra att sperman känns lite klumpig. Det är inget att oroa sig för.

Hur ser sperma ut?

Sperman i en utlösning kan skilja sig i volym, färg, lukt, smak och konsistens. Den kan vara olika, inte bara från individ till individ utan även från gång till gång. Färgen kan vara vit, gulaktig, gråaktig eller nästan genomskinlig. Det är också helt normalt att det finns klumpar i sperman, eller att den är geléaktig.

Att sperman kan se lite olika ut från gång till gång beror på att den består av vätska från olika körtlar. Sädesvätskan kommer både från sädesblåsorna och från prostatan. Spermans färg och konsistens säger inget om kvaliteten på spermierna. 

Vilken temperatur har sperma?

Sperman håller oftast en temperatur på 34-36 grader, alltså lite lägre än kroppens temperatur som brukar vara omkring 37 grader. Spermierna trivs nämligen bäst om det inte blir för varmt. Om temperaturen är för hög stannar spermieproduktionen av, och det kan påverka fertiliteten.

Pungen håller rätt temperatur eftersom den hänger utanpå kroppen och därför blir lite svalare. När det är kallt dras den ihop och in mot kroppens värme, och när det är varmt hänger den längre ner.

Hur mycket sperma finns i en utlösning?

En utlösning brukar vara omkring 3-5 milliliter, ungefär lika mycket som ryms i en tesked. Exakt hur mycket sperma en person har i sin utlösning varierar, men mycket mer än 5 milliliter går inte att få eftersom hela satsen måste få plats i den övre delen av urinröret innan utlösningen.

Hur mycket sperma som finns i din utlösning beror på två saker: dels beror det på hur länge sedan du hade utlösning senast. Ju tätare utlösningar du har desto mindre sperma kommer de att innehålla. Dels beror det på hur upphetsad du är. Om du är kåt länge ökar mängden sperma och du får en större utlösning.

Hur smakar och luktar sperma?

Sperma smakar salt och lite metalliskt, även om smaken varierar. Som alla andra kroppsvätskor innehåller den salt. Prostatasekretet ger den också en lite bitter och metallisk smak. Smaken och lukten på sperman kan påverkas av vad du äter och dricker. Till exempel kan lukten bli starkare och mer koncentrerad om du har fått i dig för lite vätska. Spermans lukt kommer från ett ämne som heter spermin. Hur mycket sperman luktar beror på hur stor mängd spermin den innehåller.

Kan man svälja sperma?

Det är inte farligt att få sperma i munnen eller att svälja det, men vissa könssjukdomar kan smitta genom den. Dit hör HIV, gonorré och klamydia. Det är därför säkrast att använda kondom när du har munsex.

Vad är försats?

Försats är en smörjande vätska som kommer ut ur urinröret när du är upphetsad. Den kallas ibland för kåtolja. Vätskan i en försats är genomskinlig, hal och glansig och gör så att toppen av ollonet blir lite vått. Olika personer får olika mycket försats. Ofta kan man se en liten droppe i urinrörsmynningen, eller så rinner försatsen ner längs ollonet. Försatsen hjälper utlösningen att komma ut lättare genom att göra urinröret fuktigt.

Försats är alltså inte samma sak som utlösning. Det kan däremot finnas spermier även i försatsen. Det här är viktigt att komma ihåg om du och din partner överväger att använda avbrutet samlag som preventivmetod när ni har slidsamlag.

Blod i sperman?

Sperman kan bli lite rosafärgad om du har färskt blod i den. Det kan bero på att ett blodkärl har spruckit när du får utlösning. Det är inte farligt om det händer någon enstaka gång. Kärlet brukar läka om du undviker att få utlösning under ett par dagar.
Har du däremot blod i sperman vid flera tillfällen ska du gå till en läkare. Det är också bra att söka läkare om sperman har en mer brunaktig färg, eftersom det kan bero på en gammal blödning eller en infektion av något slag.

Fakta om spermier

En spermie är en könscell, eller sädescell. Spermien bär på arvsanlag och kan befrukta en äggcell. Här kan du läsa om spermier. Hur de är uppbyggda och hur de fungerar, men också om när de inte fungerar som de ska.

Hur många spermier finns i en utlösning?

I en utlösning finns det flera miljoner spermier. Friska testiklar producerar upp till 160 miljoner spermier per dygn – drygt 1 800 per sekund! Alla spermier i en utlösning är inte ”funktionsdugliga” – alla kan alltså inte befrukta ett ägg.

Hur många spermier kroppen producerar beror på hur ofta du får utlösning. När du får täta utlösningar ökar produktionen av spermier. Om du däremot inte har någon utlösning alls under lång tid pausar produktionen. Den sätter i gång igen när du får utlösning på nytt.

Kvaliteten på spermierna påverkas inte av hur ofta eller sällan du onanerar eller får utlösning. Att onanera eller att få utlösning ofta påverkar inte heller möjligheten att göra någon gravid. Spermier tar aldrig slut eftersom kroppen hela tiden bildar nya.

Hur är en spermie uppbyggd?

Spermien kan delas in i tre delar: huvud, mellankropp och svans. I huvudet på spermien finns DNA-material, arvsanlaget. I mellankroppen finns socker. Sockret fungerar som ett bränsle så att svansen ska kunna simma. Svansen består av ett flimmerhår. Flimmerhåret kallas också för cilie och är den sorts hår som vi också har på insidan av våra luftrör och tarmar.

Hur rör sig spermierna?

Tittar man på spermier i ett mikroskop ser de ut grodyngel som simmar. När spermierna simmar rör sig svansen som en korkskruv, så att spermien skruvar sig fram i vätskan.

Hur länge överlever spermier?

En spermie kan simma så länge den har socker i mellankroppen, som fungerar som spermiens motor. Det brukar vara tre till fem dygn.

Utanför kroppen kan spermierna bara överleva i några minuter, men allra högst en timme. Hur länge de kan överleva beror på vilken temperatur de vistas i. Om det är kallt lever de kortare, och de överlever inte när sperman torkar. Om du får en stor sats sperma kan de leva lite längre, eftersom det då tar längre tid för den att svalna och torka.

Under optimala förhållanden, till exempel i en äggledare, kan alltså spermier leva i upp till fem dygn. Det här är bra att veta om du använder dig av ”säkra perioder” som metod för att undvika graviditet. Om du har oskyddat slidsamlag kan spermierna finnas kvar i slidan i fem dagar efteråt. Om det är i samband med ägglossningen kan spermierna befrukta ett ägg.

Hur vet jag om spermierna är bra?

Många oroar sig över att kvaliteten på deras spermier inte ska vara tillräckligt bra för att göra någon gravid. Om du inte redan har försökt att få barn är det svårt att veta på förhand om dina spermier är bra eller inte.

Du kan kontakta vården för att få dina spermier undersökta, men de brukar i så fall vilja att du ska ha försökt få barn i ett år utan att det lyckats. Att testa spermierna är dyrt, så vården vill inte göra det om det inte finns goda skäl att misstänka att något är fel.

Det finns självtester som du kan beställa hem från nätet, men de är också dyra. Dessutom är de inte särskilt tillförlitliga. En test som visar att du har bra spermier en dag, kanske visar något annat månaden efter. Det beror på att spermier är en färskvara, eftersom kroppen hela tiden producerar nya.

Alltså: Om det inte finns tydliga tecken på att dina spermier inte fungerar som de ska behöver du inte oroa dig.

När spermierna inte fungerar som de ska

Om du och en partner har försökt bli gravida under ett år utan att lyckas kan du kontakta vården för en fertilitetsutredning. Om det visar sig att din fertilitet är nedsatt finns det hjälp att få om du vill ha barn. Vill du ha genetiska barn finns olika medicinska behandlingar som kan hjälpa dig och din partner. I vissa fall går behandlingen bra, men ibland kan infertiliteten vara mer svårbehandlad. Du kan också ta hjälp av en spermadonator genom vården.

Vad beror infertil sperma på?

Infertilitet kan bero på nedsatt produktion av spermier, att spermiernas rörlighet är minskad eller på att transporten av spermierna inne i kroppen inte fungerar. Det kan också vara så att spermierna inte har den form de ska ha, och därför har svårt att befrukta ett ägg.

Att du drabbas av infertilitet kan ha flera orsaker. Här är några av de vanligaste:

• Du har haft infektioner i testiklarna eller bitestiklarna. Till exempel prostatit eller påssjuka kan leda till att spermieproduktionen försämras.
• Du har en medfödd eller ärftlig avvikelse eller sjukdom.
• Du har behandlats för testikelcancer.
• Det finns hinder i dina sädesgångar eller en störning i utlösningsfunktionen.
• Du har skadat dina testiklar genom en olycka.

Det kan också handla om att du har nedsatt erektionsförmåga. Då beror infertiliteten alltså inte på att dina spermier inte fungerar, utan på att du har svårt att få stånd och utlösning.