Pungen
Pungen är som en påse som hänger under kuken. I pungen finns testiklarna, där spermierna bildas. När spermierna blandas med sädesvätska bildas sperma. På insidan av kroppen finns körtlar, blåsor och ledare kopplade till kuken och pungen. Alla har en funktion för hur din kropp och ditt kön fungerar. Här kan du läsa mer om pungen, vad de olika delarna gör och hur det går till när spermier och sperma bildas.
Innehåll på sidan
Pungen – så funkar den
Pungen består av vanlig hud som bildar en säck. Den här huden är ofta lite mörkare än huden på resten av kroppen och har inget underhudsfett.
Pungen fungerar lite som en klimatanläggning. Den håller alltid temperaturen 34 grader, vilket behövs för att testiklarna i pungen ska kunna producera spermier. När det är kallt drar pungen ihop sig och hissar upp testiklarna mot kroppens värme, och när det är varmt töjer pungen ut sig för att testiklarna ska komma bort från kroppen där det är lite svalare. Det blod som är på väg in i pungen hinner dessutom kylas ner. Att pungen är hårig har också med temperaturen att göra: håret gör det lättare att hålla den sval.
Pungen är mycket känslig för beröring. Den är en erogen zon, och att röra vid den kan vara väldigt upphetsande. Eftersom den är så känslig kan det också göra ont om pungen stöts till eller hamnar i kläm.
Testiklarna – där spermierna bildas
Inuti pungen finns testiklarna – pungkulorna. Testiklarna är ofta olika stora och hänger lite olika högt. Det vanligaste är att ha två testiklar, men en del föds med bara en. Andra kan ha behövt operera bort en eller båda testiklarna på grund av till exempel sjukdom.
I testiklarna bildas spermier och testosteron. I varje testikel finns flera sädeskanaler, som mynnar ut i bitestiklarna. Spermierna växer till sig inne i testiklarnas sädeskanaler, för att senare hamna i bitestikeln där de mognar och lagras. Allt det här tar 72–75 dygn.
Bitestiklarna – här mognar spermierna
Ovanpå varje testikel sitter en bitestikel. Det är i bitestiklarna som spermierna mognar. När spermierna är färdiga kan de lagras i bitestiklarna i ungefär tre veckor. När du får utlösning tar sig spermierna sedan ut genom sädesledarna.
Sädesblåsorna – bildar spermans vätska
Kuken har två sädesblåsor. Blåsorna är cirka fem centimeter långa körtlar som är kopplade till sädesledarna. I sädesblåsorna bildas 60 procent av den vätska som sperman består av, sädesvätskan. Resten av vätskan bildas i prostatan. Det är när sädesvätskan blandas med spermierna som det blir sperma.
Prostatan – en känslig körtel
Prostatakörteln är faktiskt inte en enda körtel, utan ett trettiotal körtlar som sitter kring övre delen av urinröret. Prostatans bakre del sitter nära analen. I prostatan bildas, precis som i sädesblåsorna, sädesvätska till sperman.
Du kan komma åt prostatan med ett finger. Den känns som en utbuktning cirka sju till åtta centimeter in på analens främre vägg. En frisk prostatakörtel är stor som en kastanj, känns inte öm när du rör vid den och är fast i konsistensen, ungefär som ett suddgummi.
Många tycker att det är skönt att massera prostatan när man har sex eller onanerar, och kan få orgasm av att den rörs. Det kan du göra på egen hand eller tillsammans med en partner.
Sädesledarna – spermiernas transportväg
Sädesledarna kopplar ihop bitestiklarna med urinröret. Inför en utlösning transporteras spermierna från bistestiklarna ut genom sädesledarna. De blandas med sädesvätska från prostatan och sädesblåsorna. Sperman som bildas leds sedan vidare genom sädesledarna ut genom urinröret.
Cowpers körtlar
Cowpers körtlar är två knappt centimeterstora körtlar som sitter i den övre delen av urinröret. När kuken har stånd skapar de en seg och blank vätska som liknar äggvita. Vätskan kallas försats eller “kåtolja”. Den brukar ligga som en droppe i urinrörsmynningen på en kuk med stånd. Hur mycket vätska som produceras är olika från person till person. Om du är yngre är det vanligt att du får mer vätska än om du är äldre.