Till sidans huvudinnehåll
Två personer som kramas och tittar in i kameran, foto

Intersex

I:et i HBTQI står för intersex. Det betyder att du föds med en kropp eller genetik som inte passar in i normerna om kön. Intersexpersoner kan vara män, kvinnor eller ickebinära.

Innehåll på sidan

Klicka på länkarna för att ta dig till avsnittet i texten.

Ungefär 1,7 procent av världens befolkning föds med någon variant av intersex. Det är ungefär lika många som föds med gröna ögon. Personer med intersex är alltså mycket vanligare än vad många tror. Vissa intersexvariationer syns utanpå kroppen vid födseln, medan andra blir synliga först under puberteten. Det finns också variationer som inte syns alls.

Vad är intersex?

Ordet “intersex” är ett paraplybegrepp som samlar olika medfödda variationer av kön och könsutveckling. Personer med intersex föds alltså med kroppsliga egenskaper som på ett eller annat sätt bryter mot könsnormerna om att män ser ut på ett visst sätt och kvinnor på ett annat. Det handlar om kroppens könskarakteristika, alltså skillnader i könskörtlar, yttre könsorgan, kromosomer och/eller hormoner.

Intersex är en väldigt bred grupp och alla som lever med en könsvariation har olika erfarenheter och uppfattningar om sina kroppar. Vissa intersexvariationer är vanligare och går under samma kategori. Andra variationer är helt unika.

Ord och begrepp för intersex

Ofta talar man om intersex som något medicinskt. I vården används ofta förkortningen DSD, vilket står för antingen “differences of sex development” eller “disorders of sex development” (där sex inte betyder sexualitet utan kroppsligt kön). De medicinska begreppen kan ge en felaktig bild av att alla med intersexvariationer skulle ha en sjukdom eller behövas "fixas". Att sjukförklara personer med intersex kan påverka deras hälsa negativt.

Förr i tiden kallades intersexpersoner “hermafroditer”, men det används inte idag eftersom det inte representerar gruppen på ett bra sätt. Begreppet ger också en skev bild av vad intersex faktiskt är då intersex kan se ut på så många olika sätt.

Är intersex en identitet eller ett tillstånd?

Alla som har en intersexvariation identifierar sig inte med begreppet intersex eller intersexperson. Däremot finns många som är födda med könsvariationer som identifierar sig med begreppet. De anser att intersex blir en del av vem man är och bär det med stolthet. Vissa väljer att kombinera intersex med andra kategorier för att tydliggöra sin identitet, till exempel genom att säga att man är “intersex man” eller “intersex och ickebinär”. Andra säger bara “man” eller “kvinna”.

Många intersexpersoner väljer att inte definiera sig som intersex. De flesta lever helt enkelt som män, kvinnor eller icke-binära utan att deras variation spelar så stor roll. En kvinna som föddes intersex är till exempel fortfarande en kvinna. På liknande sätt väljer en del intersexpersoner att också identifiera sig som transpersoner, medan andra inte gör det.

På vissa intersexpersoner går det inte att se att de är intersex. Många upptäcker att de föddes med en könsvariation först senare i livet, ofta i samband med puberteten eller om man försöker bli gravid. Vissa lever hela sitt liv utan att veta.

Stora beslut som påverkar ett helt liv

Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett juridiskt kön utifrån ett system där det finns två kön, man och kvinna. När barn föds med intersexvariation behöver föräldrar och läkare fatta beslut om vilket juridiskt kön det ska få. Beslutet kan påverka hela barnets liv.

Ibland behöver intersexpersoner göra vissa medicinska och kirurgiska ingrepp för att leva ett gott och funktionellt liv. Men det är också vanligt med ingrepp som mest görs för utseendets skull. Många intersexbarn har utsatts för kirurgiska ingrepp under de första levnadsåren, bara för att deras kroppar ska passa in i normen. Tyvärr händer det att sådana ingrepp görs för tidigt, långt innan barnet hinner utveckla en egen uppfattning om sin kropp och innan varken föräldrar eller läkare vet någonting om barnets egen könsidentitet och behov av kirurgi. När en förälder eller läkare fattar sådana beslut om ett barns kropp kan ge stora konsekvenser senare i livet. Den sexuella hälsan och personens reproduktiva möjligheter kan påverkas.

I Sverige finns det fortfarande ingen lagstiftning som skyddar intersexpersoner mot diskriminering eller som skyddar deras kroppsliga integritet. Vi på RFSU tycker att personer med intersex precis som alla andra ska ha rätt till en god reproduktiv och sexuell hälsa. RFSU vill att både könsbekräftande vård och intersexvård ska bli mer tillgänglig. Det är den som är i behov av vård som själv ska få bestämma över sin kropp.

Vanliga frågor om intersex

Här har vi samlat några frågor som vi ofta får om intersex.

Vad är skillnaden mellan intersex och trans?

Intersex är inte samma sak som trans. En transperson har en könsidentitet och/eller ett könsuttryck som bryter mot könsnormen efter det kön som tilldelades vid föseln. En intersexperson föds i en kropp med könskarakteristika som bryter mot kroppsnormer. Trans är alltså att leva med en annan identitet än vad som tilldelades vid födseln. Intersex är att leva i en kropp som inte enkelt kan kategoriseras in i ett tvåkönssystem från födseln, oavsett vilken identitet man har.

Trans- och intersexpersoner kan ha många erfarenheter gemensamt, i och med att båda ofta bryter mot normer kring kön i samhället. Det går att vara både intersex och trans samtidigt, till exempel om man är född med intersex men senare inser att man har en annan könsidentitet än det tilldelade juridiska könet.

Hur kan könsorganen se ut?

Att alla intersexpersoner skulle ha ”dubbla” könsorgan har länge varit en av de vanligaste myterna. Det är inte sant, intersex har ofta inte ens med de yttre könsorganen att göra.

Det finns många intersexvariationer som uttrycker sig på olika sätt. Variationen där en person har både testiklar och äggstockar är så ovanlig att den bara består av cirka 5 procent av alla intersextillstånd.

Hur kan då könsorganen se ut om du har en intersexvariation? Det varierar bland intersexpersoner men ofta hamnar det någonstans på en skala mellan kuk och fitta. Vissa kan ha fullt utvecklade vulvor och vaginor utan några ”manliga” attribut. Andra har penisar och testiklar i olika storlekar. Vilket könsorgan man har beror ofta på vilken intersexvariation man föds med. Du som har variationen Klinefelter har ofta mindre testiklar, en mer manlig utveckling av könsorganen men en mer kvinnlig utveckling av resten av kroppen. Du som har CAH har en livmoder men en högre andel manliga hormoner i kroppen. 

Kan intersexpersoner få biologiska barn?

Det här kan vara ett känsligt ämne för många som är intersex. Det är viktigt att komma ihåg att intersex är en väldigt blandad grupp. Det finns personer med intersexvariationer som är fertila och kan få egna barn. Intersexpersoner med äggstockar kan ha mens och vissa kan bli gravida. Andra kan inte få mens och är infertila, eller behöver få hjälp av sjukvården för att bli gravida. Vissa med testiklar kan producera sperma och andra inte.

Att ha låg fertilitet eller att inte kunna få barn alls är dock en smärtsam verklighet för många med intersex. Det finns hopp om att sjukvården i framtiden ska kunna hjälpa dem som inte i dagsläget inte har chans att få biologiska barn.

Om man inte är transperson är man cisperson. Finns det ett motsvarande begrepp för personer som inte är intersex?

Ett ganska nytt begrepp för detta är “dyadisk”, som betyder “tvåfaldig”. Det kan beskrivas som att ens biologiska kropp motsvarar en av de normativa kropparna i vårt binära normsystem, alltså motsatsen till intersex.

Här kan du som är intersex få vård, stöd eller organisera dig

Finns det en organisation för intersexpersoner i Sverige?

Ja, flera till och med! En stor organisation är OII Sverige/Intersexpersoner i Sverige.

Det finns också patientföreningar för respektive diagnos, till exempel Klinefelternätverket i Sverige och Riksföreningen för CAH. Även RFSL och RFSL Ungdom jobbar för intersexpersoners rättigheter.

Jag tror att jag är intersex, vart kan jag vända mig?

Om du behöver vård kan du vända dig till DSD-teamet på Karolinska sjukhuset