Aborträtt för alla – detta behöver du veta om den nya abortlagen och könsneutralt språk
Just nu pågår debatten om en ny abortlag. Utredningen som presenterades för ett par veckor sedan innehåller förslag som både ökar tillgängligheten och stärker rätten till abort. I den här texten berättar vi varför det som står i abortlagen spelar roll – för alla som behöver göra abort.
Varför behövs en ny abortlag?
Dagens abortlag är 50 år gammal och behöver uppdateras. När den skrevs gjordes nästan alla aborter med kirurgisk metod och det var en sjävklarhet att aborten gjordes på sjukhus. När politikerna nu ska skriva en ny lag är det mycket som förändrats i samhället. Över 96 procent av alla aborter sker med abortpiller och många vill göra sin abort hemma. Det finns inte längre någon anledning att slå fast i lag att en abort måste påbörjas på sjukhuset.
Samhället förändras – det behöver också abortlagen göra
Men det är inte bara abortmetoderna som har utvecklats på 50 år. Samhället har blivit öppnare och hbtqi-personer har numera rättigheter som alla andra. Det är en utveckling vi ska vara stolta över. Transpersoner tvingas sedan 2013 inte längre sterilisera sig för att få ändra juridiskt kön och snart blir det enklare att ändra juridiskt kön, när den nya könstillhörighetslagen börjar gälla. Det här betyder att allt fler transpersoner kommer att bli gravida och behöva abortvård framöver. Att lagtexten inkluderar alla som omfattas av lagen är viktigt, tycker RFSU.
“Kvinna” eller “den som är gravid”. Vad spelar det för roll vilka ord som står i lagen?
Utredningen föreslår att det står att “den som är gravid” har rätt till abort i den nya lagen. Det har skapat debatt. Vissa debattörer menar att det är olämpligt att inte använda ordet kvinna och att kvinnor som grupp osynliggörs av förslaget.
Det stämmer att de flesta som blir gravida och gör abort idag är kvinnor. Det kan kännas naturligt att använda de ord som man är van vid. Men det stämmer inte att bara kvinnor gör abort. Det finns personer som i lagens mening inte är kvinnor men som kan bli gravida och kan behöva göra abort, exempelvis transmän och ickebinära personer. Därför är det viktigt att lagstiftningen är inkluderande och säkerställer rättigheter för alla som kan behöva göra abort.
RFSU tycker det är viktigt att använda ett språk som inkluderar alla som berörs av lagen. Vi vill att abortlagen ska garantera både tillgänglighet och rättigheter för alla som kan bli gravida. Kvinnor, transmän och ickebinära måste alla omfattas av texten. Egentligen är frågan om könsneutralt språk i abortlagen inte svårare än så, tycker RFSU. När samhället förändras måste lagstiftningen hänga med. Att fler inkluderas betyder inte att aborträtten för kvinnor tas bort eller hotas.
Hur går en hemabort till?
I vissa inlägg i debatten låter det ibland som att hemaborter är något nytt och okänt – men så är det inte. Majoriteten av alla aborter idag görs tidigt i graviditeten med medicinsk metod. Medicinska aborter är mycket säkra och risken för komplikationer är mycket liten. Det har bland annat Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, visat.
En medicinsk abort innebär att man tar två olika läkemedel. Det första förbereder kroppen för aborten och det andra sätter igång värkar. Skillnaden med den nya lagen är att den som gör abort själv ska kunna bestämma när man tar det första tabletten – antingen hemma eller på en klinik. Oavsett var man gör aborten får man med sig smärtstillande medicin och har kontinuerlig kontakt med vården. Det går också att komma tillbaka till kliniken om man behöver mer stöd från vården.
Hur stärks rätten till abort med det nya förslaget?
Ett viktigt förslag i utredningen är att rätten till abort blir tydligare. I lagen ska det tydligt framgå att den som är gravid alltid har rätt att göra abort till och med vecka 18. En annan nyhet är att det står att vården ska ge aborten “skyndsamt”. Detta är väldigt viktigt, enligt RFSU. När man väl har fattat beslut om att göra abort ska man inte behöva köa länge för att få vård.
En annan viktig förändring är att utredningen öppnar upp för att barnmorskor ska få en stärkt roll inom abortvården. I dagsläget hjälper barnmorskor till under nästan alla medicinska aborter, men med detta förslaget skulle barnmorskor få en mer formell behörighet att göra det.
När blir utredningens förslag verklighet?
RFSU är stolta och glada över att aborträtten är en självklarhet i Sverige. Vi vet att det finns ett starkt stöd för vår abortlag och att en majoritet av riksdagens partier har ställt sig bakom en ny lag där tillgänglighet och självbestämmande står i fokus. Nu hoppas vi att politikerna fortsätter att stå upp för aborträtten – för alla.
I början av februari tog socialminister Acko Ankarberg Johansson mot utredningen En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. Om några veckor är det dags för nästa steg när olika organisationer, myndigheter och andra instanser får möjlighet att lämna feedback på utredningens förslag. När remissrundan är klar kommer regeringen att arbeta fram en proposition som riksdagen sedan kan fatta beslut om.