Könskaos i Norden? Så har de nya translagarna påverkat våra grannländer

Sverige är sist i Norden med att basera juridiskt kön på självbestämmande. Alltså att personer själva kan avgöra vilket kön de tillhör, utan att tvingas gå igenom en lång psykiatrisk utredning. Redan 2014 införde Danmark en könstillhörighetslag baserad på självidentifikation. 2016 var det Norges tur, 2019 Islands och vid senaste årsskiftet följde Finland efter. 

I Sverige tar det uppemot sex år att ändra juridiskt kön

Den som vill ändra juridiskt kön i Sverige måste i nuläget bedömas av ett team med psykiatriker, psykolog och kurator och sen fattar Socialstyrelsens rättsliga råd beslutet. En process som tar upp till sex år. 

– FN:s och Europarådets kommissionärer för mänskliga rättigheter har gett tydliga besked om att det bör vara en enkel administrativ process. Dagens regelverk med en lång psykiatrisk bedömning och krav på diagnos är inte längre försvarbart. Vi vet att fysisk och psykisk ohälsa samt suicidförsök är mycket högre bland transpersoner i förhållande till allmänheten. De långa väntetiderna är tuffa för många. En ny könstillhörighetslag baserad på självbestämmande kommer att vara avgörande för en väldigt utsatt grupp, säger Tom Peters som är sakkunnig på RFSU.

Hög tid för en ny könstillhörighetslag

RFSU har länge verkat för en ny, modern könstillhörighetslag.

– En moderniserad könstillhörighetslag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner och stärka deras frihet. Erfarenheten från andra länder visar att gränsdragningsproblematiken vissa varnar för är väldigt ovanlig och går att lösa ut från fall till fall. Fördelarna överväger nackdelarna tusenfalt, säger Martin Candell, jurist och sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU.

Statistiska centralbyrån: en lagändring skulle inte påverka oss

Det finns ingen utvärdering som visar hur den nya lagen påverkat den könsuppdelade statistiken i våra grannländer. Men inte heller några tecken på att det skett någon negativ påverkan. Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige har framfört att de inte är oroliga för att en förenklad process för juridiskt könsbyte kan bli problematiskt när det gäller könsuppdelad statistik. Den föreslagna lagändringen medför “ingen eller mycket begränsad påverkan på SCB:s verksamhet”.

Inga negativa konsekvenser har noterats

Hittills finns inget som pekar på att könstillhörighetslagarna i våra grannländer fått negativa konsekvenser eller missbrukats. 

Innan lagen infördes i Norge fanns en oro för att antalet ansökningar om juridiskt könsbyte skulle öka dramatiskt. Man kan nu konstatera att det är runt 400 som ansöker om nytt juridiskt kön varje år. Det vill säga 0,007 procent av den norska befolkningen. Två tredjedelar av dessa ansökningar leder till ett faktiskt byte. 

Av de sökande har 57 procent varit personer med registrerat kön kvinna som velat ändra det till man och 43 procent med registrerat kön man som velat ändra det till kvinna. 

“Lagen skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner och stärka deras frihet.”

Norska fick inte gå på damtoalett efter juridiskt könsbyte

De problem som lagen medfört hittills i Norge hittills handlar om ärenden där transpersoner upplevt att deras juridiska kön inte tagits på allvar och därför anmält fall till den norska diskrimineringsombudsmannen.

Fallen som anmälts hittills:

• Två som försökt utfärda nya utbildningsbevis för att de ska stämma överens med deras nya juridiska kön.
• En person som nekades användning av omklädningsrum för kvinnor.
• En person som nekades ändra sina namnuppgifter i elektroniska litteraturdatabaser.
• En som fick ett brev adresserat till det juridiska kön hen hade tidigare.
• En person som är intagen på fängelse och ville beställa och bära kvinnokläder på sin anstalt.
• En person som nekades använda damtoalett efter att ha ändrat juridiskt kön till kvinna.

Sexualbrottsling i Danmark nekades avdelning för kvinnor

I Danmark är andelen invånare som ansökt om byte av juridiskt kön mindre än i Norge. Här har tre exempel uppmärksammats där den nya lagen lett till problem.

• 2015 skapade den danska konstnären Ibi-Pippi Orup Hedegaard uppmärksamhet när hon hänvisades till en separat toalett på en simhall istället för att få byta om i kvinnornas omklädningsrum. Enligt den danska Likabehandlingsnämnden stod det inte i strid med likabehandlingslagen.
• Flera personer har haft problem med att få nya utbildningsbevis.
• En person dömd för sexualbrott som ändrat sitt juridiska kön till kvinna ville flytta till en avdelning för kvinnor. Personen nekades detta men fick rätt att fortsättningsvis tilltalas som kvinna.

Alla dessa ärenden klassas som “tillämpningsproblem” av lagen. 

Gott exempel på andra sidan jorden

Om vi tittar en bit längre bort, på Argentina som haft en könstillhörighetslag byggd på självbestämmande i tio år, går det att se flera positiva följder. 

12 655 av landets 45,81 miljoner invånare personer har ändrat juridisk könstillhörighet sedan lagen infördes. 62 procent har ändrat till kvinna, 35 procent till man, och 354 personer (knappt 3 procent) har valt det ickebinära “X” sedan den möjligheten tillkom i juli 2021. Samtidigt har andelen transkvinnor som försörjer sig på prostitution minskat och andelen transpersoner som valt att studera har ökat dramatiskt. 

– Förr blev vi uppropade med fel namn i skolan, på vårdcentralen, i vallokalen – så vi gick inte dit. Lagen fick omedelbar effekt i ett värdigare bemötande, säger Violeta Alegre i en artikel i tidningen Ottar.

Hur ser det ut i Europa?

I Europa tillåter 39 länder ändring av juridiskt kön. Av dessa kräver 27 en psykiatrisk diagnos för psykisk hälsa, 8 kräver att personen är steriliserad och 19 kräver skilsmässa.

16 länder tillåter juridiskt könsbyte för minderåriga.

12 länder i Europa har könstillhörighetslagar som bygger på självbestämmande.

Island är det enda landet i Europa där även ickebinära kan byta juridiskt kön när de själva vill det. Där finns tre kön: hon, han och det könsneutrala "X".

Källa: Self-determinaton models in Europe, Practical experiences, 2022 (pdf)