Äntligen ett steg närmare hemabort i Sverige
Förra veckan kom beskedet att regeringen äntligen tar nästa steg för att se över hur det ska bli möjligt att göra hela aborten i hemmet. Att människor ges ökad möjlighet att själva bestämma över hur deras abort ska gå till är att stärka friheten att bestämma över sin kropp. Nu ska en utredning tillsättas för att titta på hur det ska gå till.
Det var den 16 juni 2023 som regeringen tillsatte en utredning om att införa hemaborter. Utredningen ska vara färdig i februari 2025 och en ny lag kan börja gälla tidigast i början av 2026.
Idag görs 96 procent av alla aborter i Sverige på medicinsk väg, det vill säga med abortpiller. Många vill av olika skäl göra sin abort hemma. Det kan handla om att hemmet är en trygg miljö, att man gjort abort tidigare och känner sig trygg med processen, att man vill kunna bestämma tidpunkten och vem som ska vara med eller att man bor långt ifrån sjukvården och vill slippa resan.
När nu möjligheten att göra hela aborten hemma ska utredas finns det ett antal viktiga aspekter att ha med. Vi har tidigare framfört behovet av att barnmorskor ska få utföra aborter och att abortpillret ska finnas att hämta ut på apotek.
Men vi vill också att utredningen ser över dessa två saker:
1. Se över Rättsliga rådet
Enligt lagen är aborten fri fram till och med vecka 18. Efter vecka 18 måste man få tillstånd av Socialstyrelsens rättsliga råd. De kan bevilja abort fram till och med vecka 21+6 om synnerliga skäl finns. Rättsliga rådet är i abortärenden sammansatt av läkare, kuratorer, företrädare för Socialstyrelsen samt lekmän som utses av de politiska partierna liksom en juristdomare som är ordförande och har utslagsrösten. Det finns några nackdelar med dagens konstruktion.
Dels träffas rättsliga rådet endast en gång i veckan och därmed kan väntetiden fram till rådets möte och besked fördröja aborter helt i onödan.
Lekmannens plats innebär i praktiken att en politiker som kanske motsätter sig grundläggande aborträttigheter har rösträtt i enskilda ärenden.
Det rättsliga rådet har en väldigt stor makt över enskildas liv och hälsa. Medicinska bedömningar överlåts till politiker och jurister i samma utsträckning som till de medicinskt utbildade.
Vi har över tid sett att rådets bedömningar varierat beroende på vilka som sitter där. Det bör ifrågasättas om detta är det optimala sättet att bestämma vem som ska få göra en abort. Ska rådet finnas kvar bör man se över vilka som ska sitta i rådet, hur många ska de vara och vem som ska ha utslagsröst.
2. Låt det vara möjligt att göra abort på ungdomsmottagningarna
Vi bör också genomlysa möjligheterna att tillgängliggöra vården ännu mer även för de som vill träffa en barnmorska eller läkare i ett fysiskt möte. På ungdomsmottagningar finns det barnmorskor, läkare, kuratorer och även ibland möjlighet att göra ultraljud. Vi skulle vilja att regeringen påbörjar en diskussion med regionerna för att fler ska få möjlighet att göra abort på en ungdomsmottagning.
Att göra hela aborten hemma passar inte för alla, men för dem som önskar det är det värdefullt. Det ska inte vara ett sätt att spara pengar och det ska alltid finnas en möjlighet att söka vård på sjukhus om så önskas. Det måste också alltid finnas tillgänglig vårdpersonal som kan stötta via länk eller telefon och tolka symtom som kan uppkomma.
Statens beredning för medicinsk utvärdering har precis utvärderat medicinska och etiska aspekter av att ta båda doserna av abortmedicin i hemmet till skillnad mot om en av dem tas på en vårdinrättning. Slutsatsen är att det inte finns någon skillnad.
I Tidöavtalet lovade regeringen att det ska bli möjligt att göra hela sin abort i hemmet. När nu frågan ska utredas, bör regeringen se till att vården och kostnaden blir likvärdig oavsett var man bor och vilken metod man väljer. Det är en grundbult i ett jämlikt samhälle.
Undertecknat av:
Lina Fridén, förbundsordförande RFSU
Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet
Åsa Mörner, barnmorska och förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet
Eva Nordlund, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Kristina Gemzell Danielsson, professor och överläkare WHO center, Karolinska institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
Lilo Lindquist, ordförande FSUM, Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar
Helena Kopp Kallner, docent, lektor och överläkare Institutet för Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus/Karolinska Institutet och ordförande i FARG
Ingrid Sääv, överläkare i obstetrik och gynekologi, medicinskt ledningsansvarig för SLSO ungdomsmottagningar i Stockholm, och sekreterare i arbetsgruppen för familjeplanering (FARG)