Så snackar vi sex över Zoom

När pandemin var som svårast, utbildade sig Lovisa sig till informatör. Sedan dess har hon hållit i mängder med sexualupplysningspass, både digitalt och ute i klassrum, när restriktionerna tillåtit det. 

“Plötsligt står en främling vid whiteboarden och ritar könsorgan”

– Det är jättestor skillnad mellan att stå framför eleverna och att träffa dem över Zoom. Oftast ser jag bara fyra-fem elever, många väljer att stänga av kameran. På plats kan man ju känna av viben i klassen, läsa av vad som fångar deras uppmärksamhet och få mer levande diskussioner, säger Lovisa.

Lättare att ställa frågor i chatten

Många elever säger att de digitala passen har fördelar. Det kan kännas mer avslappnat att lyssna intresserat till de delar man är särskilt nyfiken på, när man inte har hela resten av klassens ögon på sig. Dessutom går det att ställa frågor anonymt i chatten. Ett mindre steg än att räcka upp handen inför alla andra i en klassrum. Men det är svårare att hålla kvar elevernas fokus när passen sker digitalt. 

De stökiga glömmer att vara stökiga

Lovisa berättar att även de stökigaste klasserna brukar tystna och fokusera när hon dyker upp i deras skolmiljö.

– Plötsligt står en främling vid whiteboarden och ritar könsorgan och pratar sputorgasm helt utan att skämmas. Många kommer av sig och glömmer att vara stökiga, framför allt när vi kommer till den delen av passet som handlar om lustanatomi och könssjukdomar. Digitalt kan det vara svårare att få eleverna att hålla fokus i två timmar.

Är digitala sexualupplysningspass framtiden?

– Det är absolut smidigt att kunna sätta sig med datorn i köket istället för att ta bussen till Sjöbo. Jag har till exempel kunnat sitta i Malmö och ha pass för elever i Örebro och Uppsala. Men att vara i klassrummet är ändå det som funkar allra bäst.