Så ska unga få bättre självförtroende - för sina kön
Genitalt självförtroende, vad är det? Ja, enligt oss på RFSU handlar det om att trivas med sitt kön. Det har stor betydelse för ens sexuella hälsa och välmående. Genialt självförtroende gör det lättare att njuta av sex och kommunicera kring hur man vill ha det.
RFSU:s sexualupplysare Kalle Röcklinger och barnmorskorna Gustav Kristensson och Kajsa Hagstrand från RFSU:s klinik står redo framför en gemensam dator. Idag ska de hålla den tredje omgången av fyra i en online-utbildning för yrkesverksamma på landets ungdomsmottagningar. Temat är hur man kan stärka ungas genitala självförtroende. Sammanlagt kommer nära 500 yrkesverksamma få nya verktyg för att kunna samtala om, och göra undersökningar av, vulva/vagina och penis/pung.
Ungdomsmottagningarna besitter stor kunskap
Kalle bidrar med fakta och kunskap från forskning och Gustav och Kajsa berättar utifrån sina erfarenheter från RFSU-kliniken. Men det är inte bara kursledarna som får prata. Det finns en enorm samlad kunskap på ungdomsmottagningarna och utbildningen är till stor del ett utbyte av kunskap och erfarenheter.
Passet inleds med att Kalle berättar att det är vanligt att känna sig missnöjd med utseendet på sitt kön. Enligt Kådiskollen 2016 är upp till 44 procent inte nöjda. Den visar också att det finns ett samband mellan nöjdhet och att ha en stor penis eller att ha inre könsläppar som inte hänger ut. Det pekar på ett ideal som många är upptagna med att försöka nå upp till. Var kommer det ifrån?
– Man skulle kunna tro att det är porren. Men de undersökningar som gjorts visar inte på något samband mellan porrkonsumtion och genitalt missnöje. Kanske för att ju fler kön man ser desto större variation tar man del av. Då ökar acceptansen för det egna könets unika utseende, säger Kalle.
Bemötandet viktigt för självbilden
Många unga gör sin första gynundersökning på Ungdomsmottagningen. Hur bemötandet ser ut där kan spela roll för självbilden framöver.
– Man får komma ihåg att de unga just har gått igenom en pubertet med allt vad det innebär. Det handlar om att identifiera sig i sin nya kropp. Och om att vänja sig vid att ens kön ser ut och kanske luktar på ett nytt sätt, påpekar en av deltagarna.
Barnmorskorna Kajsa och Gustav inleder sin del av passet med att tacka för den otroliga arbetsinsatsen som alla som jobbar på Ungdomsmottagningar gör.
– Ni krattar manegen för oss som tar emot en äldre målgrupp, vi får skörda frukterna av det fina arbete ni gör, säger de.
Den genitala självbilden har stor inverkan på hur man hanterar olika utmaningar i livet. Det handlar inte bara om puberteten utan senare om att hantera STI:er eller andra sjukdomar, barnafödande och relationer.
– De som är trygga i sin sexualitet har en förmåga att hantera dessa utmaningar bättre och en möjlighet att bredda den sexuella repertoaren när könet eller kroppen behöver det, säger Kajsa.
Så stärker man den genitala självbilden
Vad kan då ungdomsmottagningarna göra ännu bättre? Kajsa och Gustav vill peppa deltagarna till att fortsätta erbjuda pedagogiska gynundersökningar och ha normaliserande samtal kring både anatomi och sexuella relationer.
– Ett bra bemötande är a och o. Många som är missnöjda efter ett vårdbesök är ofta missnöjda med bemötandet snarare än den fysiska behandlingen de fått. Det är viktigt att ungdomen känner sig sedd och bekräftad, säger Gustav.
Det är också viktigt att vara ödmjuk, lyhörd och flexibel. Gustav beskriver det som att vara som en kameleont men samtidigt förmedla trygghet. Att ställa frågor kan vara ett sätt att visa på lyhördhet: "Har du sex som du mår bra av? Är det något du vill att jag ska veta om ditt kön inför undersökningen? Hur ser du på din kropp och ditt könsorgan? Vilket ord använder du själv för att benämna det?" Förutom språket är det fysiska besöksrummet jätteviktigt, berättar Gustav. Att det finns britsar, gynstolar och planscher och bilder av könsorganen. Det är också ett sätt att skapa inkludering för alla kön och få transpersoner att känna sig mer bekväma.
"Unna dig ett besök hos ungdomsmottagningen"
Passet avslutas sedan med att Kalle berättar om RFSU:s sexualupplysning. Hon berättar att upplysning är ett viktigt verktyg för att stärka ungas genitala självbild och öppna upp för samtal om normer och oro kring könets utseenden. Det bidrar till att avdramatisera och göra det enklare att prata om sitt eget och andras kön. Kalle visar också en ny film ur Vill du?-serien som heter Sex is a dialogue som bland annat handlar om hur man kan kommunicera när man har sex. Hon berättar att den genitala självbilden kan stärkas, till exempel genom komplimanger. På ungdomsmottagningen kan det handla om att säga att allt ser bra och fint ut.
– I RFSU:s chatt brukar vi säga till de som har frågor kring sina kön “Jag tycker du ska unna dig ett besök på Ungdomsmottagningen.” Det låter fint tycker jag, som en slags lyxig egenvård, säger Kalle.
Kursen om genitalt självförtroende är den tredje kunskapshöjande insatsen som FSUM och RFSU gör tillsammans. Den första handlade om porr, den andra om bemötande av killar. Utbildningarna är gratis för alla medlemmar i FSUM.
– De har varit välbesökta och uppskattade. RFSU ses av många som någon med spetskompetens i sexuell hälsa, säger FSUM:s ordförande Jessica Sunesson.
"Maskulint med en stor kuk"
Vad tycker ungdomarna själva? Sara, 18, och Alex, 19, har aldrig hört begreppet genitalt självförtroende förr, men förstår ändå vad som menas. De tror att det är vanligt bland jämnåriga att inte vara så nöjd med sitt kön, framför allt hos tjejerna. Det finns en bild kring hur deras kön ska se ut och de skäms om de inte följer normen.
– Underlivet ska vara jämnt och fint. Slätrakad. Inget som sticker ut. Men vi tjejer ser aldrig någon annans kön egentligen. Vi bara tror att alla ser ut så, säger Sara.
– Machokulturen kopplar så mycket maskulinitet till en stor kuk. Det gör det jobbigt för alla de som har en väldigt liten penis, säger Alex.
Hur ska man göra för att folk ska få ett starkare genitalt självförtroende då?
– Det skulle vara bra om man fick se en massa olika kön. Kanske en plansch på Ungdomsmottagningen. Så att man förstår att alla ser olika ut, säger Sara.
– Det krävs ett jättestort förebyggande arbete, vi måste röja machokulturen och porrindustrins inflytande, tror Alex.
Är du själv nöjd med ditt kön?
– Ja, det skulle jag säga. Jag struntar i att raka mig, jag gör det jag själv trivs med. Det är ju också sjukt skönt att slippa ha en penis! Det verkar så opraktiskt med könet hängandes sådär utanpå kroppen, säger Sara.
– Ja, det är ingen som klagat så då antar jag att den är bra. Om någon skulle ge mig en komplimang om utseendet skulle jag tro att den skämtade. Komplimanger måste i så fall ligga mer på prestation, alltså hur jag använder den, säger Alex.
Text: Ulrika Hammar