Både framsteg och motstånd på FN:s Kvinnokommission

Det är två år sedan det senaste toppmötet om jämställdhet hölls i FN. Då återvände jag till Sverige skakad. Den aggressiva stämningen var påtaglig (i den här filmen berättar jag om det).

“Den aggressiva stämningen var påtaglig”

Mörkerkrafterna, som tidigare stått ute på gatan och protesterat, hade plötsligt flyttat in i FN-skrapan. Hundratals abortmotståndare i blå sjalar fotograferade oss och ställde agressiva frågor. En buss med foton blodiga foster stod utanför FN:s entré. Jag märkte en tydlig skillnad sedan Trump blivit president.

2020 ställdes FN:s Kvinnokommission in på grund av corona. I år kunde detta viktiga möte äntligen genomföras igen. Jag deltog i Sveriges delegation med starka förhoppningar om att Kvinnokommissionen skulle innebära en verklig mobilisering för jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter. 

Här är mina reflektioner från årets möte med Kvinnokommissionen.

1. Pandemin slår hårt mot jämställdheten

"Covid-19 är en kris med en kvinnas ansikte" sa FN:s Generalsekreterare António Guterres när Kvinnokommissionen inleddes. Framsteg rullas nu tillbaka, mödradödligheten och osäkra aborter ökar samtidigt som tillgången till preventivmedel minskar nu i världen.

I spåren av Covid-19 ser vi en skuggpandemi av våld mot kvinnor och hbtq-personer, sexuella övergrepp och barnäktenskap. I en tid av pandemi blir det än viktigare att vi tillsammans kraftsamlar för allas rätt till sin kropp och sexualitet.

Det var därför väldigt välkommet att Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, under Kvinnokommissionen utlovade att Sverige ska öka sitt stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika.

2. Maktskiftet i Vita Huset gör skillnad 

Kamala Harris höll USA:s tal på Kvinnokommissionens andra dag. Efter fyra långa år med Trumps attacker på det globala arbetet för aborträtten och hbtq-personers rättigheter var det en befrielse att höra en företrädare från USA som talade om vikten av jämställdhet och utlovade stärkt stöd till UN Women.

I förhandlingarna under Kvinnokommissionen har USA spelat en konstruktiv roll. Den amerikanska aborträttsrörelsen har också lyfta fram det historiska i att USA:s delegation till Kvinnokommission leds av två svarta kvinnor som starkt stödjer sexuella och reproduktiva rättigheter; vice president Kamala Harris och USA:s nya FS-ambassadör Linda Thomas-Greenfield. 

3. Motståndet fortsätter att mobilisera

Motståndet mot sexuella och reproduktiva rättigheter har genom presidentvalet i USA förlorat en viktig allierad, men har på inget sätt gett upp. En ohelig allians av nationalistiska, populistiska och konservativa religiösa krafter gör sitt yttersta för att stoppa insatser för säkra aborter och tillgång till preventivmedel och sexualundervisning.

I år var tydligt att motståndet riktar in sig mer mot transpersoners rättigheter och motsatte sig till och med begrepp som som "gender equality" och skrivningar om "all women". Mitt under Kvinnokommissionen meddelande dessutom Turkiet att de lämnar Istanbulkonventionen, en central internationell överenskommelse om att bekämpa våld mot kvinnor, våld i nära relationer och könsstympning. 

Det var därför välkommet att jämställdhetsminister Märta Stenevi valde att i Sveriges anförande tydligt lyfta fram frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt rätten till abort, preventivmedel och sexualundervisning. Stenevi slog också fast att regeringens feministiska politik inkluderade hbtq-personer och icke-binära. 

Hopp om förändring trots utmaningarna

Kvinnokommissionen har nu avslutats och mina känslor är blandade. I förhandlingsrummen lyckades konservativa och nationalistiska regeringar förhindra en kraftfull mobilisering för sexuella och reproduktiva rättigheter.

Men slutsatserna från Kvinnokommissionen lyfter i alla fall fram vikten att bekämpa våld och diskriminering mot kvinnor på nätet - och understryker betydelsen av ett tydligt jämställdhetsperspektiv i svaret på pandemin.

Men minst lika viktigt som förhandlingarna är möjligheterna på Kvinnokommissionen att få möta och dela erfarenheter med aktivister från hela världen och företrädare för regeringar, FN och civila samhället.

Att få samtala med RFSU:s partner i Ghana, Youth Harvest Foundation, om hur de arbetar med sexualundervisning. Att få lyssna till hbtq-aktivister från Paraguay, Tunisien och Nepal. Och att få inspireras av erfarenheterna av arbetet för aborträtten i Argentina och Pakistan. Det har varit enormt värdefullt. 

Hans Linde, förbundsordförande RFSU