Till sidans huvudinnehåll

Motion 1. Utvärdera möjligheten att utöka RFSU-klinikens verksamhet

Innehåll på sidan

Klicka på länkarna för att ta dig till avsnittet i texten.

Utvärdera möjligheten att utöka RFSU-klinikens verksamhet

Motionär: Matilda Carlsson, RFSU Örebro. RFSU Örebro står bakom Matilda Carlssons motion.

Denna motion resonerar för anledningar att utvärdera möjligheten att utöka RFSU-klinikens verksamhet. Motionen ger som förslag att RFSU ska genomföra analys, utredning och kartläggning för att undersöka möjligheterna att erbjuda människor utanför Stockholmsområdet tillgänglig och jämlik vård.

I nuläget finns det en RFSU-klinik i Sverige och den ligger i Stockholm. På kliniken arbetar barnmorskor, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och psykoterapeuter. Kliniken hjälper patienter bland annat med test för sexuellt överförbara infektioner, preventivmedelsrådgivning, sexualrådgivning och samtal om sexuell hälsa. Kliniken har under de senaste åren haft cirka 18 000-20 000 vårdbesök per år. Under pandemiåret 2021 minskade antalet besök något på kliniken; 19 041 besökte kliniken (RFSU, 2021). Många besök genomfördes digitalt via RFSU:s app; hos klinikens barnmorskor och läkare genomfördes cirka 23 procent av besöken digitalt. 

Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver i en rapport resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017. I undersökningen deltog 14 500 personer i åldern 16–84 år. Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin rapport av undersökningen att 8 procent av deltagarna har haft hälsoproblem eller fysiska problem som påverkat det sexuella livet. 13 procent har sökt råd eller hjälp inom hälso- och sjukvården för problem i det sexuella livet. 

År 2017 var befolkningsmängden cirka 10,1 miljoner i Sverige (SCB, 2018). Med hjälp av SCB:s statistikdatabas har jag räknat ut att i Sverige år 2017 var 7 954 442 personer mellan 16-84 år. Om jag utgår ifrån rapportens konstaterande skulle det betyda att 636 355 (8 procent av 7 954 442) mellan 16-84 år upplevde problem som påverkat deras sexuella liv år 2017. Vidare skulle det hypotetiskt innebära att 1 034 077 (13 procent av 7 954 442) skulle sökt vård för sitt problem i det sexuella livet. 

Det finns antaget alltså runt 500 000 människor, mellan 16-84 år, runt om i landet som har problem som påverkar det sexuella livet. Förmodat runt 1 000 000 som vill ha hjälp. Med denna information i bakhuvudet anser jag att det är berättigat att RFSU som organisation bör utvärdera hur RFSU-kliniken ska utvidga sin verksamhet för att vara tillgängliga för fler och oberoende var människor bor i landet. 

På RFSU.se hemsida informeras det om att kliniken har öppet för alla vuxna över 18 år. Jag hittar ingen information om att människor som bor utanför Stockholmsområdet inte kan komma till mottagningen. Jag ringer till klinikens telefonrådgivning för att ta reda på om en person kan boka tid, fast man bor på en annan ort i Sverige. Personen jag pratar med informerar att kliniken endast kan ta emot personer som bor i Stockholm. Personen berättar att det är på gång att kliniken ska kunna erbjuda videosamtal för att erbjuda vård för de som inte bor i Stockholm. Detta är något som inte påbörjats ännu. I RFSU:s idéprogram (2015) står det att: ”Sexuell och reproduktiv hälsovård ska vara tillgänglig för alla och alltid gratis för unga människor. Det är viktigt att skapa särskilda insatser riktade till unga människor, såsom ungdomsmottagningar och mottagningar som riktar sig till unga vuxna […] Sexologimottagningar ska vara tillgängliga för alla människor, oavsett var de bor eller varför de väljer att söka sig dit” (s. 11). I RFSU:s verksamhetsberättelse beskrivs att klinikens mål är att vara en mottagning i framkant vad gäller tillgänglighet, kompetens och bemötande samt vara en modell för jämlik och individanpassad vård (RFSU, 2017). Som det ser ut nu är inte RFSU-kliniken tillgänglig och jämlik för alla människor på grund av begränsade resurser och avtal. Jag ser därför ett behov av att utvärdera hur RFSU-klinikens verksamhet kan utökas för att erbjuda vård oavsett var människor bor i Sverige. 

Kliniken finansieras till största delen genom avtalet “vårdval sexuell hälsa” med Region Stockholm, vilket ersätter RFSU per genomfört patientbesök och för kostnaden för medicinsk service (RFSU, 2021). RFSU-kliniken har ständigt samarbeten för att öka kunskapen hos vårdpersonal om sexuella och reproduktiv hälsa. Några exempel på samarbeten är barnmorskeutbildningen, handledning av olika yrkesgrupper, utbildning till PTP-psykologer och andrologiutbildning tillsammans med Malmö universitet (RFSU, 2019). Kliniken har även erfarenheter av att samarbeta med utbildningsaktörer för att utbilda andra kliniskt verksamma i frågor som rör sexualitet, sexuell hälsa/ohälsa samt sex och relationer (RFSU, 2021). Klinikens verksamhet verkar ha stor potential att etablera samarbeten med övriga regioner i landet, likt det samarbete RFSU-kliniken och Region Stockholm har. 

I RFSU:s effektrapport (2019) redogörs att kliniken startade en familjerådgivning 2019. 40 procent av patienterna som besökte familjerådgivningen detta år uppgav att de lever utanför normen: ”Det ser vi som ett gott tecken på att vi når en målgrupp som inte alltid annars får sina behov uppfyllda av den övriga vården” (s.17). I RFSU:s effektrapport (2021) beskrivs det att RFSU-kliniken är angelägna att tillgodose den patientgrupp som inte alltid får sina rättigheter och behandlingsbehov tillgodosedda eftersom kunskap och resurser inom sexuell hälsa ofta brister i den övriga vården. Eftersom kliniken endast tar emot patienter i Stockholmsområdet befarar jag, precis som RFSU, att många patienter i landet inte får sina rättigheter och behandlingsbehov tillgodosedda. 

RFSU (2021) beskriver att kliniken idag verkar i ett samhälle där resurser påverkas av utveckling, vårdideologi, forskning, juridik, attityder, politik och ersättningssystem: ”Vi ser en utveckling i vården mot att upphandlingsregler och juridik styr inriktningen alltmer och att professionens röst får mindre plats när vården utformas. Det innebär att gränsdragningar och strukturer kan hamna långt från verkligheten och ibland försvåra för patienter/grupper att få adekvat hjälp utifrån en helhetssyn” (s. 8). Jag ser därför ett behov av att RFSU gör en kartläggning över om patienter över hela landet erbjuds jämlik sexuell och reproduktiv vård. 

Att arbeta för en mer tillgänglig och jämlik vård samt jobba för att utöka RFSU-kliniken verksamhet, går helt i linje med mål som finns formulerade i styrdokumentet Sextanten, bland annat: 

Effektmål 1: att politiska, juridiska och finansiella beslut i Sverige och globalt främjar SRHR och hållbar utveckling för alla människor oavsett makt och resurser. 

- Genom att RFSU-kliniken exempelvis etablerar samarbeten med andra regioner i Sverige (likt det samarbete RFSU-kliniken och Region Stockholm har) tar RFSU som organisation ansvar för att människors sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa skyddas, respekteras och tillgodoses. 

Effektmål 3: att människor i Sverige och globalt har, oavsett makt och resurser, förbättrad tillgång till kvalitativ och jämlik sexuell och reproduktiv vård. 

- Genom att exempelvis startar upp fler RFSU-kliniker på andra orter än Stockholm, som även erbjuder videosamtal till alla i Sverige, tillgodoser RFSU som organisation WHO:s standard: att det ska finnas tillgång till vård geografiskt. 

Om RFSU utökar RFSU-klinikens verksamhet skulle fler personer få chansen att få en jämlik, tillgänglig och individanpassad vård. Det leder i sin tur att fler personer har samma möjligheter och förutsättningar till att kunna vara, välja och njuta. 

Referenser: 

Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017

Riksförbundet för sexuell upplysning. (2015). Idéprogram 2015 (pdf) 

Riksförbundet för sexuell upplysning. (2017). Verksamhetsberättelse 2017.

Riksförbundet för sexuell upplysning. (2019). Effektrapport 2019 RFSU (pdf)

Riksförbundet för sexuell upplysning. (2021). Effektrapport 2021 RFSU (pdf)

Statistikmyndigheten. (2018). Flera miljongränser passerades under 2017. 

Förslag till beslut

  • att RFSU genomför en nulägesanalys över RFSU-kliniken för att identifiera brister och kommer med åtgärder för att kunna säkerställa möjligheten att människor utanför Stockholmsområdet får jämlik, tillgänglig och individanpassad vård.
  • att RFSU genomför en kartläggning att samtliga regioner i Sverige erbjuder motsvarande rådgivning och behandling som RFSU-kliniken gör.
  • att RFSU genomför en utredning för att kartlägga med vilka regioner det är möjligt att skapa samarbeten likt det samarbete RFSU-kliniken och Region Stockholm har.
  • att RFSU genomför en kartläggning över möjligheten att utöka RFSU-klinikens verksamhet, exempelvis starta upp fler RFSU-kliniker.
  • att RFSU granskar möjligheten för RFSU-kliniken att erbjuda digitala vårdbesök till personer utanför Stockholmsområdet.
  • att RFSU gör en riskanalys över vad som skulle hända om RFSU-kliniken börjar erbjuda digitala vårdbesök oavsett var patienten bor i landet.

Förbundsstyrelsens svar på motionen

Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion med viktiga perspektiv. Motionen önskar en utredning som inkluderar bland annat kartläggning och analys för att undersöka möjligheterna att erbjuda människor utanför Stockholmsområdet tillgänglig, jämlik och individanpassad vård från RFSU. Detta är ett arbete som länge har pågått inom RFSU och som har sett olika ut genom historien.

Historisk tillbakablick

RFSU grundades 1933 med en klinisk verksamhet för att hjälpa socioekonomiskt utsatta kvinnor. Detta var i en tid då preventivmedelsrådgivning var förbjudet enligt lag. Elise Ottesen Jensen (Ottar) var en pionjär som såg att kunskapshöjning och tillgängliga preventivmedel kunde minska antalet oönskade graviditeter. Utifrån Ottars tankar skapades RFSU som en medlemsrörelse och växte så småningom med fler kliniker på olika platser i landet där behov fanns. Under 1970-talet då antalet ofrivilliga graviditeter hos tonåringar var många öppnade RFSU-kliniken i Stockholm upp för att möta unga. RFSU-klinikens modell fick fler kommuner och regioner att starta ungdomsmottagningar. Resultatet blev ett förenat arbetssätt med ungdomsmottagningar över hela landet med ett helhetsperspektiv på sexuell hälsa och ett hälsofrämjande lustperspektiv.

Nutid

I dagens samhälle ser förutsättningarna annorlunda ut. Stora delar av den verksamhet som RFSU skapade under 1930- och 1940-talet ingår numera i den ordinarie hälso- och sjukvården. Det finns dock många brister i den nuvarande hälso- och sjukvården. Ungdomsmottagningarnas unika roll att tillgodose behov inom sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter avspeglas inte i den allmänna hälso- och sjukvården för vuxna.

RFSU-kliniken och dess unika arbetssätt och expertis täcker idag upp kunskapsluckor och brister inom den ordinarie hälso- och sjukvården. RFSU-kliniken i Stockholm fungerar som en slags “modellklinik” med ett helhetsperspektiv (som inkluderar både medicinsk och psykosocial kompetens) på individens sexuella hälsa och reproduktiva rättigheter. Under pandemin 2020-2022 utvecklades RFSU:s digitala rådgivning som idag erbjuds som ett komplement till besök på kliniken. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt att söka vård nationellt och kliniken når idag cirka 20 000 patienter från över 141 kommuner. RFSU-klinikens digitala rådgivning kommer fortsatt att utvecklas för att nå fler och vara tillgänglig för hela landet. RFSU-kliniken sprider kunskap i kliniska frågor till aktörer inom hälso- och sjukvård samt universitet och högskolor. RFSU-kliniken har en unik kompetens inom sexologi som ligger till grund för att utveckla nya behandlingsformer och fördjupningar inom sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter.

Den kunskap som kliniken inhämtar ligger till grund för det politiska påverkansarbete som RFSU bedriver både lokalt, nationellt och internationellt. I RFSU:s centrala styrdokument, Sextanten, ingår ett inriktningsmål som också hör samman med denna motion, som lyder: “Stärkt tillgång till kvalitativ och jämlik sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård för alla människor oavsett makt och resurser med särskilt fokus på människor som utsätts för rasism.”. Dessa inriktningsmål är viktigt för RFSU att fokusera på och sträva efter och denna aktuella motion är i samspel med att nå detta mål.

Slutsats och väg framåt

Förbundsstyrelsen delar motionärernas intentioner om att en utredning behöver tillsättas för att säkerställa jämlik, tillgänglig och individanpassad vård över hela landet. Vi ser dock att en sådan utredning är komplex och behöver omfatta fler områden än de som nämns i motionen. En utredning behöver bland annat ta ställning till på vilket sätt RFSU kan bedriva klinisk verksamhet i relation till det statliga ansvar som välfärden vilar på. I grunden handlar det om att ta ställning till hur RFSU ser på vår roll i välfärden och ett vägval om RFSU-kliniken ska fokusera på att vara en modellklinik eller om RFSU-kliniken ska ta ett bredare ansvar för SRHR-vården i Sverige. Idag har RFSU-kliniken ett avtal med Region Stockholm – vårdval sexuell hälsa och ett med Stockholm stad för att bedriva familjerådgivning. Dessutom finansierar RFSU på egen hand en psykoterapimottagning. För att bedriva klinisk verksamhet i fler regioner skulle RFSU behöva anpassa sig till gällande regionala avtal som kan se mycket olika ut samt ta ställning till resursfrågan i relation till egna medel.

Förbundsstyrelsen menar att de att-satser som formuleras i motionen ger en alltför detaljerad styrning till en kommande utredning och att det finns en risk att viktiga perspektiv eller frågeställningar utesluts. Förbundsstyrelsen ser därmed att en utredning som är mer omfattande och bland annat innefattar en bredare analys kring ideologi, risker, ansvarsfördelning, resurser, varumärket och behoven behöver tillsättas.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

  • att avslå motionens samtliga att-satser

till förmån för förbundsstyrelsens yrkande

  • att kongressen uppdrar till förbundsstyrelsen att genomföra en utredning om RFSU-klinikens syfte och funktion i relation till att skapa jämlik, tillgänglig och individanpassad vård över hela landet.