LBQ-kvinnors kamp för sina egna kroppar
I stora delar av Sydostasien lever lesbiska, bisexuella och queera (LBQ) kvinnor i skuggan av lagar, religiösa normer och djupt rotade patriarkala strukturer. Att vara kvinna och dessutom queer är att befinna sig i en tillvaro där tillgång till grundläggande hälsovård är bristfällig och rätten till den egna kroppen ständigt ifrågasatt. Det visar en rapport som RFSU:s partnerorganisation Asia Feminist LBQ Network nyligen släppt.
Rapporten “Queering Sexual and Reproductive Health Rights in Southeast Asia” beskriver hur religion, könsidentitet och sexualitet skapar en farlig cocktail av diskriminering och våld. Jean Chong från Asia Feminist LBQ Network kan berätta mer:
– Vi dokumenterade fall där lesbiska kvinnor utsatts för korrigerande våldtäkt, eftersom samhället ser dem som avvikande och att de behöver 'rättas till'. En av kvinnorna i studien blev gravid efter att ha utsatts för ett sådant övergrepp, men när hon sökte abort möttes hon av skam och vårdvägran. Till slut tvingades hon till en illegal abort som skadade hennes hälsa.
I länder som Indonesien och Malaysia, där homosexuella handlingar är kriminaliserade och religiösa lagar präglar lagstiftningen, lever många LBQ-kvinnor med konstant rädsla.
– I vår kartläggningsåg såg vi att det finns organiserade grupper som erbjuder sig att våldta lesbiska kvinnor för att ‘hjälpa dem’ att bli heterosexuella". De marknadsför till och med sina tjänster online, säger Jean.
Ett sjukvårdssystem som sviker
Men det handlar inte bara om våld och förtryck i hemmet eller på gatan, utan även om ett sjukvårdssystem som vägrar att erkänna LBQ-kvinnors behov.
– Många LBQ-kvinnor vågar inte söka gynekologisk vård av rädsla för diskriminering, och när de väl gör det får de ofta felaktig information eller nekas grundläggande tester som till exempel cellprovtagning, förklarar Jean.
Rapporten avslöjar också att LBQ-kvinnor ofta faller mellan stolarna i sexualupplysning och preventionsarbete. De inkluderas varken i den heteronormativa folkhälsomallen eller i STI-prevention, som huvudsakligen riktar sig till homosexuella män. Samma mönster gäller för abortvård. Trots att abort är lagligt i länder som Indonesien nekas många kvinnor rätten till en säker abort, eftersom sjukvården utgår från att de inte behöver den. Men även inom hbtqi-rörelsen är abort en osynliggjord fråga.
– Det finns en ovilja att prata om att vissa LBQ-kvinnor även har sex med män och därmed också kan behöva abortvård, säger Jean. Vi vill lyfta SRHR för alla, för att visa att LBQ-kvinnor har samma behov av STI-testning och abort som andra kvinnor.
Fler börjar prata om SRHR
Asia Feminist LBQ Network arbetar aktivt för synliggöra problemen och utmana samhällets strukturer. De organiserar workshops där LBQ-kvinnor kan lära sig om sina rättigheter och få stöd, samtidigt som de samarbetar med internationella aktörer för att påverka politiken på regional nivå.
– Vi ser att fler börjar använda vårt språk, fler rörelser börjar tala om sexual- och reproduktiva rättigheter för LBQ-kvinnor. Det är en lång väg kvar, men vi är på väg, säger Jean.
Genom forskning, utbildning och aktivism hoppas Asia Feminist LBQ att framtiden ska erbjuda en värld där kvinnor – oavsett sexualitet – får rätten att bestämma över sina egna kroppar.
– Vi är bara i början av vårt arbete, men vi kommer inte att sluta förrän LBQ-kvinnor har samma rättigheter och möjligheter som alla andra, avslutar Jean Chang.
Text: Ulrika Hammar
Foto: Asia Feminist LBQ Network