När SVT direktsände en tretimmarsdebatt om sex
På 1960-talet förespråkades fortfarande avhållsamhet för unga i sexualundervisningen. Samtidigt hade ungdomarna börjat “kila stadigt” och ägna sig åt "ömsesidig onani". Krocken mellan gamla och nya värderingar ledde bland annat till att SVT direktsände en tre timmar lång debatt på temat “Behöver vi en ny sexualmoral?” Givetvis fanns RFSU:s grundare Elise Ottesen-Jensen med i studion.
Sålde hemmafruar på 60-talet sex för att dryga ut hushållskassan? Var svenska kvinnor de mest lättfotade av alla turister på Mallorca? Ja, åtminstone om man får tro Aftonbladet den 27 december 1962. Varifrån dessa uppgifter kom är oklart, men att tidningen ville piska upp stämningen är desto tydligare. En anledning är den direktsända tv-debatten som ska sändas samma kväll med rubriken “Behöver vi en ny sexualmoral?” Ja, tycker Aftonbladet och hänvisar till att “den officiella moralens förespråkare” fortfarande predikar att sex före äktenskapet är en synd, vilket alltså går stick i stäv med hur folk verkligen lever.
Hon skakade om synen på sex och relationer
Men kanske behöver vi ta några steg tillbaka. För diskussionen om en ny sexualmoral startade på ett helt annat ställe än i en smaskig kvällstidningsartikel. I maj 1962 kom boken som skakade om synen på sex och relationer: "Jungfrutro och dubbelmoral", skriven av den unga journalisten Kristina Ahlmark-Michanek. Boken menade att en ny sexualmoral börjat spira och att denna snart skulle breda ut sig allt mer. Den nya moralen innebar bland annat att unga började ha samlag “för vänskaps skull”, förutspådde författaren.
– Det är egentligen en ganska enkel bok, men den är frejdigt skriven och skarp i argumentationen. Och den fick stor inverkan. Kristina Ahlmark-Michanek kritiserar skolans sexualundervisning för att inte ge fakta utan vara moraliserande och otydlig. Även de äldre sexualupplysarna, som ansetts vara de progressiva krafterna, får kritik för att ha en unken syn på kön och sexualitet, säger Lena Lennerhed, professor i idéhistoria och tidigare ordförande i RFSU.
Ottar tar ordet i tv-debatten
Tyvärr sitter inte Kristina Ahlmark-Michanek själv med i tv-studion när SVT ett halvår efter boksläppet anordnar en rekordlång, direktsänd debatt om sexualfrågan. Istället är det främst det gamla gardet som tagit plats: Barnpsykiatriker Gustav Jonsson, pastor Lewi Pethrus och läkare Gunnar Nycander. Samt, givetvis, RFSU:s grundare Elise Ottesen Jensen.
Programmet inleds med att programledaren undrar om det inte var bättre förr när alla var överens om att samlag endast får förekomma inom äktenskapet. Gustav Jonsson börjar genast protestera och förklarar att ungdomarna i alla tider haft egna regler och överenskommelser kring sexualumgänge som inte ställt krav på giftermål. Det är en felaktig föreställning att det inte förekommit sex före äktenskapet, påpekar han. Ottar tar ordet och menar att sexualmoralen, liksom annan moral, skiftar i enlighet med hur de sociala och ekonomiska förhållanden ser ut i tillvaron.
– Vi som levt länge har fått uppleva hur moralen ändrat sig över tiden, och jag anser att den ändrat sig till det bättre. Jag anser att det är mycket bättre som det är idag, att ungdomen kräver att de ska leva med den de håller av, istället att som förr då prostitutionen var det naturliga att gå till.
Hon opponerar sig dock mot företeelsen att “leva sitt sexualliv som en vänskapstjänst”.
– Det är ett steg tillbaka att hon skulle bli ett objekt istället för ett subjekt.
Men Ottar tycker också att det är farligt om vi gör formen till det viktigaste, alltså om man är gift eller inte.
– Jag tror att vi må göra innehållet till det viktiga. Vi har goda och dåliga fasta förbindelser, vi har goda och dåliga äktenskap. Jag skulle vilja ha allt det goda!
“Det är stor skillnad på lösa och fasta förbindelser. Jag tror på förbindelser där man tar hänsyn till varandra.”
Pingstpastorn protesterar
Pastor Lewi Pethrus protesterar och säger att det ansvar man åtar sig med sexuella förbindelser bör hålla livet ut. Därför är äktenskapet den enda accepterade formen för sexuellt umgänge. Det är en fast punkt i samhället som inte bör rivas upp av lösa förbindelser, menar han. Och så går han till attack mot Ottar:
– Vi kan råda skolungdom att ligga tillsammans, såsom Jensen gjort. Då har de tillfälliga förbindelser och vill inte ingå äktenskap. /…/ Dessa lösa förbindelser ger dessutom veneriska sjukdomar.
Men Ottar har svar på tal.
– Många av er som lyssnar i afton vet vad jag säger: Jag framhåller att man inte är psykiskt mogen när man är fysiskt mogen. Hur jag talar emot de tillfälliga förbindelserna och allt det som kan följa i deras spår. Det Lewi Pethrus säger nu är ju en väldig anklagelse mot den svenska skolan som betalar mina lektioner.
– Tror ni alltså inte på att det förekommer lösa förbindelser? frågar Petri.
– Det är stor skillnad på lösa och fasta förbindelser. Jag tror på förbindelser där man tar hänsyn till varandra, så kallade föräktenskapliga förbindelser, svarar Ottar.
När ungefär halva programmet har gått bjuds två ungdomar in, som fått sitta med i kulisserna och lyssnat fram tills nu. Det är Christer Rathsman som “ligger vid Uppsala universitet” och Agneta Uddén som studerar till sjukgymnast.
– Jag vill först ge en eloge till Elise Ottesen Jensen. Det är ett fantastiskt arbete ni bedriver och allt vad ni säger. Jag håller med er på nästan varje punkt, säger Agneta Uddén.
“När ungdomar ska sova tillsammans så blir det gärna mer. Därför bör de inte gå in i en sådan frestelse.”
För mycket fokus på samlaget
Christer Rathsman tycker att det är lite väl mycket fokus på själva samlaget. Hur är det med petting och ömsesidig onani? Och att sova tillsammans, det måste man väl ändå få göra?
– När ungdomar ska sova tillsammans så blir det gärna mer. Därför bör de inte gå in i en sådan frestelse, säger Lewi Pethrus.
Andra debattdeltagare tycker dock att det är svårt att lägga moraliserande synpunkter på petting.
– Om vederbörande trivs med det och gör det utan att skada någon annan eller själv har skuldkänslor så kan de väl få göra det. Men om de upplever inre obehag så vill jag förstås hjälpa dem till rätta. Men inte genom att moralisera eller fördöma, för det är en dålig bot, säger Gustav Jonsson.
Programmet varar i tre timmar och 20 minuter. Kameramännen sägs ha blivit så trötta att de står och svajar mot slutet, studiovärdinnan har uppmanats bjuda deltagarna på kaffe för att de inte ska krokna och hela 400 svenskar har ringt in till programmet. Trots det uttrycker Aftonbladet sin besvikelse dagen därpå: “Ingenting om den nya moralen - bara om när mamma var ung” lyder rubriken. “Den nya sexualmoralen som man väntat sig skulle bli föremål för diskussionen nämndes inte och de sju deltagarna snuddade inte ens vid svaret på rubrikens fråga: Behöver vi en ny sexualmoral?” Tidningen skriver att självklart sades det en hel del både klokt och riktigt, men det var ingenting nytt. Man visste redan vad de skulle säga, “från Lewi Pethrus envisa fasthållande vid att sexualiteten endast får förekomma inom äktenskapet till Elise Ottesen-Jensens krav på kärlek som den enda normen för om en förbindelse kan kallas lös eller fast.”
RFSU satsar på butiker för ungdomar
Vad hände sen? Ja, debatten fortsatte drivas av student- och ungdomsorganisationer, av författare, konstnärer och filmare. RFSU tycks dock inte riktigt veta vilken fot de ska stå på.
– Ottar hade ju slutat som ordförande några år tidigare och det ledde till en uppslitande period för RFSU. När tv-debatten sänds är RFSU fortfarande omskakad av interna strider. Det är nog svårt för självbilden att det kommer andra och kräver saker, organisationens progressiva krafter blir ju plötsligt förbisprungna av en yngre generation. Så RFSU går inte i spetsen i debatten. Men däremot börjar man satsa på kondomer och försäljningsverksamhet gentemot ungdomar, berättar Lena Lennerhed.
Sexualdebatten får dock stor betydelse för sexualundervisningen i skolan och det är ju något RFSU intresserar sig för, berättar Lena Lennerhed. 1964 tillsätts en stor statlig utredning som ska se över innehåll och budskap. Den kom dock att jobba i hela tio år, först 1974 är dess förslag färdigt.
– Det är en riktig tegelsten och den har ett helt annat perspektiv än tidigare. Den står på de ungas sida och menar att de har rätt till saklig information och till att bilda relationer som de själva vill. Den fördömer förlegade könsnorner och tar även upp homosexualitet, vilket det inte pratats om tidigare.
Människan som en samhällsvarelse
Och på 1970-talet är RFSU på banan igen. Nu har man i samhällsdebatten gått ifrån den individualistiska liberala uppfattningen om individen och börjar istället se människan som en samhällsvarelse. Relationer står högt i kurs, huruvida det är inom eller utom äktenskapet bryr man sig inte längre om.
– RFSU anordnar kvinno- och mansläger. Här sitter man tillsammans och pratar om hur man ska kunna hitta ett nytt sätt att leva tillsammans, berättar Lena Lennerhed.
Vad hände då med sex för vänskaps skull? Var det till gagn för kvinnorna och gav dem ökad frihet eller ökade det bara förväntningarna på att ha sex?
– Ja, det är den eviga frågan. Den nya kvinnorörelsen var kritisk mot sexliberalismen som man menade inte tog hänsyn till maktförhållandet mellan kvinnor och män. Det var svårt för kvinnor som inte ville ha sex att säga nej utan att räknas som pryda eller tråkiga. Men samtidigt kände många kvinnor att de äntligen kunde bejaka sin sexualitet. Och sexliberalerna förespråkar också fri abort så det är komplext, avslutar Lena Lennerhed.
Text: Ulrika Hammar