Kulah stoppade könsstympning av fyra flickor

Mitt i natten ringer telefonen. Personen i andra änden berättar att fyra flickor har kidnappats. Snabbt hoppar Kulah Borbor in i en bil tillsammans med ett team från organisationen West Point Women for Health and Development (WPWHDO). Efter flera timmars resa anländer de till byn dit flickorna sägs ha blivit förda.

Klockan är halv sex på morgonen. De kommer i sista minuten.

– Flickorna satt redan och huttrade och skakade utanför ett hus där könsstympningarna genomförs.

Kulah pratar med den lokala ledaren för att försöka förhindra ingreppen. Hon har själv varit med om ingreppet och använder alla tänkbara argument för att övertala kidnapparna att inte genomföra sina planer. Hon berättar att ingreppet är farligt.

– De lyssnade på mig. Nu är flickorna på en ny skyddad plats, där de är trygga.

I stadens fattigaste område kämpar de för förändring

Kulah Borbor är medlem i WPWHDO. Organisationen arbetar bland annat mot könsstympning, med finansiering från RFSU. De verkar i ett av Liberias fattigaste och mest tätbefolkade områden, West Point. På en halvö i huvudstaden Monrovia trängs runt 60 000-80 000 människor på en liten yta. Det finns begränsad tillgång på rent vatten och toaletter.

Den som genomgått könsstympning tillhör en gemenskap. Kulah kunde nå fram till de som planerade könsstympningen, eftersom hon själv är en en del av den. Det gav henne en position att förhandla och bli hörd.

Utmanande att stoppa könsstympning

Liberia är ett av tre västafrikanska länder som inte har någon lag som kriminaliserar kvinnlig könsstympning. Nästan fyra av tio flickor och kvinnor i Liberia har utsatts för någon form av könsstympning, där delar av könsorganet skärs bort. Trots att allt fler motsätter sig ingreppet, har det varit svårt att driva igenom en förändring eftersom det anses mycket kulturellt känsligt.

Aminata Kamara arbetar som RFSU:s samordnare på plats i Liberia. Flera av RFSU:s lokala samarbetsorgansiationer arbetar för att förhindra könsstympning. Hon säger: 

– Könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det orsakar trauma och livslånga komplikationer. Eftersom det också ses som en övergångsrit till att bli kvinna, hänger könsstympning ihop med barnäktenskap.

Könsstympningarna i Liberia genomförs av Sande, ett slutet sällskap bestående av kvinnor, som håller en flera veckor lång initieringsrit där flickor ska bli kvinnor. Riten fungerar som en utbildning där flickorna lär sig sådant som anses viktigt för att vara en bra kvinna, t ex hur man tar hand om sitt hem, hur man blir en "god fru och mamma". En del av initiationsriten är könsstympning. Det kostar att genomgå initiationsriterna. Om Sande-sällskapet inte får sina intäkter, kan de hålla kvar flickor och unga mot deras vilja.

Det förekommer också kidnappningar, som i fallet med de fyra flickorna. Det kan hända om man kränker någon från Sande-sällskapet, till exempel genom att uttrycka sig på ett opassande sätt eller ifrågasätter Sande. Trots att det är känt att Sandesällskapet både kidnappar och tvingar unga till könsstympning, lagförs de sällan. Det beror på att Sande  spelar en viktig roll för många i Liberia, både politiskt, socialt och ekonomiskt.

Att tillsammans ta avstånd är mest effektivt

Landet har undertecknat internationella överenskommelser som förhindrar könsstympning, men fortfarande har man inte lyckats driva igenom de lagförslag som gjorts.

För att stoppa könsstympning krävs såväl ökad kunskap som förändring av djupt rotade sociala normer. Enligt FN:s befolkningsfond UNFPA är det mest effektiva sättet att avskaffa könsstympning att få ett helt samhälle att gemensamt ta avstånd från praktiken, kallat "collective abandonment". Det innebär att nyckelpersoner tar ett offentligt och gemensamt beslutar att överge könsstympning. Arbetet måste vara rättighetsbaserat och långsiktigt.

Mary S. Wiah, en äldre medlem i WPWHDO som bor i West Point har sitt svar på hur man kan stoppa könsstympningarna. För att åstadkomma förändring är det svårt att helt förbjuda något. Istället måste man arbeta konstruktivt.

– Först tror jag att vi ska behålla delar av initieringsriten, för det finns delar som jag tycker är bra. Sedan byter vi ut de skadliga delarna som kvinnlig könsstympning mot någon form av utbildning, till exempel sömnad. Sedan behöver internationella organisationer fortsätta att arbeta med oss för att stoppa kvinnlig könsstympning.

Det finns mycket kvar att göra innan ett förbud mot könsstympning finns på plats. Både 2023 och 2024 har Liberias nationella råd för traditionella ledare uttryckt stöd för ett förbud. Det är ett viktigt steg i rätt riktning.

Text och foto: Emma Güntner