Kunskapshöjande dag om unga och porr

I publiken i Örebros vackra, 60-talsinredda konferenslokaler sitter personer från länets Ungdomsmottagningar, men även lärare och fritidspedagoger. Tillsammans ska de nu få ta del av aktuell forskning, reflektera i smågrupper och lära sig några av RFSU:s pedagogiska metoder. Syftet är att stärka tilltron till den egna verksamhetens möjlighet att prata med unga om porr.

Porrdebatten har förts i över 100 år

Kalle Röcklinger inleder med att berätta att porrdebatten brukar sätta igång ungefär vart femtonde år, och nu är det dags igen. Enligt den brittiska forskaren Feona Attwood har diskussionen om porr återkommit sedan slutet av 1800-talet. Från början handlade det om rädslan att förstöra kroppen eller moralen, på 80-talet berörde debatten kvinnoförnedring och förtryck. Idag är argumenten återigen att porrkonsumtion kan leda till hälsoproblem.
– Just det här med att ungdomen behöver skyddas är ett återkommande tema. Istället för att se unga som kompetenta i sina egna liv så använder vi dom för att ta tag i vuxnas problem. Det kan gälla näthat, men det kan också gälla porrkonsumtion.

Kalle berättar vidare att porren ständigt interagerar med samhället i stort. Den befinner sig i ett gränsområde som utmanar invanda föreställningar, bryter de tabun som finns och har en idé om att chocka och provocera. Men händer det verkligen något med porren över tid? Är det så att den blir mer och mer våldsam?
– Nej, man har gjort likadan porr hela tiden. Skildringar som ser ut som sexuellt våld var faktiskt vanligare 70-talet, innan lagen om våldsporr kom till.

Oro över porren som sexualundervisning

Med hjälp av Mentimeter tar Pelle Ullholm pulsen på publiken. Och utifrån resultaten blir det gruppdiskussioner. Vilka känslor väcker temat porr hos dig i din professionella roll?
– Jag är orolig att porr ska bli ett lärande om hur man har sex, om vi som vuxna inte ligger steget före och ger en annan bild, säger en av deltagarna.
På frågan om man känner osäkerhet att prata om porr i sin yrkesroll svarar några att det är svårt för att de inte känner sig så uppdaterade. Vad är det ungdomarna tittar på egentligen? Kan jag tillräckligt mycket för att ha de här samtalen? undrar de.
– Vi vuxna behöver inte veta exakt vad som finns på nätet idag eller vilka sidor unga hänger på. Fokusera istället på kunskapshöjning om lustanatomi, sexpraktiker, ja- och nejsignaler och säkrare sex. Det hjälper unga stärka sin kritiska blick på det som porren representerar, säger Kalle.

Fyra svenska studier om porr

Kalle berättar att det finns mycket forskning om porr, framför allt om unga, men att forskningen inte är entydig. Hon listar de fyra stora, svenska studier som gjorts på ämnet: SRHR2017, UNGKAB, medierådets undersökning om ungas medievanor och Magdalena Mattebos avhandling “Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents”. Studierna visar att nästan alla unga har sett porr någon gång. Killar ser mer porr än tjejer och äldre tittar mer än yngre. Omkring 10 procent har vad man kallar en hög porrkonsumtion. Men en grupp som oftast glöms bort är de som tittar sällan eller aldrig.
– Mer än hälften av killarna och 87 procent av tjejerna mellan 13 och 18 tittar mindre än en gång i månaden eller aldrig. Så när vi generaliserar och säger att ”unga tittar så mycket på porr nuförtiden” så exkluderar vi den här gruppen.

Unga kan skilja på porr och "riktigt" sex

Därefter kommer föreläsningen in på ungas egna upplevelser av att titta på porr. Det finns ett samband mellan lägre självkänsla och porrtittande. För tjejer handlar det ofta om komplex över kroppen, för killar om krav på prestationen.
– Bland unga högkonsumenter ser vi två tendenser. Dels att porren leder till ett utforskande och en mer tillåtande attityd. Men också att den kan leda till en större utsatthet och stereotypa föreställningar om kvinnor och män, konstaterar Pelle.

Själva säger ungdomarna att de kan skilja på hur sex ser ut i porren och hur det är när man har sex på riktigt. De tycker inte att porren har särskilt stort inflytande över vilken typ av sex man har.
– Unga förhåller sig reflexiva och kritiska, men önskar mer stöd från vuxenvärlden, säger Pelle.

Sexuell kommunikation en viktig byggsten

Han tycker att peppsnacket ”Så pratar du med unga om porr” från RFSU:s metodbank är värt att kolla in. I den finns flera metoder som är viktiga när man pratar om porr i grupp. RFSU använder sig också av en listningsövning där unga får reflektera kring vad som kan vara bra respektive dåligt med porr.
– Med hjälp av kunskap om anatomi och sexuell kommunikation kan man bemöta tankar om skeva kroppsideal och bristande ömsesidighet inom porr.

Grundtanken i RFSU:s metodmaterial är alltså att övningarna kan ta sin start i porren, men sedan leda till andra samtal, till exempel om integritet, ömsesidighet och överenskommelser.
– Jag skulle vilja att fler elever sa: ”I skolan får jag prata om sexuell kommunikation.” Ett bidrag till att motverka det vi är oroliga för att porren gör, är ju att låta eleverna prata om kommunikation och gränser, säger Pelle.

Så tyckte deltagarna

Några som kommit för att delta och lära sig mer är personal från Ungdomsmottagningen i Örebro. Timmy, som dessutom är tidigare ordförande i FSUM, hade sett till att hela arbetsplatsen blivit inbjuden.
– Efter den här halvdagen känns det som att jag och mina kollegor kan närma oss frågan från samma utgångspunkt och ge ungdomarna vi möter en samlad bild.

Han tycker särskilt att forskningsavsnittet i föreläsningen var givande.
– Föreläsningen speglade hur komplext ämnet är, det gjorde de jättebra. Det är inget lätt ämne. Jag har fått mer kunskap och bättre argument för att kunna ha en mer nyanserad bild i mina samtal med unga om porr. Nu kan jag basera samtalen på annat än anekdoter.

En annan person från publiken är Joakim, fritidsledare i Örebro. Han tycker att föreläsningen har gjort honom mer källkritisk när det kommer till det man hör om ungas porrkonsumtion. Och att han fått bättre verktyg till att föra samtal.
– Det är svårt att inte väva in egna åsikter, men jag vill att unga själva ska få kritiska ögon och vill undvika att komma med pekpinnar. Att låta bli att skambelägga, men ändå ifrågasätta. Jag vill inte säga ”Du får inte kolla på porr!” utan istället ”Köp inte allt. Du kanske kan påverkas negativt.”