Vilka motioner!
Fjorton motioner har skickats in till årets kongress. De handlar om allt från rutiner för uteslutningsärenden till förslag om att instifta ett pris vid namn Klitoriskompis. Här berättar några av motionärerna vad just deras motioner handlar om och ger oss sina bästa kongresstips.
Hej, Sanna Thedvall, Ungdomsnätverket!
Du har skrivit en motion till kongressen om öronmärkta ombudsplatser för bredare representation på kongressen. Vad går den ut på?
– Den här motionen handlar om att vi vill att alla lokalföreningar ska erbjudas en extra ombudsplats på kongressen så länge de kan skicka en person som är under 26.
Är ni flera bakom motionen?
– Ja, redan i höstas började jag rekrytera folk i ungdomsnätverket som var intresserade av att skriva motioner. Vi blev en motionsgrupp som tillsammans spånat och skrivit motionen. Dessutom delade vi motionen i ungdomsnätverkets grupp och samlade 40 personer som ställde sig bakom från hela 12 olika lokalföreningar.
Varför är den här frågan så viktig för er?
– För oss i ungdomsnätverket är ungas representation och möjlighet att ta plats i organisationen superviktig! Vi tycker att den här motionen är ett bra förslag för att ge unga en naturlig plats på kongressen och i det demokratiska systemet, en plats som de inte behöver känna att de tar från någon annan som är mer erfaren. Vi hoppas också att den kan fungera som incitament för lokalföreningar att lägga mer kraft på att engagera unga eftersom det behövs unga inför kongressen för att de ska få en extra röst.
Vad skulle den kunna möta för motstånd?
– Ett problem skulle kanske vara att det är en ganska stor stadgefråga som är svårt att fatta beslut kring. Dock tycker ju vi att den är väldigt gynnsam för lokalföreningar som får en extra röst på kongressen och dessutom får en anledning att skapa en mer hållbar lokalförening genom ungt engagemang.
Varför tycker du att man som medlem ska åka till kongressen?
– Det är superhärlig energi på kongressen. Även om det diskuteras allvarliga frågor och alla inte är sams hela tiden blir man extremt föreningspeppad av att vara där! Och jag uppmuntrar så klart unga att åka för att få en större förståelse för organisationens storlek och våra möjligheter inom den.
Vad är ditt bästa kongresstips?
– Våga åka, våga ta för dig och fråga så fort du inte förstår. RFSU är och ska vara för alla. Och i det tycker jag att en av de viktigaste delarna är att alla förstår allt vi pratar om och gör.
Hej Monica Johansson, RFSU Umeå! Du har skrivit en motion till kongressen om att instifta priset Klitoriskompis. Vad går den ut på?
– Att instifta en utmärkelse som varje år uppmärksammar något som en lokalförening gjort.
Varför är den här frågan så viktig för dig?
– För att det händer så mycket inom RFSU och våra lokalföreningar och det vore kul om det fanns ett roligt sätt att synliggöra detta gemensamt utan att göra det superallvarligt och prestigefyllt!
Vad skulle den kunna möte för motstånd?
– Jag hoppas att den fortsätter att ses som något lustfyllt och inte något som riskerar att skapa konkurrens utan hellre tvärtom att utmärkelsen kan främja lärande och erfarenhetsutbyten mellan lokalföreningar.
Är ni flera bakom motionen?
– Ja, det är jag och Viktoria Kassman Eriksson.
Varför tycker du att man som medlem ska åka till kongressen?
– Det är en fantastisk möjlighet att vara med och påverka det vi gemensamt i RFSU ska genomföra framöver. Och att en får träffa en massa härliga RFSU:are! Och för att den i år hålls i UMEÅ!
Vad är ditt bästa kongresstips?
– Var nyfiken på andra medlemmar och motioner och propositioner, och sov och drick ordentlig med vatten.
Hej David Jatko, RFSU Stockholm! Du har skrivit en motion till kongressen om "Ett sakligt och synliggörande språkbruk kring fetischism". Vad går den ut på?
– RFSU har en fin tradition av att komma på nya bra ord. Slidkrans, snippa och så vidare. Det som RFSU uttrycker uppfattas som ett bra sätt att prata om saker. Men denna motion visar hur fel det kan bli om nya ord inte är genomtänkta och förankrade.
– Fetischism handlar, kort uttryckt, om att en person har en passionerad relation till någon sak. Det kan vara en unik sexualitet, ett sätt att leva i vardagen och något som påverkar attraktion och partnerval. Kunskapen om fetischism är i allmänhet väldigt låg.
– Problemet är att en arbetsgrupp i RFSU som kallade sig "BDSM-gruppen" år 2012 började tala om fetischism som om det vore en del av BDSM. Utan att det hade skett någon allmän diskussion skapade de begreppet BDSMF, där fetischisters gruppidentitet hade reducerats till en enda bokstav och gjorts till ett bihang till den av allmänheten mer kända sexualiteten BDSM. Men i själva verket är det inte troligt att en slumpvis utvald fetischist har någon särskild relation till BDSM. Fetischism och BDSM är separata och i hela världen vedertagna begrepp. Begreppet började sedan sprida sig, från RFSU till media. När RFSU bidrar till att sprida en felaktig bild av att fetischism och BDSM är en och samma sexualitet har man förlorat sin upplysande roll och bidrar till ett osynliggörande av fetischism. Detta snedsteg kan vi nu rätta till.
Varför är den här frågan så viktig för dig?
– Därför att det ytterst handlar om människors möjlighet att bli förstådda och kunna leva enligt sin sexualitet. Rätten att välja, vara och njuta! I ett läge när allmänheten har väldigt lite kunskap om fetischism så blir det problematiskt om vi använder ett missvisande språkbruk, eftersom begrepp formar människors uppfattningar och därmed påverkar deras liv. Om vi plötsligt påstår att fetischism är en form av BDSM så gör vi det svårt för personer som egentligen har en fetischistisk sexualitet att göra sig förstådda kring sin sexualitet, vilket kan leda till att de även får svårt att leva enligt den.
Vad skulle den kunna möta för motstånd?
– Motionen handlar ju om något som man kan tycka borde vara helt självklart, att det har funnits ett missförhållande som ska rättas till. Jag har svårt att föreställa mig att någon skulle misstycka, för jag tror att situationen till stor del har orsakats av tanklöshet, slump och slarv. Kanske reagerar någon med förvåning över att ett begrepp som hen en gång hört i RFSU-sammanhang inte skulle vara helt lyckat. Men det visar ju på det som är kärnan i motionen: Vilken auktoritet som RFSU har och hur riskfyllt det därmed är om man hittar på nya begrepp som inte är genomtänkta och förankrade.
Är ni flera bakom motionen?
– Ja, vi är många undertecknare från flera olika lokalavdelningar, från det nationella fetischism- och BDSM-nätverket och från lokala arbetsgrupper.
Varför tycker du att man som medlem ska åka till kongressen?
– För att det är när så många som möjligt är med och bidrar med sin förståelse av sexualitet som RFSU blir så bra på att vara en samlande och positiv kraft. Även om man är mindre intresserad av formalia så är det ju väldigt roligt att umgås med andra som också brinner för något RFSU-aktigt. Stämningen är hjärtlig, det brukar arrangeras lite festligheter och det är ett bra sätt att lära kännas.
Vad är ditt bästa kongresstips?
– Boka inte ett hotellrum i fel stad, det har jag testat och det var ingen höjdare.
Hej Martina Hallin, RFSU Stockholm! Du har skrivit två motioner till kongressen. Vad går de ut på?
– Den ena motionen går ut på att modernisera våra lagar så att vi kan få samma familjejuridiskt skydd för flersamma relationer som för tvåsamma. Den andra motionen handlar om hur tvåsamhetsnormen fortfarande genomsyrar sexualupplysning och om att vi bör öka kompetensen inom RFSU och kansli och klinik kring icke-tvåsamhet, samt att utveckla politiken kring icke-tvåsamhet.
Varför är dessa frågor så viktiga för dig?
– Tvåsamheten är en meganorm som skär igenom alla andra normer (t ex heteronormen och vithetsnormen). Som en del i att uppmuntra människor till att våga vara, välja och njuta, vill jag att vi ska belysa den och göra det tvåsamma relationsformatet till ett möjligt val bland andra möjliga val. Jag vill också känna mig trygg med att det på RFSU finns människor som sakkunnigt kan hjälpa andra att navigera i begrepp och föreställningar som florerar kring polyamori och relationsanarki, i diskussioner om icke-tvåsamhet som en läggning, identitet eller livsstil etc. Jag vill säkerställa att vi har en spetskompetens som bygger på lika delar teori och erfarenhet i frågan och som kan sprida den internt. Detta för att vi i nästa led ska ha en möjlighet att medvetet integrera den i samtalsverksamhet och praktisk upplysning. Dessutom tycker jag att det är viktigt att vi följer forskning på området och bidrar till politisk påverkan som berör relationsformat.
– Det personliga valet blir politik när det inte går att till exempel skydda egendom med hjälp av samma lagar som vi använder för tvåsamma relationer. Nu när vi börjat diskutera möjligheten att ha flera registrerade vårdnadshavare är det dags att ifrågasätta tvåsamhetsnormen som sådan och alla implikationer den har på familjejuridik - inte bara när det gäller t ex presumtivt föräldraskap inom äktenskapet. Jag lever själv öppet flersamt sen många år tillbaka, är något insatt i familjejuridiken, och vet hur samhället idag exkluderar flersamma relationer. Det är dags att på allvar väcka den här frågan ur perspektivet alla medborgares rätt till samma samhällsskydd.
Vad skulle motionerna kunna möte för motstånd?
– Månggifte är ett belastat begrepp som för många för tankarna till ofrivilliga fleräktenskap i en patriarkalt förtryckande kultur. Det är viktigt att belysa att månggifte inte behöver innebära det, utan också kan vara ett civilrättsligt avtal mellan flera jämlika och samtyckande vuxna. Eftersom tvåsamhetsnormen som sagt är en meganorm, kan det ibland kännas som att den ”konkurrerar” med andra normer på ojämlika villkor. Jag kan uppleva att vi inom RFSU har en kultur som stärker och uppmuntrar belysning av minoritetsfrågor på bekostnad av sånt som berör majoriteten, och att tvåsamhetsnormen på ett sätt därför blir en ”för stor” fråga att ta i. Lite som att alla känner till den, men ingen känner ägarskap för den. Vilket är ett av skälen till att jag vill säkerställa att det finns personal som har den som tydligt uppdrag.
Är ni flera bakom motionerna?
– Jag har skrivit motionen själv men fått stöd för den från RFSU Stockholms årsmöte.
Varför tycker du att man som medlem ska åka till kongressen?
– För att få uppleva engagemanget, och för att få möjlighet att ha örat mot föreningsmarken och få en uppfattning om vilka frågor som är aktuella just nu. Kanske upptäcker du att det är flera som brinner för samma saker som du, och kan hitta andra att teama upp med kring det.
Vad är ditt bästa kongresstips?
– Att våga ta kontakt med andra, och att inte lyssna för mycket på den inre rösten som säger att alla andra kan så mycket mer, vet så mycket mer, törs så mycket mer, känner så många fler och har varit med så mycket längre, utan också bjuda in en inre röst som berättar att även om det är så, kan jag ha något att bidra med ändå. (Helt uppenbarligen är detta ett tips till mig själv, men kanske finns det någon mer som känner som jag inför sådana här sammanhang. )