Nya, globala riktlinjer för sexualundervisning

Arbetet startade i oktober 2016 då Hans Olsson, sakkunnig sexualupplysning på förbundskansliet, var med i en två dagars workshop för att diskutera vad som skulle vara med i riktlinjerna. 
– Man har tagit tillvara på mycket som togs upp vid den workshopen så även om RFSU inte suttit med i den referensgrupp som sedan tillsattes så har vi varit med och tyckt till, säger han.

Karins förhandlingserfarenheter kom till sin rätt

Men inte nog med det. Karin Nilsson, sexualpolitiskt sakkunnig, även hon på förbundskansliet, tog tjänstledigt för att arbeta för Unesco med riktlinjerna. 
– Nu gjorde jag ju inte det för RFSU:s räkning, men visst hade jag mycket med mig från mina erfarenheter härifrån. Jag har suttit i många förhandlingar i FN och vet vilka internationella åtaganden som länder ställer sig bakom när det gäller hälsa, jämställdhet och rättigheter, som var viktiga att inkludera i de nya riktlinjerna.

De nya riktlinjerna ersätter de som togs fram för nästan tio år sedan. Medan den förra versionen hade stort fokus på hiv-prevention och att förebygga sjukdomar, så har den senare blivit mer omfattande: Hur kan unga leva ett hälsosamt liv och bli stärkta i sin makt att ta beslut gällande dem själva? 
– Det är också ett starkare, tydligare språk i texten och mänskliga rättigheter finns med genomgående. Betydelsen av könsroller och genusperspektivet är också tydligare beskrivet, berättar Karin.

Abort finns med i texterna

Riktlinjerna är tänkta som rekommendationer om vad som bör ingå i sexualundervisningen för barn och unga mellan 5 och 18+ år runt om i världen. De innehåller både förslag på hur man undervisar och hur kunskaperna kan följas upp. De kan användas av regeringar och ministerier samt frivilligorganisationer eller ungdomsorganisationer. De består av åtta nyckelkoncept: relationer, värderingar och rättigheter, könsroller/genus, våld, kroppslig integritet och samtycke, kroppen och dess utveckling, sexualitet och sexuell identitet, graviditet samt hiv-prevention. 
– Jag är glad att vi fick in fler rekommendationer kring aborter i texten. Även om jag önskar att vi hade kunnat skriva att man också bör främja säkra aborter istället för som det blev nu, att man bör undvika osäkra. Det kan tyckas vara bara ord och formuleringar, men det är viktiga ställningstaganden för rätten att ta beslut om sin egen kropp, säger Karin.

Nu är nästa steg för Unesco och de andra FN-organen som ställt sig bakom, att göra intressenterna uppmärksamma på att riktlinjerna finns. I vissa länder går det bra att slå på stora trumman och anordna uppmärksammande events, medan det i andra passar bättre att smyga ut materialet t.ex i kontakten med lärarorganisationer eller dialog med utbildningsdepartement. För det finns faktiskt en opposition som är starkt kritiska och som nu laddar upp för att göra motstånd. 
– Det handlar om regeringarna i vissa länder som motsätter sig sexualundervisning i skolorna, eller vissa delar i en allsidig sexualundervisning. Det är också olika religiösa, konservativa aktörer som är kritiska till exempelvis hbtq-frågor och abortfrågan. Och så finns det föräldraföreningar som inte vill att skolan ska prata sex och relationer med unga överhuvudtaget.

Bra med utvärdering av sexualundervisning även här hemma

För RFSU:s del kommer vi givetvis sprida riktlinjerna till våra internationella partners som arbetar med sexualupplysning. De landansvariga på förbundskansliet har genomgång via Skype för att diskutera hur partnerorganisationerna kan dra nytta av materialet. Men även här i Sverige kan vi få användning för det.
– Dels behöver vi bemöta argument från religiösa aktörer även här och då är riktlinjernas evidensbaserade effekter av sexualundervisning bra att ha. Dels har vi i Sverige inte alla gånger varit så bra på att utvärdera sexualundervisningen från politiskt håll och här kommer riktlinjerna med tydliga uppmaningar om varför det behöver göras, säger Hans Olsson.

Är du intresserad av vad som står i Unescos dokument? Här kan du ladda ner det.