"Jag älskar att snacka om sex!"

Utan det minsta besvär pratar han om kroppen, relationer och sexualitet med allt ifrån nyanlända ungdomar till personal på hvb-hem*.
– Jag älskar att träffa människor och snacka om sex och sexualitet! Att jag dessutom får chans att ta upp intersektionalitet och antirasism i samma veva gör mitt jobb på RFSU Malmö helt perfekt.

Yahia föddes i Kairo för snart 33 år sedan. Familjen, som är av medelklass, hade en öppen syn på könsroller och jämställdhet. Det var inte förrän han började skolan som Yahia förstod att omgivningen gjorde skillnad på honom själv och hans syster. Hemma hade han inte behövt vara särskilt maskulin, men i skolan blev han retad för sin känslighet och sina tårar. Dessutom fick han kränkande kommentarer om sin hudfärg.
– Jag blev nyfiken på hur det här kom sig. Varför tittar folk på det som är annorlunda istället för det vi har gemensamt? Här väcktes mitt engagemang mot rasism och homofobi och för alla människors rätt att få vara sig själva.

© Foto: Emil Malmborg

I 20-årsåldern började han arbeta ideellt med etniska minoriteters och hbtq-personers rättigheter. I Egypten var det här separata frågor och det fanns inte någon praktisk möjlighet att föra dem samman.
– Men i mitt huvud var allt kopplat. Vi är komplexa, intersektionella varelser, vi är inte antingen det ena eller andra.

När han så kom till Sverige för fem år sedan, för att delta i en workshop om sexualitet och religion, föll allt på plats. Här fanns utrymme att tänka bredare och att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Och här blev han alltså kvar.
– Mitt behov av skydd som politiskt engagerad, homosexuell och tillhörande en etnisk minoritet var stort. Hade jag stannat i Egypten skulle jag med största sannolikhet sitta i fängelse nu.

I maj 2017 började Yahia jobba hos RFSU Malmö som projektledare för Nyfiken projektet och samordnare av RFSU Malmös informatörer. I uppdraget ingår att han håller utbildningar för personer som träffar nyanlända i sina yrkesroller. Han berättar om en anställd på ett hvb-hem som undrade hur han skulle hjälpa en ung kille på boendet att våga prata med en tjej han var kär i. “Det är ju så svårt för honom som är utländsk och inte vet hur man gör här.”
– Jag frågade hur gammal killen var och det visade sig att han var 15. Då frågade jag: “Hur lätt tyckte du att det var att prata med tjejer när du var 15?” Och mannen fick en aha-upplevelse. Sådär är det ofta, personalen tänker “nyanlända”, jag får dom att tänka “unga”.

© Foto: Emil Malmborg

Ett annat tillfälle Yahia särskilt minns är när han pratade om slidkransen med ett gäng unga killar. En av dem blev väldigt engagerad. “Jag visste det! Dom snackar hela tiden om att det finns en mödomshinna, men det är ju helt ologiskt. Hur skulle mensen kunna komma ut?”
– Han var upprörd, men ändå glad. Nu skulle han berätta sanningen för sina kompisar, sa han. Just såhär är det också ofta: De unga misstänker myten, men ingen har tidigare bekräftat den misstanken. Förrän de pratar med mig eller någon annan från RFSU.

© Foto: Emil Malmborg

När Yahia är ledig så tycker han om att resa. Turerna går till Berlin, Paris eller Lissabon. Antingen på egen hand eller tillsammans med en kompis. I våras, när Yahia fick sitt svenska medborgarskap, kunde han åka tillbaka till Egypten för första gången på fem år. Det blev ett både tungt och fint möte med familjen. Mycket har förändrats, både politiskt i landet, och i familjen. Systern har hunnit gifta sig, skilja sig och få tre barn. Föräldrarna tycker att det är tråkigt att Yahia bor så långt borta, men har samtidigt förståelse för hans flytt. Särskilt när han berättar hur han har det i Malmö.
– Malmö är Sveriges bästa stad! Det är lagom stort, blandat med folk och nära kontinenten. Folk är chilla och det är lätt att göra saker spontant. Här känner jag mig hemma.

*=hem för vård eller boende. I det här fallet hem för ensamkommande barn.