"Det spritter i kroppen" lyfter frågan om sex för alla

Bosön är en folkhögskola och konferensanläggning som ligger längst ut på Lidingö nära vattnet. I en ljus sal på nedre botten ska Isabel och Hanna, informatörer från RFSU, just hålla ett föredrag om lustanatomi. Det handlar bland annat om likheterna mellan en kuk och en fitta, vad som kan kännas njutningsfullt och vad en kan göra om något gör ont eller känns fel. En del frågor om funktion lyfts lite extra, till exempel att även om en har känselbortfall i själva könet så kan en ha känsel runt omkring. Men annars görs ingen skillnad på ett vanligt pass som RFSU brukar hålla i skolorna.
– Det handlar om att utforska sina möjligheter på ett lustbejakande sätt. Och det är ju lika för alla, oavsett funktionalitet. Jag brukar säga att ser man till hela livet så varierar den kroppsliga funktionen för alla, säger Hanna Öfors, projektledare för RFSU Stockholms "Sex i rörelse".

"Är tjejers bröst känsligare än killars?"

Deltagarna är aktiva och ställer nyfikna frågor eller kommenterar. "Är tjejers bröst känsligare än killars?" undrar någon vilket leder till ett samtal om ifall uppfattning av känslighet kan bero på att tjejers bröst sexualiseras i större omfattning eller om det faktiskt kan skilja sig fysiskt mellan könen. En av deltagarna är snabb på att fylla i när föredragshållarna kommer av sig. Hon heter Frida Myrsten och är medlem i RFSU Umeå sedan en tid tillbaka. När det blir paus får vi chans att prata. Hon berättar att hon brunnit för frågan om sexualitet sedan hon var 18 då några sexualupplysare från Kärleksakuten besökte hennes skola.
– Sex är så tabubelagt i sig. Och lägger man till funkis till det blir det nästan omöjligt. Folk tänker att det är en ekvation som inte går ihop! Det vill jag vara med och ändra på.

Sagt och gjort. När Frida slutade gymnasiet gick hon med i RFSU och utbildade sig till informatör. Nu är hon själv ute på skolor och pratar sex och relationer.
– Skolungdomarna är så intresserade av sex så dom tänker nog inte ens på att jag sitter i stol. Det viktiga är pratet om sex. Men det känns ändå bra att kunna visa stolen i det här sammanhanget. Att synliggöra att en person som jag också har en sexualitet.

Frida berättar att hon kommit till "Det spritter i kroppen"-lägret för att knyta kontakter och få inspiration till ett bredare sätt att sexualupplysa på. Bäst hittills har föreläsningen om erogena zoner och bdsm varit.
– Det handlade om att vidga sex- och njutningsbegreppet. Det var jätteintressant! I grund och botten handlar det om lust och om kroppar. Det är egentligen sekundärt hur dom fungerar. Men jag skulle ändå vilja att det fanns mer lättillgänglig information om sex till personer med funktioner utanför normen. Det vore väldigt roligt att få starta upp ett projekt inom RFSU Umeå kring detta.

"Det är kärlek, vänskap och trygghet här"

Under pausen får deltagarna inte bara fika utan även undersöka olika sorters glidmedel. Det blir många fniss när de försöker rangordna smakupplevelsen på glidmedlena, då en del är helt klart godare än andra. Ida Engström tycker att det är skönt att lägrets schema har många pauser. Hon blir lätt trött och somnar av för långa programpunkter. Nu tar hon sig tid till en pratstund vid sofforna.
– Lägret är väldigt intensivt, men skitkul. Jag ångrar inte en sekund att jag åkte hit! Det är kärlek, vänskap och trygghet här.

Hon berättar att hon var lite avvaktande i början, men att det ganska snart släppte.
– Jag är egentligen inte en blyg person. Men jag har inte fått chans att prata om sex tidigare och då kan man bli lite skrämd av öppenheten och uttryck som kuk och fitta. Men nu börjar jag mjukna upp och kan också slänga ur mig några ord.

Den bästa föreläsningen hittills tycker Ida är den som Frida Ingha höll om föräldraskap. Hon känner att hon själv gärna vill ha barn tidigt och ser Frida som en förebild.
– Om hon har löst det med sin funktionsvariation så klarar jag det också. Hon berättade att hon vill fixa det mesta kring barnet själv och inte ha någon assistent som löser allt. Så tänker jag också. Klart att jag kommer behöva hjälp med en del lyft och sådär, men jag ska ha huvudansvaret.

När Ida berättar om sitt liv i övrigt, om pojkvännen och kompisar, låter det som vilken gymnasieungdom som helst. Vi pratar om hur det kan vara att ha sex första gången, om hur en vill att det ska vara perfekt och inte nöjer sig med vem som helst.
– Här är det inget konstigt att inte haft sex. Man blir tagen på allvar i alla fall. Detta är min tid i livet. Nu har jag möjlighet att utforska vad jag vill, vad jag tycker är bra och vem jag är. Tankeprocessen kring allt detta har verkligen börjat snurra.

Sex som något lustfyllt för alla

Hanna Öfors är den som hållit i trådarna och skött planeringen och schemaläggningen för lägret. Hon har behövt flytta om lite på föreläsningarna, men annars har det blivit som hon tänkt sig.
– Mitt mål är att ge en heltäckande bild av vad sex kan vara. Det ska vara lustfyllt och roligt för alla. Jag vill motverka att sex är tabu och inte skulle gälla oss med funktionsvariationer. Jag vill att lägret ska vara en oas där man vågar lyfta saker som en inte gör i ett rum där en är ensam om att bryta mot funktionsnormen.

Under morgondagen är tanken att frågan om ömsesidighet och kommunikation ska tas upp. Hanna menar att det här faktiskt kan vara lättare när man inte enbart har normativa kroppar att utgå från. Med en normbrytande kropp blir det ett kortare steg att prata om vad individen vill och känner.
– När du träffar en ny partner som du vill ligga med så vet du aldrig vad den personen har för preferenser. Men med normbrytande funktion tänker man mer: går detta, kommer det att göra ont, kan detta vara skönt? Då kommer kommunikationen och ömsesidigheten per automatik.

En annan punkt på morgondagens schema är Tobias Holmberg, även han lägerledare, som ska prata om kroppsaktivism och vardagsaktivism. Han bedriver själv aktivism via sitt instagramkonto Sofisitikerad revolt. Genom denna vill han både förändra folks uppfattningar och politiken.
– Jag tycker att det är intressant att tänka på hur vi ska förhålla oss till att många av oss alltid är omgivna av assistenter i intima situationer. Det finns ingen allmängiltig lösning och är inte lagreglerat. Hur står rätten till sexuella relationer sig jämförelse med rätten till god arbetsmiljö? Här krävs också kommunikation, som i alla relationer.

När vi lämnar gänget sitter de och spelar könsmemory tillsammans. Såväl brukare som assistenter är djupt engagerade i spelet som går ut på att para ihop bilder av kön med varandra. Ikväll väntar en workshop om sexredskap och sexleksaker. Förmodligen fortsätter det avdramatiserande samtalet om sex, kroppen och dess funktioner. Ett samtal som vi alltså alla behöver, oavsett hur vi ser ut och fungerar.

Text: Ulrika Hammar
Foto: Linus Hagberg