Mödradödlighet i världen
Varje dag förlorar över 800 människor livet i mödradödlighet. För varje person som dör är det mellan 20 och 30 som får skador, infektioner eller komplikationer. Med Barnvagnsmarschen vill RFSU uppmärksamma att det behövs politisk vilja och resurser för att stoppa mödradödligheten.
Innehåll på sidan
Mödradödlighet eller graviditetsrelaterad dödlighet betyder att man dör i samband med graviditet eller förlossning. Det kan till exempel vara komplikationer efter en förlossning eller en osäker abort. Mödradödligheten ökar när människor inte kan få mödravård, preventivmedel eller säkra aborter. De som drabbas hårdast är de som lever i fattigdom, på landsbygden och på flykt.
I Sverige är mödradödligheten låg, här dör bara 4 kvinnor på 100 000 förlossningar. I Sierra Leone är motsvarande siffra långt över 1 000 på 100 000 förlossningar. Majoriteten av dödsfallen sker i låg- och medelinkomstländer. Den höga dödssiffran i vissa delar av världen speglar den ojämlika tillgången till rätt vård samt belyser skillnaderna mellan samhällsklyftorna.
I vissa låg- och medelinkomstländer får endast 64% hjälp av utbildad vårdpersonal. Det är inte bara på grund av brist på utbildad personal, utan bland annat också:
- fattigdom
- avstånd till vårdanläggningar
- informationsbrist
Fakta om mödradödlighet
Miljontals föder barn utan vårdpersonal varje år
Varje år föder miljontals kvinnor barn utan någon hjälp av en närvarande barnmorska eller annan vårdpersonal. Orsakerna är flera, en kombination av fattigdom, långa avstånd till vård, brist på utbildad personal och information. Gravida som inte får mödravård löper betydligt större risk att dö av komplikationer än de som går på regelbundna kontroller. Globalt sett är det 58,2 procent av världens gravida på landsbygden som föder på en vårdanläggning, jämfört med 83,2 procent i världens städer. I Etiopien föder 7 av 10 utan närvarande vårdpersonal.
Osäkra aborter är förenat med livsfara
En osäker abort innebär att den utförs av någon som inte har tillräckliga medicinska kunskaper, saknar modern utrustning och att de hygieniska förhållandena är dåliga. Många ser ingen annan utväg än att göra en osäker abort, trots att det är farligt.
Många tar till desperata metoder för att inte vara gravida. Att föra upp vassa kvistar i underlivet, dricka blekmedel, äta krossat glas eller stora mängder klorokinin (malariamedicin) är några av sätten. Tiotusentals kvinnor mister livet varje år på grund av osäkert utförda aborter. Miljontals vårdas på sjukhus.
Graviditet är den vanligaste dödsorsaken bland tonårstjejer
Varannan sekund blir en flicka bortgift, och hon blir ofta gravid i samband med detta. Barnäktenskap kränker inte bara ett barns rättigheter. Det ökar också risken för allvarliga skador eller till och med död för de flickor som blir gravida innan deras kroppar är färdigutvecklade. Varje år riskerar nästan fyra miljoner flickor livet när de genomför en osäker abort.
Sexuellt våld ökar i kris och konflikt
I kriser ökar våldet mot kvinnor, flickor och hbtqi-personer. Barn och unga under 18 år drabbas ofta hårt av sexuellt våld i kris- och konfliktdrabbade länder. Kvinnor och flickor på flykt diskrimineras och utsätts ofta för våld. I samband med förföljelsen av Rohingya-befolkningen i Myanmar var till exempel närmare 40 000 av de kvinnor som flytt till Bangladesh gravida, ofta till följd av det systematiska sexuella våldet.
Hela samhället påverkas av dödsfallen
När människor dör påverkas inte bara den enskilda människan och hennes familj – utan också hela samhällens möjlighet att ta sig ur fattigdom. En kvinna som dör lämnar ofta kvar en hel familj som kämpar för sin överlevnad. Hennes äldsta barn, ofta flickan, måste ofta sluta skolan för att ta hand om hushåll och yngre syskon. Barnen riskerar också att giftas bort tidigt och risken finns att historien upprepar sig. Fattigdomen går alltså i arv.
Kan mödradödligheten bromsas?
Mödradödligheten kan bromsas om den politiska viljan och resurserna finns. 9 av 10 dödsfall skulle kunna förhindras, och sedan 1990 har mödradödligheten i världen minskat med 38 procent. I länder som Kambodja, Egypten, Jamaica, Malaysia, Thailand och Tunisien har satsningar fått ner antalet dödsfall, och i flera av dessa länder har mödradödligheten halverats på bara tio år. Trots utmaningar är Afghanistan ett exempel på ett land som på två decennier lyckats halvera antalet dödsfall tack vare satsningar på bland annat mödrahälsovård. Utvecklingen går sakta framåt, men det går alldeles för långsamt.
Minskad mödradödlighet – ett av FN:s globala mål
Världens ledare har lovat att det år 2030 inte längre ska förekomma några dödsfall kopplat till en graviditet som går att förhindra. Det är ett löfte inom ramen för Agenda 2030, en internationell överenskommelse med sjutton globala mål.
Enligt FN är det bästa sätten att minska mödradödligheten:
- Öka tillgång till preventivmedel så att man kan undvika oönskade graviditeter
- Se till att det finns förlossningsvård av utbildad personal i en säker miljö
- Ge akut sjukvård till de som drabbas av komplikationer i samband med sin förlossning
I de globala målen nämns dock inte saker som säker abort och sexualundervisning.
Spelar det någon roll vad vi gör i Sverige?
Mödradödligheten behöver prioriteras politiskt av världens ledare, speciellt i biståndet. I Sverige är det inte kontroversiellt att prata om sexualupplysning, preventivmedel och rätt till abort. Men på många platser finns det politiska ledare som aktivt motverkar dessa rättigheter.
Trots att det är känt att kvinnor dör av osäkra aborter finns det få som arbetar med frågan inom biståndet. I vissa länder undviker man till och med att arbeta med aborträtt. Sverige är ett av få länder där man talar öppet om att rätt till säkra aborter både ökar jämställdheten och minskar mödradödligheten i världen. Därför har vi ett stort ansvar att belysa mödradödligheten.
Vad gör RFSU?
RFSU:s kampanj Barnvagnsmarschen har samlat människor för att manifestera mot mödradödlighet sedan 2010. Det är en fråga som väcker engagemang och Barnvagnsmarschen har vuxit för varje år. När vi är många som engagerar oss i Barnvagnsmarschen visar vi politiker att kampen mot mödradödlighet är en viktig fråga som inte får glömmas bort.
RFSU samarbetar med organisationer i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa. Vi vet att fler utbildade barnmorskor är en viktig del av lösningen, liksom att fler får tillgång till säkra aborter, preventivmedel och bra sexualupplysning. RFSU arbetar också politiskt (inom EU och FN) med att driva på för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Kvinnor, flickor och andra gravida - Vårt språkbruk!
RFSU arbetar för att stoppa mödradödligheten. Dödligheten beror till stor del på bristande jämställdhet och att kvinnors rättigheter inte respekteras.
Det finns också transpersoner och icke-binära som blir gravida och kan drabbas av samma allvarliga och livsfarliga komplikationer. Hbtqia-personer drabbas också ofta av diskriminering på grund av sin identitet. I dagsläget är statistiken om mödradödlighet binär, det vill säga att statistiken utgår från att det är kvinnor och flickor som drabbas. I statistiken benämns trans- och ickebinära som kvinnor, och osynliggörs därmed. Idag vet vi inte hur många i dessa grupper som är drabbade.
RFSU arbetar för att använda ett rikt och samtidigt begripligt språk för att nå ut till många med vårt budskap. Vi behöver också vara trogna våra källor och den fakta de representerar. RFSU använder därför främst begreppen kvinnor och flickor när vi skriver om mödradödlighet, men också könsneutrala ord som gravid och födande när det fungerar språkligt.