RFSU:s remissyttrande över SOU 2021:15 Föreningsfrihet och terroristorganisationer, Ju2021/01200
Om RFSU
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation. Genom kunskap, engagemang och påverkan bidrar RFSU till en värld där alla människor är fria att bestämma över och njuta av sin kropp och sin sexualitet. Vi arbetar lokalt, nationellt och internationellt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, det vill säga varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar till en trygg och tillfredsställande sexualitet och att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp.
RFSU:s synpunkter på förslaget och farhågor framåt
I 2 kap. regeringsformen regleras skyddet för de grundläggande fri och rättigheterna. Enligt 2 kap. 1 § första stycket punkt 5 är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. För civilsamhället är föreningsfriheten en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår verksamhet. I länder där det demokratiska utrymmet minskar är ofta friheten att organisera sig en av de första rättigheterna som inskränks. Samtidigt är inte föreningsfriheten oinskränkt någonstans, inte ens i Sverige. I nuvarande regeringsform får föreningsfriheten begränsas i två tydligt utpekade situationer: dels när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur och dels när sammanslutningen ägnar sig åt förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Enligt regeringsformen får föreningsfriheten vidare inte inskränkas annat än genom lag och för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den, eller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningar får heller inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Att införa ett ytterligare undantag från föreningsfriheten är en stor förändring som noga bör övervägas.
Föreliggande utredning föreslår att föreningsfriheten ska begränsas med ytterligare ett undantag gällande sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism. Gällande begränsningar kring hur detta får göras gäller fortsatt.
Terrorsekten IS härjanden över världen under 10-talet och terrorbrottet på drottninggatan i Stockholm år 2017 har ökat efterfrågan på lagstiftning mot terrorism under senare år. RFSU har en förståelse för att den föreslagna ändringen skulle kunna bidra till att motverka uppbyggnaden och bedrivandet av terrororganisationer. Vi hyser dock en farhåga i vad begreppet “understödjande av terrorism” kan komma att betyda i följdlagstiftning och domstolspraxis. Många biståndsorganisationer som arbetar i konfliktområden bistår människor med bland annat mat och sjukvård oavsett sida i konflikten. Vi ser det som centralt att humanitära organisationer måste kunna verka i krigsområden och bidra med hjälp, utan att riskera anklagelser om understödjande av terrorism. Denna grundlagsändring ska inte kunna användas emot dem i framtiden.
Från andra länder har vi sett att beslut om att extremist- eller terroriststämpla organisationer ofta är ett sätt för auktoritära regimer att skapa legitima skäl att undanröja meningsmotståndare. Detta till exempel för att förhindra dem från att ställa upp i val eller kunna sätta dem i fängelse. Nu senast har vi sett detta i Ryssland gällande Aleksej Navalnyjs parti Russia for the future/Rossiya Budushchego.
Utöver de farhågor som yttrats ovan hyser vi en oro för att den föreslagna inskränkningen i föreningsfriheten kommer att utökas ytterligare under vägen. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet har alla sagt sig vilja förbjuda “våldsbejakande organisationer”. Så som förtjänstfullt beskrivs i utredningen (kapitel 5) finns ett omfattande internationellt regelverk kring terrorism. Detta hindrar dock inte att gränsdragningar i praktiken ändå ofta är svåra att göra. Vad som är en våldsbejakande organisation är mycket oklart. Vad innebär “bejakande” i det här sammanhanget? I vilken utsträckning är exempelvis civil olydnad att bruka våld? Måste organisationen bejaka våld just nu eller räcker det med att den tidigare bejakat våld? Hur väl måste en del av organisationen som inte brukar våld vara avskild från en del av organisationen som gör det för att inte falla under samma regelverk?
Vi anser att ovan frågor behöver noggrant beaktas för att lagstiftningen inte ska träffa fel och innebära oavsedda och oönskade inskränkningar i föreningsfriheten och för civilsamhället. När lag stiftas måste man alltid ha i åtanke hur lagen skulle kunna användas under värsta möjliga omständigheter. Sannolikt finns en risk i att skapa för vagt formulerade undantag för grundläggande rättigheter.
Hans Linde
Förbundsordförande RFSU